Åmål är en tätort i Dalsland och centralort i Åmåls kommun i Västra Götalands län. Åmål är beläget vid Vänern.

Åmål
Tätort
Centralort
Centrala Åmål
Centrala Åmål
Land Sverige Sverige
Landskap Dalsland
Län Västra Götalands län
Kommun Åmåls kommun
Distrikt Åmåls distrikt
Koordinater 59°3′2″N 12°41′49″Ö / 59.05056°N 12.69694°Ö / 59.05056; 12.69694
Area
 - tätort 777 hektar (2020)[3]
 - kommun 889,72 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 9 299 (2020)[3]
 - kommun 12 006 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 12 inv./hektar
 - kommun 13 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Åmål
Riktnummer 0532
Tätortskod T5140[4]
Beb.områdeskod 1492TC103 (1960–)[5]
Geonames 2726240
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Åmål
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historia redigera

Huvudartikel: Åmåls historia
 
Åmål omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna
 
Karta över Åmål från 1790-talet
 
Åmål, 1870–72. Vy norrut över torget. Kyrkan syns i bakgrunden.
 
Lantmätare Magnus Beckmans karta över Åmål 1750

Åmål (då stavat som Åmoll efter ett äldre Amordh[6]) fick sina stadsprivilegier den 1 april 1643 av drottning Kristinas förmyndarregering. Inget annat samhälle i Dalsland har förlänats stadsegenskaper. Stadens anläggning var en direkt regeringsåtgärd för att stoppa landsköpshandeln och framför allt timmerhandeln på Norge. Men myndigheterna lyckades aldrig stävja smugglingen. För skogsägarna var gränshandeln viktig.

1901 brann stora delar av staden norr om Åmålsån, husen på andra sidan Åmålsån, Gamla Stan, vid Plantaget (stadens gamla torg), klarade sig dock. Brandstationen byggdes kort efter det (denna byggnad revs i slutet av 1970-talet).

År 2002 tilldelades Åmål utmärkelsen Årets Stadskärna i Sverige. I den internationella tävlingen Livcom Awards 2005, som avgjordes i La Coruña i Spanien, kom Åmål på en andraplats och kunde då kalla sig själva för världens näst bästa småstad.

Administrativa tillhörigheter redigera

Åmåls stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun omgiven av Åmåls landskommun. Stadskommunen uppgick 1971 i Åmåls kommun med Åmål som centralort.[7]

I kyrkligt hänseende har orten sedan 1963 (och före 1643) hört till Åmåls församling, dessförinnan till Åmåls stadsförsamling, med mindre delar i Åmåls landsförsamling.[8]

Orten ingick till 1948 i domkretsen för Åmåls rådhusrätt och därefter till 1971 i Tössbo och Vedbo tingslag. Från 1971 till 1999 ingick Åmål i Åmåls domsaga, före 1971 benämnd Tössbo och Vedbo tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 1999 i Vänersborgs domkrets.[9]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Åmål 1960–2020[10]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
8 667
1965
  
9 115
1970
  
9 331
1975
  
9 556
1980
  
9 906
1990
  
9 803 730
1995
  
9 906 745
2000
  
9 355 751
2005
  
9 380 758
2010
  
9 065 754
2015
  
9 373 736
2020
  
9 299 777

Stadsbild redigera

Åmål är beläget på båda sidor om Åmålsån, som från väst till öst flyter genom staden och mynnar ut i Åmålsviken i Vänern.

Staden har i sina centrala delar en regelbunden stadsplan. Medelpunkten är torget invid Åmålsån som delar staden i en nordlig och en sydlig hälft.

Stadsdelar redigera

  • Adolfsberg
  • Hagalund
  • Hammarshaget
  • Herrängen
  • Karlberg
  • Kotten
    beläget söder om järnvägsstationen och inkilat mellan två industriområden.
    Bebyggelsen består av bostadshus från början på 1900-talet.
  • Kristineberg
  • Ljungsberg
  • Lugnet
  • Mörtebol
  • Nygård
  • Räveln
  • Rösparken
  • Stätterud
  • Västra Åsen
  • Örnäs
  • Östra Åsen

Kommunikationer redigera

E45 och länsväg 164 samt järnvägen Vänerbanan passerar Åmål. Avstånd i kilometer till Stockholm 377, Göteborg 175, Karlstad 75 och Oslo 190. Tåg- och bussförbindelser finns på linjen KarlstadGöteborg. Mera lokal trafik organiseras av Västtrafik, med bussar bland annat till Bengtsfors. Närmaste flygplats finns i Karlstad.

Evenemang redigera

Varje sommar anordnas en stor bluesfestival, Åmåls bluesfest, som pågår i fyra dagar, och litteraturfestivalen Bokdagar i Dalsland, som pågår i två dagar.

Utbildning redigera

Idrott redigera

I Åmål finns två fotbollsklubbar, IF Viken och IFK Åmål. IF Vikens spelar i ljusblå tröjor, vita byxor och ljusblå strumpor. IFK Åmål har blåvitrandiga tröjor med blå byxor.

Åmåls ishockeylag heter Åmåls SK. Klubbens spelar i gula tröjor, svarta byxor och gula strumpor. Den svart-gula färgkombinationen är närmast ett arv från Fengersfors IK, från vars tidigare ishockeysektion Åmåls SK leder sitt ursprung, och ytterst från Västgöta-Dals regemente (16241902), som förde de svart-gula färgerna.

Åmåls innebandylag heter Åmåls IBK. Klubben har orange-blå tröja, svarta byxor och svarta strumpor.

Åmål har en simklubb vid namn Åmåls Simsällskap som funnits sedan 1927.[11]

Näringsliv redigera

Handel redigera

Varuhuset EPA öppnade i Åmål den 2 juni 1961[12] och följdes av konkurrenten Domus som den 16 maj 1963.[13][14][15] EPA låg på Kungsgatan 24 och Domus låg på Kungsgatan 11 i kvarteret Liljan Större där Konsum tidigare haft sina verksamhet.[16][17] Båda varuhusen har senare stängt. Åmål har dock en Ica-butik (Lejonet) och två Coop-butiker.

Åmål hade tidigare en lokal konsumentförening, Åmåls konsumtionsförening, bildad 1916 efter flera misslyckade försök. En kortlivad föregångare med samma namn fanns 1898-1903, Kooperativa handelsföreningen Sambandet var verksam 1907-1910 och Åmåls kooperativa handelsförening bildades 1914 men kom aldrig igång med verksamheten. Åmåls konsumtionsförening i sin mer långlivade form öppnade sin första affär den 9 maj 1916.[18] Den 1 januari 1926 uppgick Ånimskogs handelsförening i Åmålsföreningen.[19] År 1946 hade föreningen fyra filialer.[18] År 1974 uppgick föreningen i Konsum Bohuslän-Dal (senare Konsum Bohuslän Älvsborg och från 2015 Coop Väst).[20]

Hösten 2007 öppnade Netto i Domus tidigare lokal på Kungsgatan.[21] En tidigare Ica Kvantum belägen på Fågelmyrsgatan nära motorvägen såldes till norskägda Eurocash som nyöppnade år 2008. Nettos butik lades ner år 2020 sedan kedjan köpts av Coop.[22][23] Samma år köptes Eurocashbutiken av Axfood som flyttade verksamheten till Bengtsforsrondellen och nyöppnade som en Willys den 20 maj 2021.[24]

Bankväsende redigera

Åmåls sparbank grundades 1832. Den uppgick 1986 i Sparbanken Väst som senare blev en del av Swedbank.

Wermlands enskilda bank hade kontor i Åmål åtminstone från 1860-talet.[25][26] Enskilda Banken i Venersborg etablerade sig i Åmål år 1903. Den år 1918 grundade Dalslands bank hade tidigt kontor i Åmål. I augusti 1949 övertogs Värmlandsbankens kontor av Jordbrukarbanken.[27][28][29] De andra två bankerna uppgick under 1940-talet i Handelsbanken och Skandinaviska banken.

Swedbank, SEB, och Handelsbanken har kontor i Åmål.

Fotogalleri redigera

Kända personer med anknytning till Åmål redigera

Åmål i litteratur och film redigera

Uttrycket "alltid något, sa fan när han fick se Åmål" eller "det var ändå något, sade den, som första gången såg Åmål" ska första gången ha förekommit 15 januari 1846 i Åmåls veckoblad.[30] Det var välkänt på 1870-talet.[31]

Åmål är känt från Lukas Moodyssons film Fucking Åmål (1998), som utspelar sig i stadsdelen Ljungsberg. Filmen är dock inspelad i Trollhättan.[32]

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 23 januari 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Hellquist, Elof (1922): Svensk etymologisk ordbok, sid. 1197. Läst 3 februari 2016.
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors. Domsagohistorik - Åmåls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 6 september 2021. https://web.archive.org/web/20210906055026/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid%3D6FC97022B6AED73AC17144DE08FBAA9A%3FdokumentId%3D21000001447280%26thumbnail%3Dfalse. Läst 28 maj 2013. 
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  11. ^ ”Åmåls Simsällskap | laget.se”. www.laget.se. https://www.laget.se/AmalsSS/About. Läst 12 november 2023. 
  12. ^ Varuhuset EPA, Åmålsbilder, 9 januari 2012
  13. ^ Domus bjuder välkommen Ett affärstorg under tak, Provinstidningen Dalsland, 13 maj 1963
  14. ^ Festlig invigning av varuhuset Domus, Provinstidningen Dalsland, 17 maj 1963
  15. ^ Domus kiosk, Åmålsbilder, 22 november 2009
  16. ^ Åmål förr : Konsum i Åmål från förr., T-norum, 16 maj 2016
  17. ^ Liljan större, Åmåls kommun
  18. ^ [a b] Åmåls Konsum - miljonföretag som började i brygghuskammare, Provinstidningen Dalsland, 17 maj 1946
  19. ^ Handelsföreningen i Ånimskog, Provinstidningen Dalsland, 1 april 1927
  20. ^ Provinstidningen Dalsland, 19 april 1974
  21. ^ Ny Netto i Åmål, Fri Köpenskap, 12 september 2007
  22. ^ Netto stänger – blir inte Coop, Provinstidningen Dalsland, 16 april 2020
  23. ^ Här är alla elva Netto-butiker som läggs ned: ”Planen är att det inte blir fler”, Fri Köpenskap, 15 april 2020
  24. ^ Redo att öppna Willys i Åmål – efter 20 år i Kil Arkiverad 22 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Provinstidningen Dalsland, 9 maj 2021
  25. ^ 1861-1865 Älvsborgs län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 2. Åren 1861-1865. Älvsborgs län, s. 15
  26. ^ 1866-1870 Värmlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Värmlands län, s. 20
  27. ^ AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949 Arkiverad 11 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50
  28. ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
  29. ^ Wermlands Enskilda Banks, huvudkontoret, arkiv, Riksarkivet
  30. ^ Pelle Holm, Bevingade ord (15 upplagan, 1991) sid. 333.
  31. ^ Isidor Palm, "Ur en konstnärs lif", första kapitlet, publicerad i Svenska Familj-Journalen (1878), nr. 6, sid. 185.
  32. ^ Gareth Griffiths, An Åmål State of Mind, in City + Cinema: Essays on the specificity of location in film, Datutop 29, 2007.

Externa länkar redigera