Öppna huvudmenyn

Bergslagernas Järnvägar

Bergslagernas Järnvägars firmamärke över stationshusets entré i Göteborg.

Bergslagernas Järnvägar, BJ, var ett enskilt järnvägsbolag som under 1870-talet byggde järnvägslinjen Göteborg CKilFalun C, Sveriges genom tiderna största enskilda järnvägsprojekt och sin samtids alla kategorier största enskilda svenska företag.

Innehåll

HistorikRedigera

Under sent 1860-tal väcktes tanken på en linje mellan Dalarna och någon lämplig hamn längs västkusten. I januari 1871 söktes en första koncession, rörande en järnväg mellan Falun och Krossekärrs hamn vid Grebbestad. Då starka intressen i Göteborg under de kommande halvåret kom att formera sig skedde förändringen att koncessionsansökan kom att ändras till en järnväg mellan Falun och Göteborg, dvs den som senare kom att byggas.

Huvudlinjen, 478 km, färdigställdes i sin helhet år 1879 och när kompletterande arbeten avslutats år 1881 låg den totala byggkostnaden på 50,7 miljoner i dåtidens penningvärde[1], närmare 3,7% av BNP för landet som helhet år 1881.

Dels till följd av lågkonjunkturen i slutet av 1870-talet och dels till följd av den därpå följande kollapsen på den svenska obligationsmarknaden kom BJ att ha en mycket besvärlig ekonomisk ställning fram till senare hälften av 1890-talet.[1] Den då inträdda högkonjunkturen möjliggjorde amorteringar, omläggning av lån till gynnsammare villkor och att banan år 1899 kunde genomföra sin första aktieutdelning.

År 1908 inköptes aktiemajoriteten i Gävle-Dala Järnväg. Samma år kom sagda bolag och BJ att tillsammans med Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar; att bilda Trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Gävle. Västeråsbanan kom dock att utträda ur sagda förvaltning 1919, som omvandlades till Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarna-Gävle, GDG. Denna förvaltning kom att utvecklas till Sveriges största enskilda järnvägsbolagsgrupp och tidvis hade tåg som var snabbare än SJ:s. Under åren 1939–1946 elektrifierades huvudlinjen mellan Göteborg och Gävle över Falun.

BJ och resten av GDG förstatligades 1948 och fusionerades in i SJ. Till skillnad från många andra förstatliganden löstes GDG-företagen in till marknadsvärdet och huvudägarna, städerna Göteborg och Gävle, fick bra betalt för sina aktier.

Enligt Banverkets terminologi räknas i dag bandelen söder om Kil till Norge/Vänerbanan, medan den norr om Kil räknas till Bergslagsbanan, även om hela sträckan mellan Göteborg och Gävle vardagligen brukar kallas Bergslagsbanan.

BanavsnittenRedigera

 
Gräsbergs järnvägsstation 1920.

De olika bandelarna öppnades för trafik enligt följande:
31 dec 1875 Falun – Ludvika, 70 km;
30 okt 1875 Kil – DaglösenFilipstad, 69 km;
1 mars 1876 Kil – Molkom, 32 km;
1 aug 1876 Molkom – Daglösen – Filipstad, 37 km;
3 jan 1877 Daglösen – Ludvika, 115 km;
31 maj 1877 Göteborg – Trollhättan, 72 km;
26 feb 1878 Trollhättan – Öxnered, 10 km;
21 juni 1879 Öxnered – Mellerud, 41 km;
1 dec 1879 Mellerud – Kil, 109 km;
1 okt 1912 RämshyttanIdkerberget, 10 km;
Spårvidd: 1435 mm (normalspår)

Verkställande direktörerRedigera

StyrelseordförandeRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926. "2". Stockholm. 1926 

Vidare läsningRedigera

  • Berg, Wilhelm (1900). Bergslagernas jernvägsaktiebolag 1872-1899 : historik. Göteborg. Libris 452858 
  • Bergslagernas järnvägar : 1879-1979. Göteborg: Utg. 1979. Libris 7629008. ISBN 91-7260-320-8 
  • Elander, Bror Nils Walfrid (1949). Trafikförvaltningen Göteborg - Stockholm - Gävle 1909-1918 och trafikförvaltningen Göteborg - Dalarne - Gävle 1919-1947. Historik. [Göteborg]. Libris 2993033 
  • Grönstedt, Johan (1916). Bergslagernas järnvägsaktiebolag 1872-1914 : utdrag av styrelse- och revisionsberättelserna. Stockholm: i 200 numr. ex. Förf. Libris 1652554 
  • Insulander, Denis (1999). ”Minnen nedtecknade av f.d. bandirektören vid Bergslagernas Järnvägar, Denis Insulander, som "Några underrättelser för våra barn om företrädesvis mina, men även våra gemensamma, levnadsförhållanden"”. Spår (Gävle) (Gävle : Sveriges järnvägsmuseum, 1986-) 1999,: sid. 37-62 : ill. ISSN 0283-6483. ISSN 0283-6483 ISSN 0283-6483.  Libris 2906625
  • Lundvall, Börje (1976). GDG ellok litt O : trafikförvaltningen Göteborg-Dalarna-Gävles elektriska godstågslok litt O. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 17. Stockholm: Sv. järnvägsklubben. Libris 7745480. ISBN 91-85098-17-5 
  • Wååg, Nils Erik (1993). Banvakt 17. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 59. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 7745527. ISBN 91-85098-74-4 
  • Åsbrink, Gustav (1913). Från Västerhafvet till Östersjön: resehandbok öfver Bergslagernas,Stockholm-Västerås-Bergslagens och Gäfle-Dala järnvägar. Stockholm: Fritze. Libris 1641955 
  • Åsbrink, Gustav (1923). Från Västerhavet till Östersjön: resehandbok över Bergslagernas, Stockholm-Västerås-Bergslagens, Gävle-Dala och Södra Dalarnes järnvägar : på uppdrag utarbetad (Ny omarb. uppl). Göteborg: Wettergren & Kerber (i distr.). Libris 1485036 

Externa länkarRedigera