Sunne är en tätort samt centralort i Sunne kommun i Värmland, belägen i Fryksdalen, vid Frykensundet mellan Övre Fryken och Mellan-Fryken. Genom Sunne går järnvägen Fryksdalsbanan och förbi tätorten går Europavägen E45. Platsen vid Fryken har ett ursprung som marknadsplats och kyrkby. Idag är turismen viktig, med Sunne Camping och Sunne Sommarland inom tätorten och besöksmål som Mårbacka, Rottneros Park och Ski Sunne inom kommunen.

Sunne
Tätort
Frykensundet och Sunne kyrka
Slogan: Sagolika Sunne [1]
Land Sverige Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Sunne kommun
Distrikt Sunne distrikt
Koordinater 59°50′28″N 13°8′33″Ö / 59.84111°N 13.14250°Ö / 59.84111; 13.14250
Area
 - tätort 543 hektar (2020)[4]
 - kommun 1 448,25 km² (2019)[2]
Folkmängd
 - tätort 5 113 (2020)[4]
 - kommun 13 366 (2023)[3]
Befolkningstäthet
 - tätort 9,4 inv./hektar
 - kommun 9 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 686xx
Riktnummer 0565
Tätortskod T5824[5]
Beb.områdeskod 1766TC103 (1960–)[6]
Geonames 8132962
Ortens läge i Värmlands län
Ortens läge i Värmlands län
Ortens läge i Värmlands län
Wikimedia Commons: Sunne
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Vy över Fryken i Sunne från terrassen på Selma spa
Vy över Fryken i Sunne
Tossebergsklätten, Gurlita klätt i Gösta Berlings saga
Vy över Fryksdalen från Tossebergsklätten i Stöpafors, Sunne
Villa Helios, byggt 1904 för fotografen Axel Aurelius, sedan 1930-talet tandläkare Sjökvists mottagning
Idéum i Sunne, Brobygrafiska
Sunne stationshus

Namnet redigera

Namnet Sunne kommer av en form i dativ singularis av ordet sund[7] och har under lång tid använts om sundet mellan Övre Fryken och Mellan-Fryken. Äldre stavningar är Sund eller Sundy. Dessa namn kom också att användas om kyrkan och socknen.

Orten väster om sundet hette fram till 1904 Sundsvik, ett namn som fortfarande använts om en central del av Sunne. Ortnamnet Sunne blev officiellt namn 1905 på det då bildade municipalsamhället.[8]

Sunne|Värmland är platsvarumärket och Sagolika Sunne är en slogan som används för att marknadsföra ortens levande kulturliv och berättartradition.

I Selma Lagerlöfs diktning går Sunne som ort under namnet Bro.

Historik redigera

I Sunneområdet bosatte sig människor ungefär år 3 000 före Kristus. På Kolsnäsudden, en grusås som sticker ut i Fryken i söder, finns gravar från järnåldern.

På kullen öster om sundet uppfördes den första kyrkan på 1300-talet. Denna omgavs med tiden av en bondby, som senare expanderade till viken på västra sidan sundet (Sundsvik). Sedan 1600-talet har platsen varit marknadsplats. Vid mitten av 1700-talet flyttade marknaden Evi Gläja upp på plattån Åmbergshea väster om sundet. Under 1800-talet tillkom mycket service på orten, bl.a. provinsialläkare, sparbank, apotek, handelsbod, postkontor, ångbåtsförbindelse, mejeri och sjukstuga. Under de första två decennierna av 1900-talet tillkom elförsörjning, vattenledning och järnvägsförbindelse. År 1905 är Sunne municipalsamhälle och 1920 blir orten en köping.[8]

Administrativa tillhörigheter redigera

Sunne var och är kyrkby i Sunne socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Sunne landskommun, där Sunne municipalsamhälle inrättades 16 december 1904. Sunne utbröts ur landskommunen 1920 och bildades Sunne köping som sedan utökades 1936 och 1940 med områden från Sunne socken/landskommun. 1963 utökades köpingskommunen med grannsocknar/landskommun och 1971 uppgick den i Sunne kommun där Sunne sedan dess är centralort.[9]

I kyrkligt hänseende har Sunne alltid hört till Sunne församling.[10]

Orten ingick till 1745 i Fryksdals tingslag därefter till 1948 i Fryksdals nedre tingslag och sedan till 1971 i Fryksdals tingslag. Från 1971 till 2005 ingick orten i Sunne tingsrätts domsaga och från 2005 ingår Sunne i Värmlands tingsrätts domsaga.[11]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Sunne 1960–2020[12]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
3 187
1965
  
3 308
1970
  
3 686
1975
  
4 273
1980
  
4 357
1990
  
4 703 433
1995
  
4 940 444
2000
  
4 850 453
2005
  
4 903 456
2010
  
4 931 457
2015
  
5 026 518
2020
  
5 113 543
 
En sommardag på Frykensjöarna i Sunne.

Geografi redigera

Sunne ligger vid Frykensundet mellan sjöarna Övre Fryken i norr och Mellan-Fryken i söder. I själva tätorten har sundet närmast karaktären av en två kilometer lång och 50 meter bred älv. I norr omges älvfåran av höga bankar upp till bebyggelsen. Genom centrum har vattendraget en S-form och låga stränder, dock med väsentlig nivåskillnad upp till Kyrkberget i öster. I sydväst meandrar Lerälven sig ner till sin mynning i sundets södra ände. En kilometer längre söderut sticker den långsmala och åsförsedda Kolsnäsudden ut i Fryken och skyddar badviken Kolsnäsbadet.

Huvuddelen av tätorten återfinns väster om sundet, inklusive kommersiellt centrum, järnvägsstation, vårdcentral och kommunhus. Öster om sundet finns kyrkan, samt skolor på högstadie- och gymnasienivå. Över sundet finns en järnvägsbro för Fryksdalsbanan, en vägbro, samt två gång- och cykelbroar. Europaväg 45 passerar väster om tätorten.

Bostadsområden i tätorten redigera

  • Åmberg, sluttningen i nordväst, med Åmbergs skola och villabebyggelse.
  • Hea, platå i nordväst, tidigare exercished. ("Hea" är värmländska för "Heden".)
  • Skäggeberg, sluttningen i väst, med Skäggebergsskolan, brandstation och villabebyggelse.
  • Sundsvik, den centrala delen av orten invid bron.
  • Leran, området i sydväst, kring Lerälvens utlopp i Fryken.
  • Brobyäng, flackt område i nordnordväst, intill Fryken, med sjukhus och villabebyggelse.
  • Brårud, område i nordost, med både industriområde och bostadsbebyggelse.
  • Klockaregården, i öster.
  • Sundsberg, i sydväst.
  • Torvnäs, område i sydost, söder om kyrkan.

Sevärdheter redigera

Västanå teater är en länsteater som har sina scener i Berättarladan.

Sunne kyrka finns med i romanen Juloratoriet av Göran Tunström. Göran Tunström har även skrivit Berömda män som varit i Sunne, som liksom de flesta av hans romaner tar avstamp eller utspelar sig helt på denna ort.

I Sunne finns ett par restauranger som är omnämnda i White Guide: Ulvsby herrgård och Sillegården.[13]

Till utflyktsmålen i Sunne närhet hör Rottneros park med skulpturer och Selma Lagerlöfs hem Mårbacka och Tossebergsklätten.

I Sunne finns även Sunne Sommarland, en vattenpark med drygt 50 000 besökare årligen.

Sport redigera

I Sunne finns många fritidsaktiviteter t.ex. dans, musik, basket, innebandy, golf, ridning, karate, skidor, alpint, konståkning, ishockey, volleyboll, skytte, motocross, segling, med mera.

Sportanläggningar redigera

Till sportanläggningarna hör:[14]

Klubbar redigera

Näringsliv redigera

Bankväsende redigera

Sunne sparbank grundades 1856. Även Karlstads sparbank hade en filial i Sunne, som senare uppgick i Sunne sparbank.[15] Efter sammanslagning 1968 heter den Fryksdalens sparbank och är alltjämt en fristående sparbank.

Wermlands enskilda bank hade ett kontor i Sunne åtminstone från 1860-talet.[16] Kristinehamns enskilda bank öppnade ett kontor i Sunne, men uppgick några år senare i Wermlandsbanken. Vid 1920-talets början hade även Enskilda banken i Vänersborg och Svenska lantmännens bank öppnat i Sunne.[17] Lantmannabanken blev senare Jordbrukarbanken som år 1937 överlät rörelsen i Sunne till Wermlandsbanken.[18]

Nordea stängde kontoret i Sunne den 31 januari 2017.[19] Därefter fanns sparbanken och Handelsbanken kvar på orten.

Kända personer med anknytning till tätorten redigera

 
"Slottet" i Sunne, byggt 1849 som bostad åt kommissionslantmätare J.G. Loberg med familj.

Författare redigera

Teater, musik, underhållning redigera

Konstnärer redigera

Idrott redigera

 
Frykensundet och marinan i Sunne

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Sjödin, Frida (23 april 2007). ”Sagolikt, Sunne!”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10931169.ab. Läst 21 oktober 2016. 
  2. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 4 mars 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  8. ^ [a b] Sunne kommun: Historik
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sunne tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  13. ^ ”Sillegården i det sagoomspunna Värmland - Välkommen till Sillegården”. www.sillegarden.se. http://www.sillegarden.se/. Läst 31 juli 2015. 
  14. ^ Sunne kommun: Arenor
  15. ^ Dödsfall: Oskar Ohlsson, Svenska Dagbladet, 24 januari 1970
  16. ^ 1866-1870 Värmlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Värmlands län, s. 20
  17. ^ Banker och kreditanstalter i Sveriges statskalender 1921
  18. ^ Wermlands Enskilda Banks, huvudkontoret, arkiv, Riksarkivet
  19. ^ Nordea stänger fyra kontor Arkiverad 16 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Nya Wermlands-Tidningen, 3 november 2016
  20. ^ ”Selma Lagerlöf | Sagolika Sunne”. www.sagolikasunne.se. https://www.sagolikasunne.se/sv/selma-lagerlof. Läst 19 maj 2020. 

Externa länkar redigera