Öppna huvudmenyn

Psykologi

vetenskap om beteenden, tankar och känslor
(Omdirigerad från Psykologisk)
Den grekiska bokstaven Psi symboliserar ofta psykologi

Psykologi är vetenskapen om själslivet, det vill säga beteenden, medvetande, känslor och tänkande hos individer och grupper. I detta ingår beteenden och mentala processer som inkluderar perception, kognition, uppmärksamhet, affekt (känslor), intelligens, fenomenologi, motivation, personlighet och hjärnans funktioner.

Kunskap inom psykologi används ofta vid utvärdering, diagnosticering och behandling av psykisk ohälsa, men även för att lösa olika problem inom mellanmänskliga situationer och interaktioner.

En psykolog kan ha olika roller: forskning, undervisning, klinisk praktik, rådgivning och psykoterapi. Yrkesgruppen återfinns både inom privat och offentlig sektor.

Innehåll

EtymologiRedigera

Ordet psykologi betyder läran om själen. Ordet kommer av grekiskans psyché som betyder "sinne", och lógos som betyder "kunskap, samtal". Psyke är det förled som används i svenskan i exempelvis psykisk hälsa, psykosocial, psykedelisk.

HistoriaRedigera

 
Sokrates

Intresset att förstå människans själsliv och beteenden går att spåra till antika civilisationer i Egypten, Grekland, Kina, Indien, Persien.

Ämnet behandlades ur ett naturvetenskapligt perspektiv av t ex Demokritos, atomlärans fader, som ansåg att själen bestod av små, rörliga atomer[1]. Hippokrates framförde att psykisk ohälsa snarare hade fysiologiska orsaker än övernaturliga.

Det som framfördes som kontrast till detta naturvetenskapliga och medicinska synsätt var Sokrates och Platon tankar om andevärld och själen som en person. Ett tankesätt som även återfinns i kristendomen.

Det var med influenser från vetenskapsområdena filosofi och fysiologi som psykologi till slut gjorde anspråk på att utgöra en egen vetenskaplig disciplin, och inte bara en inriktning inom filosofi[2]. Psykologins frågeställningar influerades av filosofer som Descartes (1600-talet) och Locke (1700-talet)[2]. Den som först identifierade psykologi som en egen vetenskap var Christian Wolff i skrifterna Psychologia empirica (1732) och Psychologia rationalis (1734). Även Immanuel Kant diskuterade psykologi som en vetenskap, men då som en del av antropologi. Han vände sig emot det som kom att bli experimentell psykologi, att skapa kvantitativa experiment med själen som studieobjekt.

Under 1800-talet kom psykologi präglas av utvecklingen som skedde bland tyska filosofer och psykologer, och det resulterade i ett antal inriktningar. Tongivande var bland annat viljefilosofen Nietzsche[1], och den här perioden utvecklades flera psykologiska teorier såsom fenomenologi, humanistisk psykologi, assocationspsykologi och experimentell psykologi.

Experimentell psykologiRedigera

 
Wundts forskargrupp

Tyske Gustav Fechner kom att utmana Kants kritik mot kvantitativa experiment och vid hans lärosäte i Leipzig fortsatte detta arbete genom Wilhelm Wundt som 1879 skapade ett laboratorium för det specifika studiet av psykologi. I denna miljö användes experimentell tekniker hämtade från fysik och fysiologi[2] och den var först i sitt slag. Wundt och hans efterföljare kom att kallas strukturalister[2].

Den här typen av psykologilaboratorier etablerades i Tyskland, Danmark, Österrike, England, Japan, Indien och USA och kom att influera utbildningar vid Johns Hopkins och Cornell University.

Psykologiska teorier och inriktningar formerasRedigera

1900-talet präglades av etablerandet av olika teorier om hur det mänskliga psyket kan tolkas, utforskas och läras ut. Det kom att bli en mängd inriktningar, oftast kopplade till specifika tongivande personer och därtill historiska händelser i form av teknikutveckling, krig och samhällets ekonomiska utveckling.

Ur den experimentella psykologin kom William James teorier kring funktionalism, men också J.B Watsons teorier gällande behaviorismen (1913) som utgjorde en radikal förändring mot tidigare syn på vad som skulle utgöra forskningsobjekt inom psykologi. Watson menade att det var beteendet, inte medvetandet som var intressant[2].

Parallellt med detta utvecklade neurologen Sigmund Freud sina egna teorier om det mänskliga psyket och skapade psykoanalysen.

Det allra första intelligenstestet utvecklades av Alfred Binet,[3] som sedan även kom att vidareutvecklas i USA och även användes inom militären under första och andra världskriget[1].

Den tekniska utvecklingen under efterkrigstiden kom även att påverka psykologi, där datorer skapade en ny metafor för de mentala funktionerna såsom problemlösning, minne och inlärning. Psyket kunde ses om en informationshanterande enhet och bör studeras utifrån det som kom att kallas kognitivism. Detta kan ses som en kontrast till behaviorismen och dess utveckling tillskrivs bland annat Piaget och Vygotskij, som i sin tur även kom att påverka pedagogiken som kunskapsområde.

Det blev också vanligt att koppla de mentala funktionerna till hjärnan och nervsystemet, delvis på grund av det experimentella arbetet av forskare som Charles Sherrington och Donald O. Hebb, och delvis på grund av studiet av människor med hjärnskador, en gren som kallas för kognitiv neuropsykologi. Med den fortsatta teknologiska utvecklingen av metoder för att mäta hjärnaktivitet så har neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap blivit några av de mest aktiva forskningsfälten inom modern psykologi.

Kognitionsvetenskap har skapats som en paraplyvetenskap för de vetenskapliga inriktningar som försöker förstå psyket, som psykologi, filosofi, datavetenskap och neurovetenskap.

Psykologiämnet som vetenskaplig disciplinRedigera

Psykologi räknas vanligen till samhällsvetenskaperna. I Sverige är det bara ett lärosäte som knutit sin utbildning till den medicinska fakulteten, nämligen Karolinska Institutet (KI)[4] medan övriga utbildningar i Sverige ges vid samhällsvetenskapliga[5][6] eller filosofiska fakulteter[7].

Psykologisk forskning bedrivs utifrån ett antal forskningsområden, där människors beteenden och upplevelser på ett systematiskt sätt studeras[8]. Forskningen bedrivs med utgångspunkten att människan är en biologisk, social och kulturellt påverkad varelse[8]. Psykologiämnet utgör idag 26 olika delområden, där några av dem är arbets- och organisationspsykologi, klinisk psykologi och utvecklingspsykologi[9]. Dagens psykologiforskare samverkar ofta med andra discipliner såsom antropologi, pedagogik, farmakologi, mfl. Forskningen kan i sin tur även ge direkt tillämpbar kunskap inom olika praktiker där människans välbefinnande och utveckling är i fokus[8].

Psykologins inriktningar och teoribildningarRedigera

Psykologiämnets utveckling har genererat följande inriktningar, med därtill hörande teorier som ligger till grund för forskning, tillämpning och vidare utveckling av psykologi inom olika delar av samhället.

BiologiskRedigera

Inom biologiskt inriktad psykologisk vetenskap utgår man från människan som biologisk varelse. Olika aspekter av människans psyke kopplas till kroppen på olika sätt, t.ex. genom genetik, hormonsystem och hjärnan. Frågorna i den biologiska psykologin har kretsat kring människan i jämförelse med andra biologiska varelser, men också huruvida det går att lokalisera de delar av hjärnan som påverkar en människas psyke. I slutet av 1800-talet lades grunden till den som idag kallas neuropsykologi då studier gjordes på individer med fysiska skador som gav tydlig påverkan på t ex tal och förståelse. Till den biologiska inriktningen inom psykologi hör även evolutionspsykologi och perceptionspsykologi.

BehavioristiskRedigera

Inom behavioristisk psykologi fokuserar man på mänskligt beteende i första hand, och betraktar även mänskligt tänkande som en form av beteende.

Behaviorism var den förhärskande modellen under en stor del av det tidiga 1900-talets psykologi, inte minst på grund av de tillämpningar som teorierna om betingning fann. Dock blev det så småningom tydligt för många inom psykologin att, även om behaviorismen hade bidragit med många viktiga upptäckter, så kunde den inte förklara allt mänskligt beteende. Lingvisten Noam Chomskys recension av B.F. Skinners bok Verbal Behavior ses av många som en vändpunkt i behaviorismens popularitet. Chomsky argumenterade att språk inte kunde vara enbart inlärt med hjälp av betingning, eftersom människor kan skapa meningar som är helt unika i struktur och betydelse, vilket enligt Chomsky implicerar att det måste finnas interna tillstånd i "sinnet" som behaviorismen inte accepterade. Den behavioristiska inriktningen av psykologi kom att influera synen på lärande och utbildning, t ex inom undervisningsteknologi och läromedel[10]. Albert Banduras arbeten om social inlärning visade också att barn kunde lära utan några förändringar i det synliga beteendet, vilket då måste förklaras med interna representationer. Banduras idéer kom att resultera i kognitiv behaviorism där bland annat mindfullnessbaserade terapier ingår[10].

KognitivRedigera

Kognitiv psykologi fokuserar på människans mottagning av intryck i form av minnen, information, inlärning, reflektion och tänkande[11]. Denna inriktning kom även att influera utvecklingspsykologi och pedagogik. Den ingår även i ett tvärvetenskapligt fält, kognitionsvetenskap. Baserat på både behavioristiska och kognitiva teorier har terapiformen KBT utvecklats.

SocialRedigera

Inom socialpsykologi fokuserar man på hur människan tänker på sig själv och andra i olika sociala sammanhang[12]. Det kan vara fråga om perspektiv såsom grupper, samhällen, kultur, familj, relationer, skola, företag. Denna inriktning har många beröringspunkter med sociologi och pedagogik. En del av socialpsykologi är utvecklingspsykologi. Andra delar av denna inriktning är Socialpsykologianknytningsteori, Forensisk psykologi, Transpersonell psykologi, gruppsykologi[12].

PsykoanalytiskRedigera

Psykoanalysen skapades av Freud och har senare fått flera olika inriktningar. Freud grundade sin förståelse av det mänskliga sinnet på tolkningar, introspektion och kliniska observationer. Han fokuserade huvudsakligen på det psykopatologiska. Freuds teorier fick en enorm genomslagskraft, inte bara för att de syftade till praktisk nytta för individuella patienter, utan även för att de tog upp tabubelagda ämnen som sexualitet och bortträngning. Även om många av Freuds teorier idag är lågt ansedda hos många, så har hans kliniska arbete och hans teorier varit väldigt inflytelserika och har främst influerat den psykodynamiska skolan[13].

HumanistiskRedigera

 
Mazlows behovstrappa (engelska)

Humanistisk psykologi växte fram under 1960-talet som en reaktion mot behaviorism och psykoanalys[14]. Utvecklingen påverkades bland annat av ändrade värderingar, där fokus låg både på kritik mot urbanisering och industrialisering, men också på ett ökat intresse för personlig utveckling, existentialism och kulturer där meditation utövades[15].

Humanistisk psykologi ser på mänskliga erfarenheter ur ett fenomenologiskt perspektiv, och försöker förstå människor och deras beteenden med hjälp av kvalitativ forskning. Den humanistiska psykologin har sina rötter i existentialistisk och fenomenologisk filosofi; många humanistiska psykologer menar att kvantitativ forskning, i sitt försök att uttrycka mänskliga erfarenheter i mätbara enheter, är reduktionistisk och tar bort all mening ur den mänskliga upplevelsen[källa behövs].

Några av teoretikerna i denna skola var Abraham Maslow, som är känd för sin teori om behovstrappan, Carl Rogers som utvecklade en klientcentrerad terapiform, och Fritz Perls, som deltog i utvecklandet av gestaltterapi.

Se även existentialism, funktionalism, gestaltpsykologi, humanism, kritisk psykologi, strukturalism.

Tillämpad psykologiRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Tillämpad psykologi

Tillämpad psykologi är en del inom psykologin som handlar om att tillämpa psykologiska idéer och begrepp på andra områden. Man brukar dela in den tillämpade psykologin i flera underavdelningar. Till tillämpad psykologi hör olika former av psykologisk behandling såsom psykoterapi.

PsykologutbildningRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av psykolog

I Sverige blir man legitimerad psykolog genom att läsa det femåriga psykologprogrammet tillsammans med att göra en ettårig praktik, så kallad PTP-tjänst ("praktisk tjänstgöring för psykologlegitimation"). Legitimation utfärdas av Socialstyrelsen[16] som har utländsk utbildning som prövas som likvärdig kan också bli legitimerad psykolog. Psykologutbildningen i Sverige är en generalistutbildning vilket betyder att studenten ska lära sig mycket inom många områden. Dessa områden är utvecklingspsykologi, kognitiv och biologisk psykologi, socialpsykologi och sociologi, vetenskapsteori och forskningsmetoder, grupp- och organisationspsykologi, personlighetspsykologi, psykopatologi samt psykoterapi. Utbildningsorter som har psykologprogrammet är Göteborg, Karlstad, Linköping, Lund, Stockholm, Uppsala, Växjö, Umeå, Örebro och Östersund.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] ”Slå upp psykologins historia på Psykologiguiden i Natur & Kulturs Psykologilexikon”. www.psykologiguiden.se. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykologins%20historia. Läst 24 januari 2019. 
  2. ^ [a b c d e] ”psykologi - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/psykologi. Läst 24 januari 2019. 
  3. ^ ”Slå upp alfred binet på Psykologiguiden i Natur & Kulturs Psykologilexikon”. www.psykologiguiden.se. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=alfred%20binet. Läst 25 januari 2019. 
  4. ^ ”Startsida - Psykologprogrammet [PING PONG”]. pingpong.ki.se. https://pingpong.ki.se/public/courseId/7388/coursePath/5549/ecp/lang-sv/publicPage.do?_ga=2.63879791.1332027918.1548364291-1027995015.1548364291. Läst 24 januari 2019. 
  5. ^ Löfström, Johan. ”Om oss - Institutionen för psykologi - Uppsala universitet” (på sv). www.psyk.uu.se. http://www.psyk.uu.se/om-oss/. Läst 24 januari 2019. 
  6. ^ ”Institutionen för psykologi” (på sv). Institutionen för psykologi. 21 december 2016. https://www.psy.lu.se/institutionen-for-psykologi. Läst 24 januari 2019. 
  7. ^ ”Linköpings universitet”. liu.se. https://liu.se/studieinfo/program/f7ypu/4078. Läst 24 januari 2019. 
  8. ^ [a b c] ”Nationalkommittén för psykologi: Psykologiämnet”. sncfp.psychology.su.se. http://sncfp.psychology.su.se/amnet/index.html. Läst 24 januari 2019. 
  9. ^ ”Nationalkommittén för psykologi: Psykologins delområden: Ämnesbeskrivningar”. sncfp.psychology.su.se. http://sncfp.psychology.su.se/amnet/omraden.html. Läst 24 januari 2019. 
  10. ^ [a b] ”Slå upp Behaviorism på Psykologiguiden i Natur & Kulturs Psykologilexikon”. www.psykologiguiden.se. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=Behavio. Läst 26 januari 2019. 
  11. ^ ”Slå upp kognitiv psykologi på Psykologiguiden i Natur & Kulturs Psykologilexikon”. www.psykologiguiden.se. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=kognitiv%20psykologi. Läst 26 januari 2019. 
  12. ^ [a b] ”Slå upp socialpsykologi på Psykologiguiden i Natur & Kulturs Psykologilexikon”. www.psykologiguiden.se. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=socialpsykologi. Läst 26 januari 2019. 
  13. ^ ”Slå upp Psykoanalys på Psykologiguiden i Natur & Kulturs Psykologilexikon”. www.psykologiguiden.se. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=Psykoanalys. Läst 26 januari 2019. 
  14. ^ ”Slå upp humanistisk psykologi på Psykologiguiden i Natur & Kulturs Psykologilexikon”. www.psykologiguiden.se. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=humanistisk%20psykologi. Läst 26 januari 2019. 
  15. ^ ”Slå upp humanistisk psykologi på Psykologiguiden i Natur & Kulturs Psykologilexikon”. www.psykologiguiden.se. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=humanistisk%20psykologi. Läst 26 januari 2019. 
  16. ^ ”Socialstyrelsen”. https://www.socialstyrelsen.se/ansokaomlegitimationochintyg. Läst 25 januari 2019. 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera