Ivar Tengbom
Ivar Justus Tengbom, född 7 april 1878 på Nynäs gård i Vireda socken, död 6 augusti 1968 i Stockholm, var en svensk arkitekt och ämbetsman. Till hans mest kända verk hör Stockholms konserthus och Tändstickspalatset.
Ivar Tengbom | |
![]() Ivar Tengbom 1933. | |
Personfakta | |
---|---|
Nationalitet | ![]() |
Född | 7 april 1878 |
Födelseplats | Nynäs gård, Vireda socken |
Död | 6 augusti 1968 (90 år) |
Dödsplats | Stockholm, Sverige |
Alma mater | Chalmers tekniska högskola Kungliga Konstakademien |
Arbeten | |
Betydande byggnader | Stockholms konserthus, Tändstickspalatset, Handelshögskolan i Stockholm, Esselte-huset |
Betydande stilar | Nordisk klassicism, funktionalism |
Signatur | Stockholms Konserthus, Stockholm den 21 feb 1925.jpg |
KulturNav |
Utbildning och studieresorRedigera
Ivar Tengbom tog studentexamen vid Högre allmänna läroverket i Skara och studerade sedan vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg och på Kungliga Konstakademien i Stockholm, som han lämnade 1901 med kunglig medalj. Därefter följde studieresor till Danmark 1903 och till Frankrike 1905-06.
Liv och verkRedigera
Tengbom arkitekterRedigera
1906 öppnade Tengbom arkitektkontoret Tengbom arkitekter, efter ett tiotal år hade kontoret 25 anställda. Sonen Anders Tengbom (1911-2009) och dennes söner inredningsarkitekt Jonas Tengbom och arkitekt Svante Tengbom har också arbetat för Tengbom arkitekter och fört Ivar Tengboms arv vidare. År 2006 fyllde Tengbom arkitekter hundra år och är därmed ett av världens äldsta fortfarande aktiva arkitektkontor.
Samarbete med Ernst TorulfRedigera
Tillsammans med kompanjonen Ernst Torulf deltog Ivar Tengbom åren 1903-1912 i en rad tävlingar som betydde genombrottet för nationalromantiken, såsom Engelbrektskyrkan (1906), där de blev andrapristagare, och Borås rådhus (1907) samt Högalidskyrkan (1911) där de segrade.
1910-talet – NationalromantikRedigera
År 1915 invigdes byggnaden för Stockholms enskilda bank intill Kungsträdgården i centrala Stockholm (se vidare Kungsträdgårdsgatan 8) samtidigt med byggnaden för Stockholms enskilda bank, Hornsgatan. Under denna tidsperiod skapade han även två högreståndsvillor i Diplomatstaden i Stockholm. Spenshults Sanatorium i Halland invigdes 1913. År 1917 slutfördes byggnationen av Bolltorps Sanatorium utanför Alingsås, som han ritat på uppdrag av Älvsborgs läns landsting.
Tengbom var professor vid Kungliga Konsthögskolan 1915–1920.
1920-talet – Nordisk klassicismRedigera
År 1920 kom Ivar Tengboms stora genombrott när han vann tävlingen om Stockholms Konserthus. Konserthuset som uppfördes 1924-26, var en total manifestation av den nordiska klassicismen i Sverige vid denna tid, internationellt uppmärksammad och känd som Swedish grace. De följande åren var Tengbom en flitigt anlitad arkitekt. Han ritade bland annat flera byggnader för Stockholms enskilda bank (1915), Handelshögskolan i Stockholm (1925) vid Sveavägen 65 och Tändstickspalatset (1928) vid Kungsträdgården för finansmannen Ivar Kreuger.
Tengbom var generaldirektör för Byggnadsstyrelsen 1924–1936.
1930-talet – FunktionalismRedigera
I början av 1930-talet hade han dock, som sin kollega Gunnar Asplund, svängt över till en stram funktionalism, där Esselte-huset (1928-34) vid Vasagatan, Citypalatset (1930-32) vid Norrmalmstorg, Himmelfärdskyrkan i Höganäs, samt två av Tobaksmonopolets byggnader (1930-32) respektive (1933-1938) vid Maria Bangata gäller som främsta exempel; här var den radikale funktionalisten Nils Ahrbom en betydelsefull medarbetare.
1940-taletRedigera
Till Ivar Tengboms arbeten hör även Värmekyrkan i Norrköping samt en av byggnaderna i kvarteret Kåkenhus i Norrköpings industrilandskap. Han har även ritat vattentornet som står i Tornparken i Sundbyberg. Ett av hans sista stora arbeten var Bonnierhuset i Stockholm som han genomförde 1946 tillsammans med sonen Anders Tengbom, efter förstapris i arkitekttävlingen 1937. Åren 1947-49 genomförde Ivar Tengbom en stor omgestaltning av Skara domkyrka, där ett genomgripande tema var att inredningsdetaljer från olika epoker skulle komplettera och samspela med varandra i kyrkorummet. Detta i bjärt kontrast till den tidigare historicerande traditionen, bl. a. representerad av Helgo Zettervall.
UtmärkelserRedigera
- Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien 1925
- Teknologie hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola 1957[1].
FamiljRedigera
Ivar Tengbom var gift mellan 1905 och 1927 med Hjördis Nordin-Tengbom och i detta äktenskap föddes sonen Anders Tengbom och dottern furstinnan Ann Mari von Bismarck. År 1931 gifte Tengbom om sig med grevinnan Madeleine Douglas (1886–1983). Även hans barnbarn, Jonas och Svante Tengbom blev arkitekter. Den senare förde arkitektkontoret vidare. Ivar Tengbom jordfästes i Högalidskyrkan och gravsattes kremerad i en pelare i kyrkorummets södra arkad.
Verk i urval, bilderRedigera
I kronologisk ordning.
Eric von Rosens jaktstuga (1909)
Sachsska barnsjukhuset (1911)
Kungsträdgårdsgatan 8 (1912-1915)
Tillbergska villan (1918-1919) på Laboratoriegatan 10
Handelshögskolan i Stockholm (1925) på Sveavägen 65
Stockholms konserthus (1924-1926) vid Hötorget 14
Tändstickspalatset (1926-1928) vid Västra Trädgårdsgatan 15
Citypalatset (1930-1932) på Norrmalmstorg 1-3
Esselte-huset (1928-1934) på Vasagatan 14-18
Tobaksmonopolets fabrik (1933-1939) hörnet Maria Bangata-Maria Skolgata
Bonnierhuset (1949) på Torsgatan 21
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ Chalmers: Hedersdoktorer Arkiverad 9 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 14 april 2009
Tryckta källorRedigera
- Andersson, Henrik O.; Bedoire Fredric (1986). Svensk arkitektur: ritningar : 1640-1970 = Swedish architecture : drawings : 1640-1970. Stockholm: Byggförl. i samarbete med Arkitekturmuseet. Libris länk. ISBN 91-85194-67-0
- KulturNav: Tengbom, Ivar
Vidare läsningRedigera
- Bergström, Anders (2001). Arkitekten Ivar Tengbom: byggnadskonst på klassisk grund. Stockholm: Byggförl. Libris länk. ISBN 91-7988-205-6
Externa länkarRedigera
- Wikimedia Commons har media som rör Ivar Tengbom.