Socialistinternationalen

internationell organisation för socialdemokratiska partier
Artiklar om socialism

Marxism · Kommunism
Reformism · Socialdemokrati
Mera

Centrala begrepp

Arbetarklass · Fackförening
Folkrepublik · Jämlikhet
Klasskamp · Planekonomi
Produktionssätt · Proletariat
Realsocialism · Reformer
Revolution · Solidaritet

Portalfigurer

Robert Owen · Karl Marx
Friedrich Engels · Eduard Bernstein
Vladimir Lenin · Lev Trotskij
Rosa Luxemburg · Josef Stalin
Mao Zedong

Organisationer

Socialistiska partier i Sverige
Socialistiska partier i världen
Socialistiska internationaler

Socialistinternationalen (SI) är en internationell organisation för socialdemokratiska partier. Sekretariatet finns i London.

Generalsekreteraren Bernt Carlsson, ordföranden Willy Brandt och nye generalsekreteraren Pentti Väänänen, vid kongressen 1983.

Historia

redigera

Socialistinternationalen (SI) har sina rötter i den Andra internationalen, som grundades 1889. Vid den socialistiska rörelsens splittring i en reformistisk och en revolutionär del upplöstes Andra internationalen 1916, för att återbildas 1923 (som Socialistiska arbetarinternationalen), existerade fram till 1940 (formellt till 1947) och efterträddes vid kongressen 1951 i Frankfurt am Main av Socialistinternationalen.[1]

En av Andra internationalen mest ihågkomna aktioner var deklarationen 1889 om att första maj ska vara arbetarrörelsens internationella högtidsdag, samt deklarationen 1910 om den 8 mars ska vara den Internationella kvinnodagen.

Under efterkrigstiden har SI bistått socialdemokratiska partier i deras återetablering, då diktaturerna fick vika för demokrati i Spanien och Portugal. Under 1980-talet gav de flesta medlemmarna i SI sina stöd till Sandinisterna i Nicaragua, vars vänsterinriktade regering var i konflikt med USA. Därefter har flera medlemskap beviljats, så även ex-kommunistiska partier som italienska Partito Democratico della Sinistra och Puertoricanska självständighetspartiet. Antalet medlemmar fördubblades efter 1990-talet. Efter oroligheterna i Nordafrika i början av 2011, allmänt kallade den "arabiska våren", har Egyptens och Tunisiens medlemspartier, Nationaldemokratiska partiet respektive Konstitutionell demokratisk samling, uteslutits ur internationalen.

Flera svenska och turkiska politiker krävde den 30 juni 2008 vid Socialistinternationalens sammankomst i Aten att turkiska Republikanska folkpartiet (CHP) skulle uteslutas.[2] Detta förslag blev nedröstat.

Under 2010-talet har många socialdemokratiska partier i Europa, lämnat Socialistinternationalen till förmån för den nya paraplyorganisationen Progressiva Alliansen, däribland Tysklands socialdemokratiska parti (SPD) och svenska Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP).

Organisation

redigera
 
Giorgos Papandreou (Grekland), SI:s ordförande sedan 2006.

Dess högsta beslutande organ är kongressen, som sammanträder vart tredje år. Senaste kongressen var den 15:e, som hölls i Cartagena i Colombia den 2–4 mars 2017. Rådet sammankallar två gånger per år samtliga medlemmar och organisationer till ett koncilium. SI:s löpande arbete utförs av arbetsgrupper som möts regelbundet.

Arbetet finansieras av avgifter från medlemmar och donationer från organisationer. Budgeten för 2003 var 1 180 000 brittiska pund. Budgeten fastslås under ett koncilium.

1976-1992 var Willy Brandt Socialistinternationalens ordförande. Från 1992 till 1999 innehade Pierre Mauroy stolen. Han efterföljdes 1999 av António Guterres från det socialistiska partiet i Portugal. Nuvarande ordförande är sedan 2006 Giorgos Papandreou från Grekland.[3]

SI har konsultativ status, kategori 1, i FN.[källa behövs]

Styrdokument

redigera

Styrdokumentet Declaration of Principles of the Socialist International antogs vid den 18:e kongressen, 20–22 juni 1989 i Stockholm. Det består av sex kapitel:[4]

  1. Global förändring och framtida prospekt,
  2. Principer (frihet, rättighet, solidaritet; demokrati och mänskliga rättigheter; socialismens natur),
  3. Fred (en grundläggande värdering; initiativ för fred),
  4. Nord och Syd (globalisering; den miljöpolitiska utmaningen; social kontroll och den teknologiska utvecklingen; nedrustning och utveckling),
  5. Utformandet av det 21:a århundradet (politisk och ekonomisk demokrati; kultur och samhälle; mäns och kvinnors roll i det moderna samhället; en ny internationell kultur för politisk dialog; en ny modell för tillväxt; solidaritet mellan nord och syd);
  6. Med Socialistinternationalen mot ett universellt demokratiskt samhälle (enheten av internationell socialism; en ny demokratisk världsordning).

Avdelningar

redigera
Källa: [5]

Samarbetspartner och associerade föreningar

redigera
Källa: [5]

Nyckelpersoner

redigera

Ordförande

redigera
  1.   Morgan Phillips, Storbritannien (1951–1957)
  2.   Alsing Andersen, Danmark (1957–1962)
  3.   Erich Ollenhauer, Västtyskland (1963)
  4.   Bruno Pittermann, Österrike (1964–1976)
  5.   Willy Brandt, Västtyskland (1976–1992)
  6.   Pierre Mauroy, Frankrike (1992–1999)
  7.   António Guterres, Portugal (1999–2005)
  8.   Giorgos Papandreou, Grekland (2006–)

Generalsekreterare

redigera
  1.   Julius Braunthal, Österrike (1951–1956)
  2.   Bjarne Braatøy, Norge (1956–1957)
  3.   Albert Carthy, Storbritannien (1957–1969)
  4.   Hans Janitschek, Österrike (1969–1976)
  5.   Bernt Carlsson, Sverige (1976–1983)
  6.   Pentti Väänänen, Finland (1983–1989)
  7.   Luis Ayala, Chile (1989–)

Hedersordförande

redigera
Källa: [6]

Se även

redigera

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera