Sala kommun

kommun i Västmanlands län i Sverige
För kommunen i Lettland, se Sala kommun, Lettland.

Sala kommun är en kommun i Västmanlands län i landskapen Västmanland och Uppland. Centralort är Sala.

Sala kommun
Kommun
Rådhuset i Sala med kommunhuset till höger
SloganSilverstaden
Kommunens vapen.
Sala kommunvapen
LandSverige
LandskapVästmanland
Uppland
LänVästmanlands län
CentralortSala
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd22 824 ()[1]
Areal1 204,42 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 166,88 kvadratkilometer[2]
- därav vatten37,54 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet19,56 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°55′14″N 16°36′22″Ö / 59.920416666667°N 16.606111111111°Ö / 59.920416666667; 16.606111111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVästmanlands domkrets (–)
Sala domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2098[3]
Anställda2 425 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1981
GeoNames2680657
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Fläckebo, Kila, Kumla, Möklinta, Norrby, Sala, Tärna och Västerfärnebo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Sala stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Tärna (av de tidigare kommunerna Kila, Kumla, Norrby och Tärna) och Västerfärnebo (av Fläckebo, Karbenning och Västerfärnebo) samtidigt som Sala landskommun uppgick i Sala stad medan Möklinta landskommun förblev oförändrad.

Sala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sala stad, Möklinta och Tärna landskommuner samt delar ur Västerfärnebo landskommun (Västerfärnebo och Fläckebo församlingar).[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Sala domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.[6]

Geografi redigera

Topografi och hydrografi redigera

Berggrunden i Sala kommun domineras av graniter, men i närheten av centralorten finns ett betydande område med dolomitrik marmor. Detta har skapat gynnsamma förhållanden för en kalkkrävande flora, inklusive majviva och flera arter av orkidéer. längs Sagåns, Lillåns och Svartåns dalgångar finns odlade lerslätter, medan resten av kommunen mestadels består av barrskogsklädda moränjordar.

Badelundaåsen, belägen i västra delen av kommunen och i samma riktning som åarna (nord-sydlig), är täckt av tallhedar. Kommunen är också känd för sin rikedom på sjöar, där vissa av dem uppdämdes under 1500- och 1600-talen för att förse Sala gruva med vatten. Bland dessa finns Fläcksjön och Gussjön i Svartåns vattensystem, som är kända för sitt rika fågelliv.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Sala kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (4,0 %)
  Skog (64,9 %)
  Öppen myrmark (4,7 %)
  Jordbruksmark (24,4 %)
  Övrig mark (1,9 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

I den sydvästra delen av kommunen ligger naturreservatet Hälleskogsbrännan, vilket omfattar en stor del av det område som drabbades av den stora skogsbranden i Västmanland 2014.[7]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt (socknar) inom Sala kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:

Tätorter redigera

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2016 fanns det sex tätorter i Sala kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Sala &&&&&&&&&&013253.&&&&&013 253
2 Ransta &&&&&&&&&&&&0846.&&&&&0846
3 Västerfärnebo &&&&&&&&&&&&0543.&&&&&0543
4 Möklinta &&&&&&&&&&&&0334.&&&&&0334
5 Sätra brunn &&&&&&&&&&&&0330.&&&&&0330
6 Salbohed &&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Efter valet 2022 styrs Sala kommun av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet.[10]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande S Emil Andersson Bleckert
Förste vice ordförande S Eva Åberg
Andre vice ordförande SD Andreas Andersson

Mandatfördelning 1970–2022 redigera

ValårVSMPFISDNYDSBÄSPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701201774
201774
4987,8
427
19731201954
201954
4991,0
418
197612017515
201755
4991,8
3514
197922015417
2201547
4990,3
3316
1982221113318
2211338
4990,1
3811
1985220111618
2201168
4988,8
3712
1988221210626
221210626
4984,3
3316
19912171139547
21739547
4985,3
3415
1994219379225
219379225
4985,0
3415
1998517238257
517238257
4978,52
2920
200232119456
3219456
4976,60
3118
2006318110238
31810238
4579,01
2916
20102152258227
2152258227
4581,87
2817
201421421559115
21425595
4583,95
2619
20182131749225
213749225
4585,84
2520
20223141945126
31494526
4583,17
2520
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2022–2024
Ordförande S Amanda Lindblad
Förste vice ordförande C Anders Wigelsbo
Andre vice ordförande M Erik Hamrin

Källa: [11]

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Äldre- och omsorgsnämnden S Camilla Runerås V Olle Kvarnryd
Social- och arbetsmarknadsnämnden C Elisabet Pettersson MP Ingela Kihlholm Lindström
Kultur- och fritidsnämnden V Gert Wibe S Jessica Silversten
Bygg- och miljönämnden S Viktor Kärvinge C Sture Johansson
Skolnämnden C Anders Wigelsbo S Per-Olov Rapp
Valnämnden S Daniel Hedlund C Bengt Larsson

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Kommunen har en lång historia som bruksområde, med rötter som sträcker sig tillbaka till 1400-talet, exemplifierat av Sala silvergruva. Idag präglas näringslivet främst av små och medelstora företag, många inom jord- och skogsbruk. Inom gruvnäringen återfinns företag som Metso Sweden AB, som tillverkar maskiner för mineralberedning och godspumpar. Den offentliga sektorn är också betydande och står för över hälften av alla arbetstillfällen i kommunen.[12]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Kommunen är genomkorsad av flera viktiga transportförbindelser. Järnvägen Stockholm-Borlänge, med anslutande järnväg till Västerås, utgör en central del av kommunens transportnät. Utöver järnvägslinjerna löper även riksvägarna 67 och 70 genom kommunen, samt länsväg 256.[12]

Befolkning redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 22 824 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 114:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Sala kommun 1970–2020[13]
ÅrFolkmängd
1970
  
19 595
1975
  
20 421
1980
  
20 936
1985
  
21 000
1990
  
21 820
1995
  
22 074
2000
  
21 548
2005
  
21 446
2010
  
21 535
2015
  
22 109
2020
  
22 867

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Kulturkvarteret Täljstenen är kommunens centrum för konst och kreativitet. Aguélimuseet, invigt 2007, visar en unik samling av 35 Aguélimålningar och tidiga modernister. Kvarteret inkluderar också bibliotek, konstgalleri, smedja och café. Rådhuset och Sparbankshuset är historiska byggnader vid torget, medan Missionskyrkan från 1903 är ett exempel på jugendstilens arkitektur. Kulturkvarteret är en viktig del av Salas kulturella landskap och erbjuder många aktiviteter för både invånare och besökare.[14]

Kommunvapen redigera

Se även: Sala kommunvapen

Blasonering: I blått fält en bergsmansslägga och ett bergjärn i kors och däröver en tilltagande måne, allt av silver.

Månen i Sala kommunvapen är en metallurisk symbol för silver och syftar, liksom verktygen på verksamheten vid Sala silvergruva och förekommer i tidiga sigill. 1948 fick vapnet kunglig fastställelse för Sala stad. Efter kommunbildningen registrerades det oförändrat för Sala kommun år 1975. Även Tärna hade ett vapen, vars giltighet upphörde.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors. Domsagohistorik - Sala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=61B53DB50C9071ADD9E42473573CFC20?dokumentId=21000001423164&thumbnail=false. Läst 11 augusti 2013. 
  7. ^ [a b] ”Sala - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sala. Läst 5 maj 2024. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Valresultat, mandatfördelning - Staben för utveckling och förvaltning - Sala kommun”. www.sala.se. https://www.sala.se/info/4286/?ret=http://www.sala.se/category/4094. Läst 28 februari 2024. 
  11. ^ ”Kommunstyrelsen - Sala kommuns förtroendevalda”. sala.tromanpublik.se. https://sala.tromanpublik.se/organisation/8c965efd-53e2-438e-b8a4-04f38a893651. Läst 28 februari 2024. 
  12. ^ [a b] ”Sala - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sala. Läst 9 maj 2024. 
  13. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  14. ^ ”Kulturvandra i Sala”. Sala kommun. https://www.sala.se/resources/files/%252F1%2520SALA%2520KOMMUN%252F07%2520Informationsblad-broschyrer%252FUppleva%2520och%2520g%25C3%25B6ra%252F/Kulturvandring_2018-rev3-webb.pdf. Läst 10 maj 2024. 

Externa länkar redigera