Skinnskattebergs kommun

kommun i Västmanlands län, Sverige

Skinnskattebergs kommun är en kommun i Västmanlands län. Centralort är Skinnskatteberg.

Skinnskattebergs kommun
Kommun
Kommunhuset
SloganKulturriket i Bergslagen[1]
Kommunens vapen.
Skinnskattebergs kommunvapen
LandSverige
LandskapVästmanland
LänVästmanlands län
CentralortSkinnskatteberg
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd4 321 ()[2]
Areal718,17 kvadratkilometer ()[3]
- därav land659,4 kvadratkilometer[3]
- därav vatten58,77 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet6,55 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°50′00″N 15°41′00″Ö / 59.833333333333°N 15.683333333333°Ö / 59.833333333333; 15.683333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVästmanlands domkrets (–)
Köpings domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2023[4]
Anställda575 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1904
GeoNames2677592
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Skinnskattebergs kommun är till invånarantalet Västmanlands läns minsta kommun.

Den nordvästra delen av Skinnskattebergs kommun består av kuperad bergsslagsterräng. I sydöst övergår terrängen till slätt. Skogen, liksom träindustrin, har traditionellt utgjort basen för det lokala näringslivet.

Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit negativ, med undantag för enstaka år. Socialdemokraterna har genomgående varit största parti i kommunfullmäktige. Under mandatperioden 2022 till 2026 styrs kommunen dock av en mitten-höger-koalition ledd av Sverigedemokraterna.[6]

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar Skinnskattebergs bergslag och dess socknar: Gunnilbo, Hed och Skinnskatteberg. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 sammanlades de tre kommunerna i Skinnskattebergs landskommun.

Skinnskattebergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Skinnskattebergs landskommun.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.[8]

Kommunen ingår sedan 2011 i Förvaltningsområdet för finska. [9]

Geografi redigera

Topografi och hydrografi redigera

Kuperad bergsslagsterräng utgör den nordvästra delen av Skinnskatteberg. I sydöst övergår terrängen till platt öppet landskap. Gnejsgraniter dominerar berggrunden i kommunen och malmförande vulkaniska bergarter med inslag av kalksten återfinns i nordvästra området. Den kalkrika berggrunden har gett grund till en näringskrävande flora. Ovan berggrunden finns morän beväxt med barrskog och myrmark. Flera isälvsavlagringar, så som rullstensåsarna Köpingsåsen och Malingsboåsen, löper genom kommunen. Öppna och odlade områden finns kring Hedströmmens sjösystem och Gunnilbo. Bland större sjöar återfinns Övre- och Nedre Vättern samt Långsvan.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Skinnskattebergs kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (2,7 %)
  Skog (83,6 %)
  Öppen myrmark (7,3 %)
  Jordbruksmark (4,2 %)
  Övrig mark (2,1 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2022 fanns 20 naturreservat i kommunen.[12] Flera reservat är knutna till Hedströmmen, vilken är hem för den hotade flodpärlmusslan. Exempel på sådana reservat är Baggå[13] och Hedströmmen.[14] Klockarbo är belägen vid Hedströmmens dalgång.[15] Andra reservat är Vargberget med gammal skog, gransumpskog och myrar[16] och Lappland som inkluderar "orörd vildmark med vidsträckta myrar och gles tallskog".[17]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Skinnskatteberg med Hed och Gunnilbo församling.

 
Distrikt (socknar) inom Skinnskattebergs kommun

Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[18]Gunnilbo, Hed och Skinnskatteberg.

Tätorter redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Skinnskattebergs kommun. [19]

Nr Tätort Folkmängd
1 Skinnskatteberg &&&&&&&&&&&02383.&&&&&02 383
2 Riddarhyttan &&&&&&&&&&&&0321.&&&&&0321

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Efter valet 2010 tog de rödgröna makten i kommunen.

Mandatperioden 2014 till 2018 fortsatte kommunen styras av de rödgröna med 15 mandat mot Alliansens 14 och Sverigedemokraternas två mandat.[20] Efter valet 2018 blev det ett svårt politisk läge. Inledningsvis ingicks ett majoritetssamarbete mellan Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Men bara någon vecka senare valde Centerpartiet att kliva av samarbetet. Liberalerna och Moderaterna ställde då krav på Socialdemokraterna att utesluta Vänsterpartiet från samarbetet för att partierna skulle släppa fram ett socialdemokratiskt styre. Således styrde Socialdemokraterna i minoritet under mandatperioden 2018 till 2022.[21]

Efter valet 2022 bildade Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet ett minoritetsstyre.[6]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026[22]
Ordförande L Lennart Lidquist
Förste vice ordförande L Elisabeth Åberg
Andre vice ordförande S Ann-Christin Andersson

Mandatfördelning 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDDSSkbdCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970225732
225732
3990,5
35
1973225723
225723
3991,5
336
19762224713
222473
3989,3
309
19792224713
222473
3986,8
2613
1982224364
224364
3988,5
2514
1985225525
225525
3986,8
2514
19882251524
225524
3981,6
2217
199122215225
2225225
3982,7
2316
199432324124
3232424
3983,3
2217
199841523124
4152324
3178,04
1615
200241613223
4163223
3174,12
1516
200631244413
3124443
3175,51
1615
2010212212102
21222102
3180,89
1417
2014212122102
21222102
3182,40
1516
20182126272
2126272
3183,05
1516
2022296152
29652
2580,17
169
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2022–2026[23]
Ordförande SD Ewa Olsson Bergstedt
Förste vice ordförande SD Jonny Emtin
Andre vice ordförande S Lena Lovén Rolén

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Miljö- och byggnadsnämnden[24] SD Eric Zillén SD Kent Lignell
Socialnämnden[25] L Elisabeth Åberg L Vanja Leneklint

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Den malmförande berggrunden gav upphov till järnhantering, men numera återstår endast välbevarade bruksmiljöer som vittnar om järnhanteringens storhetstid. Traditionellt är det skogen och träindustrin som utgjort basen för det lokala näringslivet. Bland de större företagen utom skogsnäringen återfinns tillverkningsindustrin Systemair.[10]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Genom östra delen av kommunen går Riksväg 68 från söder till norr medan Länsväg 233 löper in i kommunen från öster och passerar centralorten innan den viker av mot nordväst. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Frövi–Avesta Krylbo.[10]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 4 321 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 278:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Skinnskattebergs kommun 1970–2020[26]
ÅrFolkmängd
1970
  
5 480
1975
  
5 383
1980
  
5 346
1985
  
5 271
1990
  
5 343
1995
  
5 262
2000
  
4 855
2005
  
4 761
2010
  
4 445
2015
  
4 472
2020
  
4 366

Kultur redigera

Museum redigera

I kommunen finns Ekomuseum Bergslagen, ett friluftsmuseum som är 20 mil långt från norr till söder. Området inkluderar 68 besöksobjekt varav 14 finns i Skinnskattebergs kommun. Däribland Ebba Brahes lusthus som hörde till Bockhammars Bruk, Bastnäs gruvfält och Röda Jorden.[27]

I kommunen finns också Galleri Astley i Uttersberg som både är museum[28] och galleri.[29]

Kulturarv redigera

 
Skinnskattebergs stationshus.

År 2022 fanns 176 fornlämningar registrerade hos Riksantikvarieämbetet som var knutna till Skinnskattebergs kommun.[30] Det fanns också sex byggnadsminnen, däribland Skinnskattebergs stationshus och Skinnskattebergs herrgård.[31]

 
Skinnskatteberg fyller 650 år.

År 2004 firade Skinnskattebergs kommun 650 år, med hänvisning till att "Källorna går ju tillbaka till 1354".[32] Detta gav upphov till ett senare kulturarv, Minnesstenen.

Kommunvapen redigera

Blasonering: I fält av silver två korslagda, med nackarna mot varandra vända, röda bergjärn med stoppsprintar på skaften.

En liknande bild med två verktyg ingick i Skinnskattebergs bergslags sigill från 1633. När vapnet skapades i slutet av 1940-talet modifierade man bilden något och specificerade verktygen som två bergjärn, detta för att minska likheten med till exempel Salas vapen. Vapnet fastställdes 1950 och registrerades enligt det nyare regelverket 1974.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] ”Ewa Olsson Bergstedt (SD) blir kommunalråd i Skinnskatteberg”. Sveriges Television. 7 mars 2023. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/ewa-olsson-bergstedt-sd-blir-kommunalrad-i-skinnskatteberg. Läst 30 augusti 2023. 
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors. Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=FC20E0D068764A92FEB284E0BE3F3346?dokumentId=21000001423283&thumbnail=false. Läst 18 november 2022. 
  9. ^ ”SFS 2010:1991 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2010/1900-1999/d_710274-sfs-2010_1991-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  10. ^ [a b c] ”Skinnskatteberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skinnskatteberg. Läst 26 juni 2022. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 26 juni 2022. 
  13. ^ ”Baggå”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/bagga.html. Läst 26 juni 2022. 
  14. ^ ”Hedströmmen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/hedstrommen.html. Läst 26 juni 2022. 
  15. ^ ”Klockarbo”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/klockarbo.html. Läst 26 juni 2022. 
  16. ^ ”Vargberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/vargberget.html. Läst 26 juni 2022. 
  17. ^ ”Lappland”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/lappland.html. Läst 26 juni 2022. 
  18. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  19. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  20. ^ ”Rödgrönt styre i Skinnskatteberg”. Sveriges Radio. 16 oktober 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5992311. Läst 26 juni 2022. 
  21. ^ ”Efter turbulensen: Klart med S-styre i Skinnskatteberg”. www.vasterastidning.se. https://www.vasterastidning.se/vastmanland/efter-turbulensen-klart-med-s-styre-i-skinnskatteberg/reprln!pePZtPcH27JPVulu8HgOKQ/. Läst 26 juni 2022. 
  22. ^ ”Kommunfullmäktige”. Skinnskattebergs kommun. 30 juni 2023. https://www.skinnskatteberg.se/kommun-och-demokrati/politisk-organisation/kommunfullmaktige/. Läst 30 augusti 2023. 
  23. ^ ”Kommunstyrelsen”. Skinnskattebergs kommun. 27 juni 2023. https://www.skinnskatteberg.se/kommun-och-demokrati/politisk-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 30 augusti 2023. 
  24. ^ ”Miljö och byggnadsnämnden”. Skinnskattebergs kommun. 30 juni 2023. https://www.skinnskatteberg.se/kommun-och-demokrati/politisk-organisation/miljo-och-byggnadsnamnden/. Läst 30 augusti 2023. 
  25. ^ ”Socialnämnd”. Skinnskattebergs kommun. 30 juni 2023. https://www.skinnskatteberg.se/kommun-och-demokrati/politisk-organisation/vard-och-omsorgsutskott/. Läst 30 augusti 2023. 
  26. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  27. ^ ”Ekomuseum | upplevskinnskatteberg.se”. https://upplevskinnskatteberg.se/ekomuseum/. Läst 26 juni 2022. 
  28. ^ ”Museet”. www.galleriastley.com. https://www.galleriastley.com/index.php/museet. Läst 26 juni 2022. 
  29. ^ ”Galleriet”. www.galleriastley.com. https://www.galleriastley.com/index.php/galleriet. Läst 26 juni 2022. 
  30. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 26 juni 2022. 
  31. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa;jsessionid=0F35F64945FCF5709178CA2DDD44ACE4.lx-ra-bbr?inventeringId=21120000049076&page=relationer. Läst 26 juni 2022. 
  32. ^ ”650-årsjubileum i Skinnskatteberg”. Sveriges Radio. 1 augusti 2004. https://sverigesradio.se/artikel/451181. Läst 26 juni 2022. 

Externa länkar redigera