Sälen

tätort i Malung-Sälens kommun, Sverige
För andra betydelser, se Sälen (olika betydelser).

Sälen är en tätort i Transtrands distrikt (Transtrands socken) i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län cirka 65 km nordväst om Malung. Tätorten kallas ibland för Sälens by[5] för att skilja tätorten från vintersportanläggningarna uppe på Sälenfjällen. Tätorten är belägen vid Västerdalälven.

Sälen
Tätort
Vy över centrala Sälen från andra sidan Västerdaläven.
Vy över centrala Sälen från andra sidan Västerdaläven.
Land Sverige Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Malung-Sälens kommun
Distrikt Transtrands distrikt
Koordinater 61°9′21″N 13°16′5″Ö / 61.15583°N 13.26806°Ö / 61.15583; 13.26806
Area 241 hektar (2018)[2]
Folkmängd 843 (2020)[1]
Befolkningstäthet 3,498 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 780 67
Riktnummer 0280
Tätortskod T6784[3]
Beb.områdeskod 2023TB105 (1960–)[4]
Geonames 2680615
Ortens läge i Dalarnas län
Red pog.svg
Ortens läge i Dalarnas län
Wikimedia Commons: Sälen
SCB:s tätortsavgränsning
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Sälen är starkt förknippat med vintersport och är ett av landets största besöksmål. Dessutom är orten känd för Vasaloppet, vars startplats är belägen några kilometer söder om orten. I utkanten av tätorten går riksväg 66 och uppe i fjällområdet ligger Sälens flygplats.

Administrativa tillhörigheterRedigera

Platsen där Sälen ligger tillhörde ursprungligen Lima socken, för att senare övergå till Transtrands socken. Transtrands socken var fram till 1867 kapellförsamling till Lima, för att sedan bli en egen församling och socken.[6][7] Det som sedermera blev Transtrands landskommun uppgick 1971 i Malungs kommun. Tandådalen och Hundfjället som brukar räknas till Sälenfjällen var fram till 1971 en del av Lima landskommun.

Årsskiftet 2007/2008 bytte Malungs kommun namn till Malung-Sälens kommun av näringspolitiska skäl, då namnet Sälen ansågs vara ett starkt varumärke.[8][9]

HistoriaRedigera

Tidig historiaRedigera

 
Utsigt af byn Sälen, målning av Karl XV som föreställer Olnispagården.

De första människorna kan ha sökt sig till trakten kring Sälen redan på 700-talet.[10] Faktiskt bebyggelse kom till först när byar längre söderut längs Västerdalälven etablerade fäbodar och slåttermarker i området.[10] Namnet Sälen har betydelsen "fäbod".[11] Så småningom började några att övervintra i fäbodarna och en fast bygd tog form.[10]

Gustav Vasa skall ha nått Sälen 1521 under sina så kallade öden och äventyr i Dalarna. Där blev han till sist upphunnen och vände tillbaka mot Stockholm. Enligt tradition skall han ha övernattat på Olnispagården,[12] men senare efterforskning visar att gården antagligen inte restes förrän 150 år senare.[13]

Under 1600-talet benämns byn som "Yppersta Sääl".[14] Vid mitten av 1700-talet var Sälen ännu den nordligaste fasta bebyggelsen i Transtrands socken. Enbart ett fåtal fäbodar fanns längre norrut.[10] 1734 passerade Carl von Linné bygden under sin upptäcktsfärd genom Dalarna, närmare bestämt på delsträckan mellan Särna och Lima. Då beskrev han Hemfjället vid Sälen som ett "sista apex" i fjällkedjan.[15] Abraham Hülphers den yngre beskriver Sälen i en dagbok över en resa i Dalarna 1757 som den översta byn i socken.[15]

Järnvägen invigs och den första turismenRedigera

 
Invigningen av Vasastenen 1904.

1903 restes Vasastenen i västra delen av byn, till minne av hur Gustav Vasa nådde bygden nästan 400 år tidigare.[16] Året därpå invigdes monumentet med pompa och ståt.[17]

Anders Pers från Mora författade 10 februari 1922 en artikel i Vestmanlands Läns Tidning där han lanserade idén om ett skidlopp till minne av Gustav Vasas färd mellan Mora och Sälen.[18] Dagen därpå uppmärksammade Dagens Nyheter förslaget och 5 mars beslutade IFK Moras styrelse att köra ett testlopp.[19] 19 mars samma år genomfördes det första Vasaloppet, med start vid Olnispagården.[18] Första året anmälde sig 119 löpare,[20] och den första segraren var Ernst Alm från IFK Norsjö.[21] Allt eftersom loppet blev populärare flyttades starten några kilometer söder om Sälen, till Berga, där dalgången inte var lika trång.[22]

16 mars 1924 bildades Sälens Folkets Husförening. Folkets hus var beläget vid nuvarande centrumgallerian.[23]

1928 invigdes järnvägen till Sälens by.[24]

 
Vy över Sälen 1944, med den nu rivna järnvägsstationen i mitten av bilden.

Under 1930-talet planerades och anlades vägen från Sälens by upp till Sälsätern.[25] Den första stora gruppresan till Sälen skedde nyår 19331934, när Stockholms-Tidningen och Skid- och friluftsfrämjandet anordnade en resa för 175 skolungdomar.[26] Under senare delen av 1930-talet anordnades många resor till Sälen.[27] Detta gjorde att allt fler sovplatser krävdes. 1934 byggdes det första fritidshuset i Sälenfjällen, vid Köardalen.[28] 1937 hade påskresorna blivit så populära att de över 1000 besökarna var inkvarterade hela vägen från Sörsjön i norr till Limedsforsen i söder.[29] Samma påsk slog Högfjällshotellet upp portarna, då kallat Sälens Kur- och Högfjällshotell.[30] Hotellet var byggt på initiativ av norrmannen Johan Wilhelm Klüver.[31]

Skidturismen tar fartRedigera

 
Flygfoto över Sälen 1962.

7 april 1946 hölls den första slalomtävlingen i Sälenområdet, vid en slalombacke intill Sälenstugan.[32] Den första skidliften i Sälenområdet invigdes vintern 1949 vid Sälenstugan. Vintertid var liften utrustad med "galgar" som släpade skidåkarna uppför (likt dagens ankarliftar), men redan samma sommar installerades korgar på linbanan för att möjliggöra drift även sommartid. Detta var den första linbanan med sommardrift i Sverige.[32] På 50-talet invigdes Sälens andra skidlift vid det befintliga Högfjällshotellet.[33]

1950 invigdes vägen från Rörbäcksnäs till Joänget, intill nuvarande Hundfjällets skidanläggning. 1960 invigdes bron över Tandån och en fortsättning av vägen till Högfjällshotellet. Därmed var vägen hela vägen från Sälen till Rörbäcksnäs körklar.[34]

1960 fanns det cirka 100 fritidshus i Sälenområdet.[24] I början av 1960-talet började Lima landskommun sälja tomter för fritidshus vid Tandådalen.[35] Skidliften i Tandådalen, belägen på fjället Västra Kalven, invigdes 1962. Redan samma år invigdes också husvagnscampingen Caravan Club intill anläggningen.[35] Skidanläggningen på grannfjället Hundfjället invigdes 1966.[36]

Skidanläggningen Lindvallen invigdes 1967,[37] 1976 invigdes Stöten[38] och Kläppen, belägen söder om tätorten, invigdes 1982.[39]

1969 lades persontrafiken ned på Västerdalsbanan mellan Malung och Sälen och några år senare revs rälsen upp.[40]

Sedan 1993 arrangeras konferensen Folk och försvar på Högfjällshotellet, där bland annat politiker och representanter från myndigheter, näringsliv och civilsamhället samlas för att diskutera säkerhetspolitik och krisberedskap.[41][42]

2000-talRedigera

2010 invigdes en ny kombinerad gång- och skoterbro över Västerdalälven, mellan centrum och Olnispagården.[43]

I december 2019 invigdes Sälen Trysil Airport, även kallad Scandinavian Mountains Airport, vilket blev den första nya flygplatsen i Sverige på 20 år.[44] Bygget av flygplatsen har varit omstritt och kritiserats både ur ekonomiska och klimatmässiga perspektiv,[45][46] medan förespråkare hävdat att det är positivt ur ekonomisk synvinkel.[47]

Geografi och naturRedigera

Orten ligger i en trång dalgång, belägen på båda sidor av Västerdalälven. Berggrunden vid älven består till största delen av dalasandsten.[48] I älven finns rikligt med harr och öring.[48]

Väster om orten reser sig Transtrandsfjällen, där de flesta av vintersportanläggningarna är belägna. På kalfjället växer främst ljung, kråkbär och lavar, medan dalarna och branterna är skogbeklädda.[49] Den högsta toppen utgörs av Östra Granfjället med sina 948 meter över havet.[50]

SportRedigera

Skidanläggningarna i Sälenområdet är ett av landets största största besöksmål.[51] Dessa har också stått värd för flera internationella arrangemang. I Stöten arrangerades 1990 en världscuptävling i slalom,[52][53] Hundfjället har flera gånger varit värd för världscupen i speedski (senast 2011)[54] och tidigare har även världscupen i snowboard arrangerats i Tandådalen.[55]

Orienteringstävlingen O-Ringen har arrangerats i Sälen två gånger, 2008 och 2016.[56]

Det lokala idrottslivet präglas av Sälens IF som bildades 1922. Föreningen har många sektioner, bland annat alpint, längdskidor, fotboll, friidrott och cykel.[57] Föreningens verksamhet är koncentrerad till Tjärnhedens IP, belägen söder om tätorten.[58] 2008 invigdes Sälenhallen, en sporthall med cirka 200 åskådarplatser, som betjänar det lokala föreningslivet och skolan.[59]

VasaloppetRedigera

Huvudartikel: Vasaloppet

Vasaloppet är ett årligt långlopp på skidor som körs första söndagen i mars. Sträckan är 90 kilometer och går från Berga by strax söder om Sälen, till Mora. Det är det äldsta och dessutom det största långloppet i världen sett till antalet åkare. Ursprungligen utgick loppet från Olnispagården i Sälens by, men flyttades senare längre söderut där dalgången var bredare.[22] Sedan 2009 arrangeras sommartid även Cykelvasan.

Vintersportanläggningar i SälenområdetRedigera

 
Vy från Hundfjället, med Tandådalen i bakgrunden.

Sälen har sju vintersportanläggningar i varierande storlek i trakten. De största är Lindvallen/Högfjället och Tandådalen/Hundfjället som ägs och drivs av Skistar. Lindvallen och Hundfjället har en mer barninriktad profil med stora barnområden. Tandådalen har mer avancerad åkning.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Sälen 1960–2015[60]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
238
1965
  
275
1970
  
256
1975
  
230
1980
  
262
1990
  
437 101
1995
  
467 101
2000
  
489 102
2005
  
508 102
2010
  
652 133
2015
  
769 229

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 28 januari 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Julmarknad i Sälens by”. Dalarnas Tidningar. http://www.dt.se/julmarknad-i-salens-by. Läst 19 januari 2017. 
  6. ^ Rosendahl (1990), s. 10
  7. ^ ”TRANSTRANDS KYRKA” (pdf). Svenska kyrkan. 1 februari 2007. https://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bin%c3%a4rfiler/Filer/bb72d523-3e30-4e46-854a-3f5d41bb8a3c.pdf. Läst 27 juli 2021. 
  8. ^ ”Malungs kommun blir Malung-Sälens kommun”. Finansdepartementet. 1 mars 2007. https://www.mynewsdesk.com/se/finansdepartementet/pressreleases/malungs-kommun-blir-malung-saelens-kommun-133757. Läst 28 juni 2021. 
  9. ^ ”Kommunen byter namn”. Dalarnas Tidningar. 5 april 2007. https://www.dt.se/artikel/kommunen-byter-namn. Läst 28 juni 2021. 
  10. ^ [a b c d] Rosendahl (1990), s. 9
  11. ^ ”Strid om ortnamn i Malung-Sälen”. Svenska Dagbladet. 19 december 2013. https://www.svd.se/strid-om-ortnamn-i-malung-salen. Läst 31 maj 2021. 
  12. ^ Rosendahl (1990), s. 18
  13. ^ ”Här är gården som Gustav Vasa inte övernattade i – 150-årigt misstag upptäckt”. Sveriges Television. 7 mars 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/har-ar-garden-som-gustav-vasa-inte-overnattade-i-150-arigt-misstag-upptackt. Läst 31 maj 2021. 
  14. ^ Stafås & Åhs (1964), s. 34
  15. ^ [a b] Rosendahl (1990), s. 10
  16. ^ Rosendahl (1990), s. 36
  17. ^ ”Vasastenen i Sälen”. http://www.dahlund.se/n_k/minnesstenar/vasamonumentet.htm. Läst 31 maj 2021. 
  18. ^ [a b] ”Historia”. Vasaloppet. https://www.vasaloppet.se/om-oss/historia/. Läst 31 maj 2021. 
  19. ^ Rosendahl (1990), s. 26
  20. ^ Rosendahl (1990), s. 27
  21. ^ ”Skidlöparmuseet”. Norsjö kommun. https://www.norsjo.se/kultur-fritid/kultur/hembygdsomradet/skidloparmuseet/. Läst 31 maj 2021. 
  22. ^ [a b] Stafås & Åhs (1964), s. 32-34
  23. ^ Rosendahl (1990), s. 51-52
  24. ^ [a b] ”Historia”. Malung-Sälens kommun. https://malung-salen.se/kommunochpolitik/kommunfaktaochekonomi/historia.4.319b126613ec68a069b24a.html. Läst 14 juli 2021. 
  25. ^ Rosendahl (1990), s. 42
  26. ^ Rosendahl (1990), s. 73
  27. ^ Rosendahl (1990), s. 74
  28. ^ Rosendahl (1990), s. 75
  29. ^ Stafås & Åhs (1964), s. 28
  30. ^ Rosendahl (1990), s. 100
  31. ^ ”Kultur, historia, lyx och flärd - Högfjällshotellet under 80 år 1937-2017”. Sälens högfjällshotell. https://www.hogis.se/historia-om-oss-i-salen. Läst 17 september 2021. 
  32. ^ [a b] Rosendahl (1990), s. 76
  33. ^ Rosendahl (1990), s. 106
  34. ^ Rosendahl (1990), s. 116
  35. ^ [a b] Rosendahl (1990), s. 117
  36. ^ Rosendahl (1990), s. 121
  37. ^ Rosendahl (1990), s. 111
  38. ^ Rosendahl (1990), s. 128
  39. ^ Rosendahl (1990), s. 131
  40. ^ ”Kommunalråd kämpar för tåg till Sälen”. Dagens Nyheter. 29 december 2019. https://www.dn.se/ekonomi/kommunalrad-kampar-for-tag-till-salen/. Läst 23 februari 2022. 
  41. ^ ”Folk och försvar i Sälen”. Sveriges Television. 10 januari 2016. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/folk-och-forsvar-i-salen-1. Läst 28 juni 2021. 
  42. ^ ”MSB på Folk och försvar”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 10 januari 2020. https://www.msb.se/sv/aktuellt/kalender/2020/januari/msb-pa-folk-och-forsvar/. Läst 28 juni 2021. 
  43. ^ ”Den vackra bron över älven”. Nya Wermlands-Tidningen. 11 juni 2010. https://www.nwt.se/2010/06/11/den-vackra-bron-over-alven/. Läst 6 februari 2022.   [inloggning kan krävas]
  44. ^ ”Flygplatsen i Sälen invigdes på lördagen och idag landade första flyget”. 22 december 2019. https://www.turismnytt.se/flygplatsen-i-salen-invigdes-pa-lordagen-och-idag-landade-forsta-flyget/. Läst 17 september 2021. 
  45. ^ ”År av klimatdebatt, förhoppningar och EU-beslut – här är historien om flygplatsen i Sälen”. Sveriges Television. 2 februari 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/ar-av-klimatdebatt-forhoppningar-och-eu-beslut-har-ar-historien-om-flygplatsen-i-salen. Läst 17 september 2021. 
  46. ^ ”Nu invigs Sälens flygplats – kallas för ekonomiskt vansinne”. Dagens Nyheter. 21 december 2019. https://www.dn.se/ekonomi/nu-invigs-salens-flygplats-kallas-for-ekonomiskt-vansinne/. Läst 17 september 2021. 
  47. ^ ”Nya flygplatsen i Sälen invigd: ”Tillväxtmotor””. Expressen. 22 december 2019. https://www.expressen.se/nyheter/nya-flygplatsen-i-salen-invigd-tillvaxtmotor-/. Läst 6 februari 2022. 
  48. ^ [a b] ”Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0620026 Görälven-Västerdalälven” (pdf). Länsstyrelsen i Dalarnas län. sid. 2-3. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.5069148016f1ab4b8a31f0e3/1578562375412/G%C3%B6r%C3%A4lvenV%C3%A4sterdal%C3%A4lven%20SE0620026_200108.pdf. Läst 12 september 2021. 
  49. ^ ”Norra Transtrandsfjällen”. Länsstyrelsen i Dalarnas län. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/malung-salen/norra-transtrandsfjallen.html. Läst 12 september 2021. 
  50. ^ ”Sälens högsta topp”. Dalademokraten. 11 juni 2013. https://www.dalademokraten.se/artikel/salens-hogsta-topp. Läst 12 september 2021. 
  51. ^ ”Besöksmål och och sevärdheter i Sverige år 2009”. Tillväxtverket. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20110521012807/http://www.tillvaxtverket.se/download/18.74f57d0f1283a4f88ff800015493/Topplista_besoksmal_2009.pdf. Läst 24 juni 2021. 
  52. ^ ”Saelen (SWE)”. Internationella Skidförbundet. https://www.fis-ski.com/DB/general/event-details.html?sectorcode=AL&eventid=3259&seasoncode=1990. Läst 24 juni 2021. 
  53. ^ ”Johan är ständigt i Stöten”. Göteborgs-Posten. 7 februari 2017. https://www.gp.se/livsstil/johan-%C3%A4r-st%C3%A4ndigt-i-st%C3%B6ten-1.4115729. Läst 24 juni 2021. 
  54. ^ ”Sanna Tidstrand kör för nytt rekord i Speedski”. Sveriges Radio. 5 april 2011. https://sverigesradio.se/artikel/4439046. 
  55. ^ ”Tandådalen förlorar världscupen”. Dalarnas Tidningar. 12 april 2006. https://www.dt.se/artikel/tandadalen-forlorar-varldscupen. Läst 24 juni 2021. 
  56. ^ ”Drömorienteringen i Sälen lockade 24 313 deltagare”. O-Ringen. 1 augusti 2016. https://www.oringen.se/213/arsneutrala-sidor/om-oss/nyhetsarkiv/nyheter/2016-08-01-dromorienteringen-i-salen-lockade-24-313-deltagare.html. Läst 28 juni 2021. 
  57. ^ ”Sälens IF”. Salenfjallen.se. https://salenfjallen.se/foretag/salens-if/. Läst 24 juni 2021. 
  58. ^ ”Tjärnhedens IP”. Sälens IF. https://www.svenskalag.se/salensif/sida/73197/tjarnheden. Läst 28 juni 2021. 
  59. ^ ”Sälenhallen kan snart tas i bruk”. Dalarnas Tidningar. 16 maj 2008. https://www.dt.se/artikel/salenhallen-kan-snart-tas-i-bruk. Läst 28 juni 2021. 
  60. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Tryckta källorRedigera

  • Rosendahl, Yngve (1990). Sälen och Sälenfjällen - från fäbod till modern turistort. Dalaförlaget. ISBN 91-85014-74-5 
  • Stafås, Birger; Åhs, Sune (1964). Sveriges sydligaste fjällvärld - från nordvästra Dalarnas bygder. Bok och bild förlag