Wikipedia

Abraham Hülphers den yngre

svensk skriftställare, topograf och genealog.

Abraham Abrahamsson Hülphers den yngre, född den 27 november 1734 i Västerås, död den 24 februari 1798 i Västerås, var en svensk skriftställare, topograf och genealog. Han var son till Abraham Hülphers den äldre.

Abraham Hülphers
Född27 november 1734[1]
Västerås domkyrkoförsamling[1], Sverige
Död24 februari 1798[1] (63 år)
Västerås domkyrkoförsamling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare, kartograf, geograf, genealog, musikvetare, matematiker[2]
MakaAnna Christina Grave[1]
BarnSebastian Grave Hülphers (f. 1778)
FöräldrarAbraham Hülphers den äldre
Christina Westdahl[3]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Uppväxt redigera

Abraham Hülphers var äldst av tretton barn till Abraham Hülphers den äldre av släkten Hülphers och hans hustru Christina, född Westdahl. Genom informatorer i det burgna hemmet fick han en mångsidig uppfostran och tidigt väcktes hans intressen för vitterhet och vetenskap. Därefter fick han magister Olof Lindblom som sin lärare, sedermera prost i Köping och kunglig hovpredikant, och magister Olof Strandberg, som sedan blev prost i Torshälla pastorat.

Företagare redigera

Som äldste son förväntades Abraham Hülphers gå i faderns fotspår, vilket han också gjorde. Vetenskapen blev dock ingalunda lagd åt sidan och lediga stunder ägnade han gärna åt musiken. År 1753 upptogs han som kompanjon i faderns rörelse vilken nu fick namnet Hülphers & Söner. Som en av cheferna för företaget kunde han disponera sin tid litet friare, vilket kom väl till pass eftersom hans hälsa redan från tidigaste barndom varit vacklande. Av hälsoskäl behövde han skona sig så mycket som möjligt och beslöt att realisera en gammal önskan om en resa till och utforska trakterna norr om Västmanland.

Resa i Dalarna redigera

Den 21 juni 1757 for Hülphers, tillsammans med prosten i Mora församling, Anders Svedelius, till Dalarna. Under två månaders resande kors och tvärs i landskapet antecknande han allt som kunde vara värt att gömma i minnet. Några år senare (1762) utkom i reseberättelsen i tryck: Dagbok öfver en resa genom de under Stora Kopparbergs höfdingdöme lydande lähn och Dalarne 1757, en diger volym om 656 sidor. Efter resan redigerade Hülphers dagboken noggrant genom korrespondens med lokala präster och ämbetsmän som kunde tillhandahålla uppdaterade och mer korrekta upplysningar än han hade kunnat erhålla under själva resan.[4]

Resa i Norrland redigera

Följande vinter anträdde han i juni, i sällskap med stadsphysikus doktor Jacob Prinz i Gävle, sin andra stora resa vilken förde honom genom Norrland inklusive Lappland ända upp till Torneå. Liksom under resan till Dalarna noterade han i dagboken sådant som rörde trakternas handel, näringar, lanthushållning, naturförhållanden, folkliv, historia, med mera, – berättelser som sedan ingavs även till kungl. kommerskollegium. Hela 30 år tog det att utarbeta den tryckta redogörelsen: Dagbok öfver en resa genom Norrland 1758. Den kom att omfatta 6 delar, av vilken hans sista, som behandlade Gästrikland, blev klar först 1793.

Resa i södra Sverige och Köpenhamn redigera

År 1759 gjorde Hülphers i sällskap med hovpredikanten magister Carl Wilhelm Sträng en färd genom rikets södra provinser till Köpenhamn. Han passerade då Hammenhög just som ett nytt fångehus uppfördes, vilket kom att bli Hammenhögs äldsta bevarade hus.

Resa till Finland och Ryssland redigera

Sommaren 1760 företog Abraham tillsammans med juris- och filosofieprofessorn i Uppala Pehr Niclas Christiernin en resa "ifrån Westerås till Petersburg och Ryssland, fram och åter sjöledes emellan Stockholm och Åbo, men sedan igenom Finland, Nyland, Tavastland m.m." Även under denna färd förde han noggranna dagboksanteckningar, vilka dock ända till år 1886 legat obemärkta bland övriga i den Hülpherska handskriftssamlingens bevarade manuskript. Sagda år utgavs de dock av finländaren professor Karl Gabriel Leinberg och intogs i den av honom redigerade samlingen Bidrag till kännedomen af vårt land.

Giftermål redigera

Under fyra år hade Abraham Hülphers sett sig om i Sverige, Danmark, Finland och Ryssland. Reslusten hade ingalunda avtagit, men hans föräldrar hade blivit äldre och behövde alltmer hjälp med skötseln av affärsföretagen. Härtill kom att hans hjärta klappade för den "dygdädla jungfrun Anna Christina Grave", född 1740 i Ulriksberg, Säfsnäs socken, Kopparbergs län. Hon var dotter till Sebastian Grave, brukspatron över Gravendals och Fredriksbergs bruk i Dalarna, och hans maka fru Anna Christina, född Chenon. Hans kärlek besvarades av Anna Christina och bröllopet firades den 23 juni 1761. De levde tillsammans i 36 år och fick 8 barn. I samband med giftermålet kom Hülphers att överta Fredriksbergs bruk.

Musiken redigera

Ett annat av Abraham Hülphers stora intressen gällde musiken. Efter flera års arbete utgav han 1773 Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet, jämte Kort Beskrifning öfwer orgwerken i Swerige. Verket innehåller en faktaspäckad beskrivning av frihetstidens musikliv och orgelkonst samt innehåller ett stort antal orgeldispositioner från hela Sverige. Källmaterialet inhämtades genom omfattande korrespondens med präster, organister och orgelbyggare. Verket utmärker sig för en för den tiden ovanligt hög pålitlighet. Dock var Hülphers beroende av sina sagesmän: Johan Miklin (1726-1787), domkyrkoorganist i Linköping (1754-1787), Henrik Philip Johnsen, cembalist, organist och tonsättare i Stockholm, vilken författade ett avsnitt om orglar, Tobias Westbladh, Sven Hof, med flera. Redovisade uppgifter bör därför ändå underkastas källkritisk prövning.

Man vet inte hur aktiv Hülphers var som musiker. Att han varit utövande klaverspelare framgår av en passus från talet vid begravningsgudstjänsten: "Dess lediga stunder ägnades Musiquen, hwilken konst han grundeligen kände, och med yppersta färdighet öfwade." I bouppteckningen finns ett antal tangentinstrument förtecknade: orglar, cembali, klavikord samt en clavessin d'amour.

Efterskrift redigera

Abraham Abrahamsson Hülphers blev:

Manuskript jämte tillhörande korrespondens och merparten av sin boksamling skänkte Abraham Hülphers till Västerås gymnasium. De Hülpherska samlingarna återfinns numera i Västerås stadsbibliotek.

Bibliografi redigera

  • Abraham Hülphers: Genealogisk tafla, som viser några grenar af fordom biskopens i Westerås m:r Olai Stephani Bellini efterkommande. (1758)
  • Abraham Hülphers: Dagbok öfver en resa genom de under Stora Kopparbergs höfdingdöme lydande lähn och Dalarne 1757, utg. 1762
  • Abraham Hülphers: Ättar-tal öfver den svenska slägten Wallwik, utg. Västerås 1765, sid. 43 (genealogi)
  • Abraham Hülphers: Samlingar til en beskrifning öfver Norrland, del 1-6, utg. 1771-1797, faksimilutgåvor 1972, 1985
  • Abraham Hülphers: Samling til korta beskrifningar öfwer swenska städer 1778
  • Abraham Hülphers: Dagbok öfver en resa genom Norrland 1758, utg. 1978
  • Abraham Hülphers: Samlingar til en beskrifning öfver Norrland, delen Lappmarken, tryckt första gången 1922
  • Abraham Hülphers: Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet, jämte Kort Beskrifning öfwer orgwerken i Swerige, utg. 1773, faksimilutgåva 1969, 1971

Källor redigera

  1. ^ [a b c d e] Abraham Hülphers, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ geni.com.[källa från Wikidata]
  4. ^ Mattias, Legnér, (2010). Abraham Abrahamsson Hülphers och 1700-talets ortsbeskrivningar. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=6&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&query=legn%C3%A9r+2010&language=sv&pid=diva2:369701&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=2759. Läst 5 november 2017. 

Externa länkar redigera

Allmänt redigera

Topologi redigera

Musik redigera

Genealogi redigera

Övrigt redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Abraham_Hülphers_den_yngre&oldid=54235764”