Öppna huvudmenyn

Karin Björquist

svensk keramiker och formgivare

Karin Björquist, född 2 januari 1927 i Säffle, död 2 september 2018 i Stockholms Sankt Johannes distrikt,[4] var en svensk keramiker och formgivare som verkade i över 45 år på Gustavsbergs porslinsfabrik. Hon räknas vid sidan av Wilhelm Kåge och Stig Lindberg till en av Gustavsbergs mest betydande formgivare och keramiker.

Karin Björquist
Karin Björquist & Kjell Abramson.jpg
Karin Björquist och Kjell Abramson vid Mariatorgets tunnelbanestation.
Född2 januari 1927[1][2]
Säffle församling[2]
Död2 september 2018
Stockholms Sankt Johannes distrikt
BegravdSkogskyrkogården[3]
NationalitetSverige
SysselsättningKonstnär, formgivare
UtmärkelserPrins Eugen-medaljen (1982)
Lunningpriset (1963)
Professors namn
Redigera Wikidata
Kobolt från 1958.
Nobelservisen från 1991.

Innehåll

BiografiRedigera

Efter studier vid Konstfack 1945–1950 under huvudläraren i keramik Edgar Böckman anställdes Karin Björquist 1950 som formgivare och konstnär på Gustavsbergs porslinsfabrik och var verksam fram till 1994. Hon var konstnärlig ledare 1981–1986. Det är främst genom de många serviserna hon nådde den stora publiken.

Hon formgav cirka 20 serviser som Svart Ruter (1953), Vardag (1953), Kobolt (1958), Röd kant (1968), Stockholm (1986) och 1900-talets svenska festservis Nobelservisen i benporslin som togs fram år 1991 till Nobelstiftelsens 90-årsfirande. Servisen togs över av Rörstrand och lades ner 2015. Hon formgav även en plastservis i klar orange färg med namnet Zoom från 1968. Karin Björquist utförde en rad keramiska arbeten till offentlig miljö som i tunnelbanestationen Mariatorget (tillsammans med Kjell Abramson) i Stockholm och i arkitekt Peter Celsings nya Riksbankshuset från 1976 vid Brunkebergstorg. Björquist var även med vid restaureringen av Sturebadet 1988.

Karin Björquist kombinerade bruksvaran med det estetiskt sköna, helt enligt Svenska Slöjdföreningens valspråk "vackrare vardagsvara". Genom åren mottog hon många utmärkelser, bland annat guldmedalj vid Triennalen i Milano 1954, Lunningpriset 1963, Prins Eugens medalj för "framstående konstnärlig gärning" 1982. Hon är representerad på flera museer runt om i världen, bland annat vid Nationalmuseum.[5] Nobelservisen belönades 1992 med Utmärkt Svensk Form av föreningen Svensk Form.

Hon var från 1954 gift med Lennart Lindkvist (född 1930), VD för Svenska Slöjdföreningen, senare Svensk Form, 1973–1995.[6]

LitteraturRedigera

NoterRedigera

  1. ^ KulturNav, omnämnd som: Karin Björquist, KulturNav-id: 47518c4f-ab6d-4ab0-b41e-198a6a560a5e, läst: 9 oktober 2017
  2. ^ [a b] By-Säffle kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13069/C I/15 (1910-1928), bildid: 00048104_00147, sida 142, Födelse- och dopbok, läs online, läst: 12 april 2019
  3. ^ SvenskaGravar.se, omnämnd som: Björquist Lindkvist, Karin, läs online, läst: 12 april 2019
  4. ^ TT (13 september 2018). ”Formgivaren Karin Björquist död - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. https://www.dn.se/kultur-noje/formgivaren-karin-bjorquist-dod/. Läst 13 september 2018. 
  5. ^ Karin Björquist i Nationalmuseumets samlingar
  6. ^ Vem är det 2001 sid. 712

Externa länkarRedigera