Psykoterapi, psykologisk behandling, innebär behandling av psykiska, relationella och existentiella problem med psykologiska metoder.

Det finns idag många olika psykoterapier och överlappet mellan dem är stort, vissa mer än andra. Få terapier har en tydlig teori bakom som förklarar var psykisk ohälsa kommer ifrån.[1] Betydligt många fler har en tydlig teori om varför psykisk ohälsa vidmakthålls och det är just vidmakthållandet som är mål för terapibehandlingen i kognitiv beteendeterapi (KBT).

Samtliga terapigrenar blir mer och mer inkluderande och i och med detta ökar deras överlapp med varandra. Vetenskapen kring de verksamma mekanismerna inom psykoterapi är fortfarande förhållandevis ung, vilket betyder att vi med tiden kommer att gå ifrån en kategorisering av psykoterapier som grundar sig i teoretisk bakgrund. Många på området har spekulerat i att vi så småningom kommer att ha endast ett fält - klinisk psykologi. Detta delvis på grund av att de flesta terapier går mer och mer mot en processnivå än en saknivå, dvs att jobba med hur vi tänker snarare än vad vi tänker. Exempelvis om någon har påträngande tankar skulle vanliga KBT-terapier kartlägga vilka de påträngande tankarna är för att sedan ifrågasätta dem genom att lägga upp för- och motbevis för att testa riktigheten i tankarna. På en processnivå skulle en terapeut hjälpa klienten komma bort från tankarna i sig, så som görs i metakognitiv terapi (MKT).

Innehåll

Grenar av psykoterapiRedigera

De två vanligaste grenarna av olika psykoterapier är psykodynamisk terapi (PDT) och kognitiv beteendeterapi (KBT). Nedan följer en lista på olika inriktningar av psykoterapi i alfabetisk ordning.

Existentiell psykoterapiRedigera

I existentiell psykoterapi är ofta fokus hur en person kan leva väl utefter egna värderingar. Ångest och dåligt mående ses som en naturlig del av livet som kan fungera som guide för vad våra värden är och i vilken riktning vi vill ta livet. Det ses även som viktigt att leva autentiskt.[2]

Humanistisk psykoterapiterapiRedigera

Det finns ingen tydlig avgränsad definition för vad humanistisk terapi är. Detta beror delvis på att terapin vill fånga in hela personen och dennes livssituation där terapeuten kan vara mer av medhjälpare vid reflektion.

Kognitiv beteendeterapiRedigera

Inom KBT ses känslor som svåra att påverka direkt och därför bygger många behandlingar på att påverka tankarna eller beteendet med baktanken att tankar, känslor och beteenden hänger ihop och påverkar varandra. En vanlig metod inom KBT är att kartlägga vilka tankar en person har och upplever som jobbiga för att sedan systematiskt ifrågasätta dem. Centralt för KBT är även inlärningsteori. Detta innebär ett antagande om att vad vi gör beror på en inlärning genom både respondent och operant inlärning. För att då nå ett nytt (förhoppningsvis bättre) beteende måste vi göra en nyinlärning genom erfarenhet. Olika varianter och applikationer av detta finns att läsa för varje terapi.

Kognitiva beteendeterapierRedigera

Listan är ej komplett

Metakognitiv terapiRedigera

Huvudartikel: Metakognitiv terapi

Metakognitiv terapi går ut på att kartlägga personers antaganden som sina tankar (metakognitiva antaganden), för att se om de har antaganden som gör att de håller kvar och/eller håller fokus på negativa tankar. Målet med terapin är att personerna ska lära sig att inte gå in i de negativa tankarna, då psykisk ohälsa, enligt Metakognitiv terapi, uppstår på grund av ett kvarhållande av negativa tankar genom ruminering/oro, hotmonitorering eller coping-strategier som slår tillbaka. Metakognitiv terapi lägger sig på en processnivå istället för saknivå i behandlingen av psykisk ohälsa.[3]

Psykodynamisk terapiRedigera

Psykodynamisk terapi har sina rötter i psykoanalysen och har idag kvar vissa, men inte alla, av tankarna som fanns hos psykoanalysen, bl.a. vikten av det omedvetna. Idag finns ett stort fokus på att medvetandegöra känslor.

Psykodynamiska terapierRedigera

Listan är ej komplett.

EvidensRedigera

Evidens är synonymt med bevis och är ett viktigt begrepp för att kunna vara säker på att en behandling har den önskade effekten. När en behandling saknar evidens innebär det att metoden saknar forksningsstöd, inte att det finns forskningsstöd som går emot hypotesen om att behandlingen har effekt (alt. hur stor effekten är). Likaså när en behandling har evidens så säger detta inget om vad evidensen säger.[4]

EffektstorlekRedigera

Effekten av en behandling mäts oftast i effektstorlek (alt. effektstyrka; ES). Genom att göra en mätning av en relevant variabel (exempelvis med ett skattningsformulär för åkomman som behandlas) innan och efter behandlingen och se hur mycket denna har förändrats anger man behandlingens effekt.

Formeln för effektstorlek:

 

ES är effektstorleken som räknas ut och M är medelvärdet för alla försöksdeltagares skattningar efter behandlingen. Från detta subtraheras kontrollgruppens skattningar (med samma skattningsformulär). Summan som fås delas på medelvärdet av standardavvikelserna (SD) för respektive grupp. Slutprodukten blir effektstorleken. Effektstorleken är således ett jämförelsemått och inte ett mått på en behandlings objektiva effekt.

Vid en effektstorlek på 0,0 har genomsnittspatienten i terapigruppen bättre behandlingsresultat än 50% av kontrollgruppen. Vid en effektstorlek på 3,0 har genomsnittspatienten bättre resultat än 99,9% av kontrollgruppen. Vid ES = 1,5 fick genomsnittspatienten i terapigruppen bättre resultat än 93,3% av kontrollgruppen. Vanligen anses en ES på över 1,0 vara god, och en ES på över 2,0 mycket bra.

Om n är för litet används istället Hedges g som mått på effektstorlek.

MetaanalysRedigera

En metaanalys är en sammanställning av den forskning som finns för en viss behandling. Detta görs för att få en sammantagen bild av vad forskningen säger då enstaka studier kan vara missvisande pga slump eller bristfällig forskningsmetodik.[5] Metaanalyser är dock själva inte helt immuna mot dålig metodik. Genom inklusionskriterierna kan forskare styra vilka studier som inkluderas i metaanalysen och på så sätt vinkla resultat. Ett tecken på trovärdighet är om forskaren är oberoende (exempelvis inte en förespråkare) för den undersökta terapimetoden.

ForskningsresultatRedigera

Behöver utökas.

ACTRedigera

2014 visades i en metaanalys[6] att Acceptance and Commitment Therapy (ACT) inte är en väletablerad terapi för någon psykisk åkomma. Dessutom visades att effektstorleken var liten (d = .42) och att ACT inte var något bättre än KBT.

Compassionfokuserad terapiRedigera

En metaanalys kommer fram till att compassioninterventioner har låg effekt på ångest och psykologisk distress och måttlig effekt på välmående och depression.[7]

EMDRRedigera

Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) har i en metaanalys visats ha samma effekt som exponeringsterapi. Detta sammantaget med att EMDR till större delen är exponering med ögonrörelser talar för att ögonrörelserna inte har någon effekt.[8]

Metakognitiv terapiRedigera

Två metaanalyser visar på signifikanta förbättringar. Resultat från en metaanalys visar på signifikanta förbättringar än kontrollgruppen för GAD, OCD och PTSD (både direkt efter behandling och vid ett-årsuppföljningen).[9] Den andra metaanalysen visar på signifikant bättre resultat för ångest och depression, jämfört med både väntelista och KBT. Effektstorleken mellan förmätningarna och eftermätningarna (inomgruppsdesign) var stora (g = 2.0 respektive g = 1.65). Effektstorleken jämfört med väntelista respektive KBT (mellangruppsdesign) var g = 1.81 respektive g = 0.97.[10]

MindfulnessRedigera

En metaanalys från 2018 över effekten av mindfulness som fristående intervention för symtom av depression och ångest visar på en liten till måttlig effekt jämfört med kontrollgruppen.[11]

I en studie som jämförde mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) med metakognitiv terapi föll utfallet till favör för metakognitiv terapi.[12] Utfallsmåttet var den totala summan patienterna fick på Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). Studien drar slutsatsen att metakognitiv terapi är mer effektiv än MBSR i behandling av ångest och depression.

Unified ProtocolRedigera

Än så länge finns det ingen metaanalys som undersökt effekten av Unified Protocol (UP).

Val av terapimetodRedigera

För de som funderar på att gå i terapi kan det vara ett svårt val vilken typ av terapi som blir rätt. Det finns flera viktiga aspekter som påverkar hur framgångsrik en terapibehandling blir. Några av dessa är patientens och terapeutens samspel och, såklart, terapins riktighet och matchning med problematiken.

Behöver utökas.

Gemensamma faktorerRedigera

Gemensamma faktorer (eng. common factors) är de faktorer som är gemensamma för olika terapier. Olika terapier kan inkorporera dessa på olika sätt och med olika anledningar. Några gemensamma faktorer är terapeutisk allians, att ifrågasätta patientens antaganden och anknytning till terapeuten. Det har spekulerats i anknytningens roll kring att det är viktigt för patienten att ha en trygg anknytning till terapeuten för att kunna våga sig ifrån sin trygga bas och utforska nya perspektiv, som kan fås genom att ifrågasätta gamla antaganden.[13] Andra terapier (metakognitiv terapi bl.a.[14]) är mer inriktade på att hjälpa patienten slippa påträngande tankar och oro.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Treating depression : MCT, CBT and third wave therapies. ISBN 9780470759042. OCLC 908838932. https://www.worldcat.org/oclc/908838932 
  2. ^ Bara detta liv : texter i existentiell psykologi och psykoterapi (1. utg). Natur & kultur. 2008. ISBN 9789127115897. OCLC 225841082. https://www.worldcat.org/oclc/225841082 
  3. ^ Adrian., Wells, (2009). Metacognitive therapy for anxiety and depression. Guilford Press. ISBN 9781593859947. OCLC 226358223. https://www.worldcat.org/oclc/226358223 
  4. ^ KBT inom psykiatrin : under redaktion av Lars-Göran Öst (2., rev. och utök. utg). Natur & kultur. 2013. ISBN 9789127135604. OCLC 876325374. https://www.worldcat.org/oclc/876325374 
  5. ^ 1982-, Hesser, Hugo, (2015). Introduktion till metaanalys och systematiska översikter (1. uppl). Studentlitteratur. ISBN 9789144110158. OCLC 942902711. https://www.worldcat.org/oclc/942902711 
  6. ^ Ost, Lars-Göran (October 2014). ”The efficacy of Acceptance and Commitment Therapy: an updated systematic review and meta-analysis”. Behaviour Research and Therapy 61: sid. 105–121. doi:10.1016/j.brat.2014.07.018. ISSN 1873-622X. PMID 25193001. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25193001. Läst 8 maj 2018. 
  7. ^ Kirby, James N.; Tellegen, Cassandra L.; Steindl, Stanley R. (November 2017). ”A Meta-Analysis of Compassion-Based Interventions: Current State of Knowledge and Future Directions”. Behavior Therapy 48 (6): sid. 778–792. doi:10.1016/j.beth.2017.06.003. ISSN 1878-1888. PMID 29029675. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29029675. Läst 24 april 2018. 
  8. ^ Davidson, P. R.; Parker, K. C. (April 2001). ”Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR): a meta-analysis”. Journal of Consulting and Clinical Psychology 69 (2): sid. 305–316. ISSN 0022-006X. PMID 11393607. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11393607. Läst 11 maj 2018. 
  9. ^ Sadeghi, Ramin; Mokhber, Naghmeh; Mahmoudi, Leili Zarif; Asgharipour, Negar; Seyfi, Hamid (2015-9). ”A systematic review and meta-analysis on controlled treatment trials of metacognitive therapy for anxiety disorders”. Journal of Research in Medical Sciences : The Official Journal of Isfahan University of Medical Sciences 20 (9): sid. 901–909. doi:10.4103/1735-1995.170632. ISSN 1735-1995. PMID 26759579. PMC: PMC4696377. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4696377/. Läst 13 april 2018. 
  10. ^ Normann, Nicoline; Emmerik, Arnold A. P. van; Morina, Nexhmedin (2014-05-01). ”THE EFFICACY OF METACOGNITIVE THERAPY FOR ANXIETY AND DEPRESSION: A META-ANALYTIC REVIEW” (på en). Depression and Anxiety 31 (5): sid. 402–411. doi:10.1002/da.22273. ISSN 1520-6394. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/da.22273. Läst 13 april 2018. 
  11. ^ Blanck, Paul; Perleth, Sarah; Heidenreich, Thomas; Kröger, Paula; Ditzen, Beate; Bents, Hinrich (March 2018). ”Effects of mindfulness exercises as stand-alone intervention on symptoms of anxiety and depression: Systematic review and meta-analysis”. Behaviour Research and Therapy 102: sid. 25–35. doi:10.1016/j.brat.2017.12.002. ISSN 1873-622X. PMID 29291584. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29291584. Läst 13 april 2018. 
  12. ^ Capobianco, Lora; Reeves, David; Morrison, Anthony P.; Wells, Adrian (January 2018). ”Group Metacognitive Therapy vs. Mindfulness Meditation Therapy in a Transdiagnostic Patient Sample: A Randomised Feasibility Trial”. Psychiatry Research 259: sid. 554–561. doi:10.1016/j.psychres.2017.11.045. ISSN 1872-7123. PMID 29179137. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29179137. Läst 18 april 2018. 
  13. ^ 1948-, Wampold, Bruce E.,. The great psychotherapy debate : the evidence for what makes psychotherapy work (Second edition). ISBN 9780805857092. OCLC 227918397. https://www.worldcat.org/oclc/227918397 
  14. ^ Adrian., Wells, (2011, ©2009). Metacognitive therapy for anxiety and depression (Pbk. ed). Guilford Press. ISBN 9781609184964. OCLC 699763619. https://www.worldcat.org/oclc/699763619 

Externa länkarRedigera