Öppna huvudmenyn

Slaka kyrka är en kyrkobyggnad i Slaka, Slaka socken i Linköpings kommun i Östergötland. Den ligger cirka sju kilometer sydväst om Linköping och tillhör Slaka församling, Linköpings stift.

Slaka kyrka
Kyrka
Slaka kyrka
Slaka kyrka
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Församling Slaka församling
Plats Slatteforsvägen, 589 37 Linköping
 - koordinater 58°22′16.5″N 15°33′21.6″Ö / 58.371250°N 15.556000°Ö / 58.371250; 15.556000
Invigd 1783
Bebyggelse-
registret
21300000007770

KyrkobyggnadenRedigera

Slaka kyrka, Sofia Albertina, byggd 1781–1783, är en salkyrka med tresidigt kor i öster och torn från föregående kyrka i väster. Långhuset har tunnvalvstak och stora rundbågiga fönster. Altartavlan, som härstammar från Pehr Hörberg 1801, framställer Kristus i Getsemane. På altaret står ett silverkrucifix. På evangeliesidan, på norra murväggen, hänger en predikstol från 1781 och på epistelsidan mitt emot står en kororgel från 1997. I kyrkan finns flera medeltida föremål, som hämtats från föregående kyrka, till exempel ett altarskåp utfört i Lübeck omkring 1470 och en träskulptur Anna själv tredje från slutet av 1400-talet, båda vid norra väggen.

HistorikRedigera

Den äldsta kyrkan i Slaka uppfördes troligen under 1000-talet. Den första stenkyrkan byggdes i slutet av 1100-talet; kvar från den är nedre delen av tornet, delar av södra väggen samt ytterdörren som nu sitter mot sakristian. Den medeltida kyrkan har byggts om flera gånger, 1476 då kyrkan välvdes samt på 1680-talet, då mycket av den medeltida interiören försvann. 1781 påbörjades byggandet av en ny kyrka; dock behölls den gamla kyrkans torn. Invigningen ägde rum den 2 augusti 1783 i närvaro av prinsessan Sophia Albertina. Efter tidens tradition kom kyrkan därför att kallas Sophia Albertina.

InventarierRedigera

OrglarRedigera

 
Riksantikvarie Johan Hadorph

LäktarorgelRedigera

När nya kyrkan invigdes 1783 hade Pehr Schiörlin, Linköping, byggt ett enmanualigt 13-stämmigt orgelverk med bihangspedal på västläktaren. Fasaden var ritad av Olof Samuel Tempelman, född i Källstad, Östergötland, arkitekt och professor vid Konstakademien i Stockholm. Fasadens dekor hade utförs av skulptören Jonas Berggren, Målilla (1715–1800).

Orgelns fasad har en mycket ovanlig utformning. I mitten finns en arkad eller portal kring vilken orgeln är uppbyggd. Biskop Martin Lind berättade vid återinvigningen 2005 att han kom att tänka på 118:e psalmen där det står: Här är himmelens port, här får hans trogna gå in. Niclas Fredriksson tycker att fasadens utformning och färgsättning efterliknar en triumfbåge eller portal i en symboltradition med anknytning till såväl kung David och lovsången i Salomos tempel som till Jesu egna ord i Johannesevangeliets 10:e kapitel: Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad. Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna bete. Schiörlinorgeln i Slaka kyrka, d.v.s. musikinstrumentens drottning på läktaren i prinsessan Sophia Albertina kyrka, är en symbolisk och musikalisk triumfport till det nya Jerusalem.

Kronologi

Disposition:

Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Borduna 16' Rörflöjt 8' Subbas 16' I/P
Principal 8' Salicional 8' Oktavbas 8' II/P
Gedakt 8' Gemshorn 4' Principal 4' II/I
Oktava 4' Nasard 2 23' II 4'/I
Spetsflöjt 4' Blockflöjt 2' II 4'/P
Kvinta 2 23' Ters 1 35'
Octava 2' Krumhorn 8'
Mixtur IV
  • 2003–2004 genomför Bergenblad & Jonssons orgelbyggeri, Nye (lämk) en restaurering i enlighet med ett program upprättat av R. Axel Unnerbäck. Därvid återställes schiörlinorgeln i sitt ursprungliga skick med bibehållande av förefintligt originalmaterial. Av den 1858 insatta Bordunan skapas ett nytt självständigt pedalverk med Subbas 16' + Gedacht 8'; dock utan registerandrag. In- och utkoppling sker med spärrventilen. Manualverket innehåller 760 pipor inklusive 4 stumma i fasaden och pedalverkets 30 stycken, alltså totalt 785 pipor. Beträffande tonhöjden meddelar Johan Micklin 1783: Uti chor-ton är werket satt och stämt. Sedan pipverket restaurerats befanns tonhöjden för a¹ vara ca 464 Hz vid ca 20°C, vilket är ungefär en halv ton högre än normalt a¹ (440 Hz). Tempereringen är identisk med den temperatur Johann Georg Neidhardt (c. 1680-1739) rekommenderar för "en by" 1724 och för "en liten stad" 1732. Denna temperatur möjliggör spel i alla tonarter utan att beröva de skilda tonarterna dess individuella karaktär.

Av de cirka 60 orglar som byggdes under Pehr Schiörlins ledning, är orgeln i Slaka kyrka en av ett tiotal i spelbart skick bevarade och den enda med arkadfasad. Dessutom är detta den äldsta bevarade arkadorgeln i Sverige.

Nuvarande disposition:

Manualverk C-f³ Pedalverk C-g°
Principal 8', B/D (fasad) Subbas 16' + Gedacht 8' (1858)
Gedacht 8', B/D Sperventil
Qvintadena 8' Dragkoppel till manualen
Gemshorn 4'
Flachnette 4'
Octava 4'
Qvinta 3' (eg. 2 2/3')
Octava 2'
Wahlfleut 2' (2004)
Scharf I, oktavkor 1' (2004)
Scharf II, ters- & kvintkor 4/5' + 2/3' (2004)
Trumpet 8', B/D
Trumpet 4', B
Vox humana 8', D
Sperventil
Calcant

KororgelRedigera

DispositionRedigera

Huvudverk C-g³ Bröstverk C-g³ Pedalverk C-d¹ Koppel
Principal 8' Trägedackt 8' Subbas 16' Bröstverk/huvudverk
Hålflöjt 8' Rörflöjt 4' Gedacktbas 8' Huvudverk/pedalverk
Octava 4' Täckflöjt 2' Bröstverk/pedalverk
Nasat 3' (eg. 2 2/3') Regal 8' Bröstverk 4'/pedalverk
Octava 2' Tremulant
Mixtur ? chor.
Crescendosvällare

Externa länkar och källorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 266.

Litteratur och källorRedigera

  • Gunnar Lindqvist: Slaka kyrka, Linköpings stiftsråds kyrkobeskrivningskommitté 1988, ISBN 91-7962-020-5
  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6  *Einar Erici & R. Axel Unnerbäck (1988). Orgelinventarium. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-557-7 
  • Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson: Inventarium över svenska orglar 1989:2, Linköpings stift
  • Niclas Fredriksson: Pehr Schiörlinorgeln från 1783 i Slaka kyrka - kortfattad beskrivning av orgelns historia och restaureringens syfte (2005)
  • Tidskriften Orgelforum 2005, nr 1 sid. 29-33, Svenska orgelsällskapet, ISSN 0280-0047
  • Arne Land, Ljungsbro (2005, 2006)