Öppna huvudmenyn

Psykoterapi, psykologisk behandling, innebär behandling av psykiska, relationella och existentiella problem med psykologiska metoder.

Det finns idag många olika psykoterapier och överlappningen mellan dem är stor; vissa överlappar varandra mer än andra. Få terapier har en tydlig bakomliggande teori som förklarar varifrån psykisk ohälsa kommer.[1] Betydligt många fler har en tydlig teori om varför psykisk ohälsa vidmakthålls och således är det inom vissa terapier (som exempelvis kognitiv beteendeterapi) vidmakthållandet som angrips.

Innehåll

PsykoterapierRedigera

De två vanligaste grenarna av olika psykoterapier är psykodynamisk terapi (PDT) och kognitiv beteendeterapi (KBT). Nedan följer en lista på olika inriktningar av psykoterapi i alfabetisk ordning.

Existentiell psykoterapiRedigera

I existentiell psykoterapi är ofta fokus hur en person kan leva väl utefter egna värderingar. Ångest och dåligt mående ses som en naturlig del av livet som kan fungera som guide för vad våra värden är och i vilken riktning vi vill ta livet. Det ses även som viktigt att leva autentiskt.[2]

Humanistisk psykoterapiRedigera

Det finns ingen tydlig avgränsad definition för vad humanistisk terapi är. Detta beror delvis på att terapin vill fånga in hela personen och dennes livssituation där terapeuten kan vara mer av medhjälpare vid reflektion.

Kognitiv beteendeterapiRedigera

Inom KBT ses känslor som svåra att påverka direkt och därför bygger många behandlingar på att påverka tankarna eller beteendet med baktanken att tankar, känslor och beteenden hänger ihop och påverkar varandra. En vanlig metod inom KBT är att kartlägga vilka tankar en person har och upplever som jobbiga för att sedan systematiskt ifrågasätta dem. Centralt för KBT är även inlärningsteori. Detta innebär ett antagande om att vad vi gör beror på en inlärning genom både respondent och operant inlärning. För att då nå ett nytt (förhoppningsvis bättre) beteende måste vi göra en nyinlärning genom erfarenhet och övning. Olika varianter och applikationer av detta finns att läsa för varje terapi.

Trots att KBT baseras på psykologiska teorier saknas stöd för att problematiken som behandlas kan förklaras genom dessa teorier.[3] KBT är en eklektisk behandling, vilket innebär att behandlingskomponenterna väljs utefter vad som har visats ge effekt.[4]

Kognitiva beteendeterapier(urval)Redigera

Metakognitiv terapiRedigera

Huvudartikel: Metakognitiv terapi

Metakognitiv terapi (MKT) går ut på att kartlägga personers antaganden som sina tankar (metakognitiva antaganden), för att se om de har antaganden som gör att de håller kvar och/eller håller fokus på negativa tankar. Det kan vara en uppfattning om att det blir bättre av att oroa sig eller att tänka på vissa saker, när det i själva verket är oroandet eller ruminerandet som är grunden till det dåliga måendet. Målet med terapin är att personerna ska lära sig att inte gå in i de negativa tankarna, då mycket av psykisk ohälsa, enligt MKT, uppstår på grund av ett kvarhållande av negativa tankar genom ruminering/oro, hotmonitorering eller coping-strategier som slår tillbaka. [5] MKT lägger sig på en processnivå istället för saknivå i behandlingen av psykisk ohälsa.

Det förekommer även uppmärksamhetsträning i terapin. Den syftar till att öka förmågan att rikta sin uppmärksamhet för att då bli flexibel i vad som får fokus. Enbart denna komponent har visats minska frekvensen av påträngande tankar.[6][7]

Psykodynamisk terapiRedigera

Psykodynamisk terapi har sina rötter i psykoanalysen och har idag kvar vissa, men inte alla, av tankarna som fanns hos psykoanalysen, bl.a. vikten av det omedvetna. Idag finns ett stort fokus på att medvetandegöra känslor.

Psykodynamiska terapier (urval)Redigera

Transdiagnostisk psykoterapiRedigera

KBT har traditionellt sett haft olika behandlingar för olika diagnoser, medan andra terapiinriktningar har haft ett mer övergripande förhållningssätt. Transdiagnostiska behandlingar är de som har en mer övergripande behandling utan att rikta in sig på en särskild diagnos. MKT är ett exempel på transdiagnostisk behandling då den har en förklaringsmodell för samtlig psykisk ohälsa samt en grundläggande behandling (även om det finns variationer i betoning beroende på vad problematiken är). Viss forskning[8] visar även på att symtom inte låter sig grupperas så som diagnoser föreslår, vilket kan ses som ett tecken på varför transdiagnostiska behandlingar skulle vara gynnsamma.

EvidensRedigera

Evidens är synonymt med bevis och belägg och är viktigt för att kunna vara säker på att en behandling har den önskade effekten. När en behandling saknar evidens innebär det att metoden saknar forskningsstöd, inte att det finns forskningsstöd som går emot hypotesen om att behandlingen har effekt (alt. hur stor effekten är).[4]

EffektstorlekRedigera

Effekten av en behandling mäts oftast i effektstorlek (alt. effektstyrka; ES). Genom att göra en mätning av en relevant variabel (exempelvis med ett skattningsformulär för åkomman som behandlas) innan och efter behandlingen och se hur mycket denna har förändrats anger man behandlingens effekt.

Formeln för effektstorlek:

 

ES är effektstorleken som räknas ut och M är medelvärdet för alla försöksdeltagares skattningar efter behandlingen. Från detta subtraheras kontrollgruppens skattningar (med samma skattningsformulär). Summan som fås delas på medelvärdet av standardavvikelserna (SD) för respektive grupp. Slutprodukten blir effektstorleken.[9] Effektstorleken är således ett jämförelsemått och inte ett mått på en behandlings objektiva effekt, då samma beräkning kan användas för att jämföra två aktiva behandlingar.

Vid en effektstorlek på 0,0 har genomsnittspatienten i terapigruppen bättre behandlingsresultat än 50% av kontrollgruppen, vilket då pekar på att det hela är slump.

Om n är för litet används istället Hedges g som mått på effektstorlek.

Tabell för tolkning av effektstorlek
Effektstorlek Percentil*
0.0 50%
0.1 54%
0.2 58%
0.3 62%
0.4 66%
0.5 69%
0.6 73%
0.7 76%
0.8 79%
0.9 82%
1.0 84%
1.1 86%
1.2 88%
1.3 90%
1.4 91,9%
1.5 93,3%
1.6 94,5%
1.7 95,5%
1.8 96,4%
1.9 97,1%
2.0 97,7%
2.5 99,0%
3.0 99,9%

*Genomsnittspatienten i terapigruppen har bättre behandlingsresultat än denna andel av kontrollgruppen.

ForskningsmetodRedigera

Målet med studier av en behandling är (i bästa fall) att få ett så rättvisande mått som möjligt på behandlingens effekt. För att få ett rättvisande mått behöver vissa kriterer vara uppfyllda, varav en är att antalet deltagare måste vara stort nog för att kunna dra slutsatsen att resultatet sannolikt även skulle fås om andra genomgick behandlingen. Ett annat är att behandlingen jämförs med något, exempelvis en kontrollgrupp som inte fått en aktiv behandling. Detta för att om behandlingsgruppen påverkas och inte kontrollgruppen talar detta för att det var behandlingen som gav effekt, en slutsats som inte kan dras om en studie bara mätt behandlingsgruppen. I detta fall går det inte att vara säker på att det inte var något annat än behandlingen som gav resultat. I en jämförelse är det också viktigt att slumpa försöksdeltagare till behandlingsgrupp respektive kontrollgrupp för att kunna vara säker på att det inte var något i gruppindelningen som gjorde att de i ena gruppen fick sitt resultat. När indelningen slumpas kallas det för en "randomized control trial". [10]

MetaanalysRedigera

En metaanalys är en sammanställning av den forskning som finns för en viss behandling. Detta görs för att få en sammantagen bild av vad forskningen säger då enstaka studier kan vara missvisande på grund av slump eller bristfällig forskningsmetodik.[11] Metaanalyser är dock själva inte helt immuna mot dålig metodik. Genom inklusionskriterierna kan forskare styra vilka studier som inkluderas i metaanalysen och på så sätt vinkla resultat. Ett tecken på trovärdighet är om forskaren är oberoende (exempelvis inte en förespråkare) för den undersökta terapimetoden.

ForskningsresultatRedigera

Acceptance and Commitment TherapyRedigera

2014 visades i en metaanalys[12] att Acceptance and Commitment Therapy (ACT) inte är en väletablerad terapi för någon psykisk åkomma. Dessutom visades att effektstorleken var liten (d = .42) och att ACT inte var något bättre än KBT.

Compassionfokuserad terapiRedigera

En metaanalys kommer fram till att compassioninterventioner har låg effekt på ångest och psykologisk distress och måttlig effekt på välmående och depression.[13]

EMDRRedigera

Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) har i en metaanalys visats ha samma effekt som exponeringsterapi. Detta sammantaget med att EMDR till större delen är exponering med ögonrörelser talar för att ögonrörelserna inte har någon effekt.[14]

HypnosRedigera

Hypnos är i sig självt inte en terapiform utan snarare ett verktyg som kan användas när så är hjälpsamt. Hypnos kan dock användas som psykologisk behandling.

För behandling av akut och kronisk smärta har en metaanalys visat att hypnos har effekt.[15]

Kognitiv beteendeterapiRedigera

En metaanalys från 2018 gick igenom stödet för KBT för olika diagnoser (stress, generaliserat ångestsyndrom, tvångssyndrom, paniksyndrom, posttraumatiskt stressyndrom och social ångest) där KBT jämförts med antingen psykologisk placebo eller pillerplacebo. Resultatet visar på en måttlig effekt för åkomman som behandlades (Hedges g = 0.56) och låg effekt på andra symtom (ångest: Hedges g = 0.38; depression: Hedges g = 0.31; och livskvalitet: Hedges g = 0.30).[16]

Transdiagnostisk KBT har i en metaanalys visats ha motsvarande effekt som vanlig KBT med en effektstorlek på ca 1, vad gäller ångest.[17]

Vad gäller depression har det visats i flera studier[18][19][20][4] att den kognitiva komponenten av KBT inte har någon effekt.

Metakognitiv terapiRedigera

Två metaanalyser visar på signifikanta förbättringar. Resultat från en metaanalys visar på signifikanta förbättringar än kontrollgruppen för GAD, OCD och PTSD (både direkt efter behandling och vid ett-årsuppföljningen).[21] Den andra metaanalysen visar på signifikant bättre resultat för ångest och depression, jämfört med både väntelista och KBT. Effektstorleken mellan förmätningarna och eftermätningarna (inomgruppsdesign) var stora (g = 2.0 respektive g = 1.65). Effektstorleken jämfört med väntelista respektive KBT (mellangruppsdesign) var g = 1.81 respektive g = 0.97.[22]

MindfulnessRedigera

En metaanalys från 2018 över effekten av mindfulness som fristående intervention för symtom av depression och ångest visar på en liten till måttlig effekt jämfört med kontrollgruppen.[23]

I en studie som jämförde mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) med metakognitiv terapi föll utfallet till favör för metakognitiv terapi.[24] Utfallsmåttet var den totala summan patienterna fick på Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). Studien drar slutsatsen att metakognitiv terapi är mer effektiv än MBSR i behandling av ångest och depression.

Unified ProtocolRedigera

Än så länge (maj 2018) finns det ingen metaanalys som undersökt effekten av Unified Protocol (UP). Behandlingen bör därför inte ses som ett evidensbaserat alternativ till exempelvis KBT eller MKT som har visad effekt i metaanalyser.[22][21][16] Dock har UP i en RCT visats få en effektstorlek på g = 0.56 för ångest och g = 1.11 på depression.[25]

Motiverande samtalRedigera

Motiverande samtal som tillägg (till KBT) har visats minska ångest mer än enbart KBT (g = 0.59).[26] Skillnaden berodde inte på hur många som hoppade av terapin i de olika grupperna.

Gemensamma faktorerRedigera

Gemensamma faktorer (eng. common factors) är de faktorer som är gemensamma för olika terapier. Olika terapier kan inkorporera dessa på olika sätt och med olika anledningar. Några gemensamma faktorer är terapeutisk allians, att ifrågasätta patientens antaganden och anknytning till terapeuten. Det har spekulerats i anknytningens roll kring att det är viktigt för patienten att ha en trygg anknytning till terapeuten för att kunna våga sig ifrån sin trygga bas och utforska nya perspektiv, som kan fås genom att ifrågasätta gamla antaganden.[27] Andra terapier (metakognitiv terapi bl.a.[28]) är mer inriktade på att hjälpa patienten slippa påträngande tankar och oro.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Treating depression : MCT, CBT and third wave therapies. ISBN 9780470759042. OCLC 908838932. https://www.worldcat.org/oclc/908838932 
  2. ^ Bara detta liv : texter i existentiell psykologi och psykoterapi (1. utg). Natur & kultur. 2008. ISBN 9789127115897. OCLC 225841082. https://www.worldcat.org/oclc/225841082 
  3. ^ A critical review of assessment strategies to measure the behavioral activation model of depression” (på en). Clinical Psychology Review 30 (5): sid. 547–561. 2010-07-01. doi:10.1016/j.cpr.2010.03.008. ISSN 0272-7358. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272735810000486. Läst 6 september 2018. 
  4. ^ [a b c] KBT inom psykiatrin : under redaktion av Lars-Göran Öst (2., rev. och utök. utg). Natur & kultur. 2013. ISBN 9789127135604. OCLC 876325374. https://www.worldcat.org/oclc/876325374 
  5. ^ Adrian., Wells, (2009). Metacognitive therapy for anxiety and depression. Guilford Press. ISBN 9781593859947. OCLC 226358223. https://www.worldcat.org/oclc/226358223 
  6. ^ Nassif, Yasmine; Wells, Adrian (2014-6). ”Attention training reduces intrusive thoughts cued by a narrative of stressful life events: a controlled study”. Journal of Clinical Psychology 70 (6): sid. 510–517. doi:10.1002/jclp.22047. ISSN 1097-4679. PMID 24114746. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24114746. Läst 15 juni 2018. 
  7. ^ Callinan, Sheila; Johnson, Dan; Wells, Adrian (2014-08-06). ”A Randomised Controlled Study of the Effects of the Attention Training Technique on Traumatic Stress Symptoms, Emotional Attention Set Shifting and Flexibility” (på en). Cognitive Therapy and Research 39 (1): sid. 4–13. doi:10.1007/s10608-014-9634-8. ISSN 0147-5916. https://link.springer.com/article/10.1007/s10608-014-9634-8. Läst 15 juni 2018. 
  8. ^ Caspi, Avshalom; Houts, Renate M.; Belsky, Daniel W.; Goldman-Mellor, Sidra J.; Harrington, HonaLee; Israel, Salomon (2014-3). ”The p Factor: One General Psychopathology Factor in the Structure of Psychiatric Disorders?”. Clinical Psychological Science: A Journal of the Association for Psychological Science 2 (2): sid. 119–137. doi:10.1177/2167702613497473. ISSN 2167-7026. PMID 25360393. PMC: PMC4209412. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25360393. Läst 3 augusti 2018. 
  9. ^ Ialongo, Cristiano (2016). ”Understanding the effect size and its measures” (på en). Biochemia Medica 26 (2): sid. 150–163. doi:10.11613/BM.2016.015. ISSN 1846-7482. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4910276/. Läst 15 oktober 2018. 
  10. ^ 1982-, Hesser, Hugo, (2015). Introduktion till metaanalys och systematiska översikter (1. uppl). Studentlitteratur. ISBN 9789144110158. OCLC 942902711. https://www.worldcat.org/oclc/942902711 
  11. ^ 1982-, Hesser, Hugo, (2015). Introduktion till metaanalys och systematiska översikter (1. uppl). Studentlitteratur. ISBN 9789144110158. OCLC 942902711. https://www.worldcat.org/oclc/942902711 
  12. ^ Ost, Lars-Göran (October 2014). ”The efficacy of Acceptance and Commitment Therapy: an updated systematic review and meta-analysis”. Behaviour Research and Therapy 61: sid. 105–121. doi:10.1016/j.brat.2014.07.018. ISSN 1873-622X. PMID 25193001. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25193001. Läst 8 maj 2018. 
  13. ^ Kirby, James N.; Tellegen, Cassandra L.; Steindl, Stanley R. (November 2017). ”A Meta-Analysis of Compassion-Based Interventions: Current State of Knowledge and Future Directions”. Behavior Therapy 48 (6): sid. 778–792. doi:10.1016/j.beth.2017.06.003. ISSN 1878-1888. PMID 29029675. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29029675. Läst 24 april 2018. 
  14. ^ Davidson, P. R.; Parker, K. C. (April 2001). ”Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR): a meta-analysis”. Journal of Consulting and Clinical Psychology 69 (2): sid. 305–316. ISSN 0022-006X. PMID 11393607. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11393607. Läst 11 maj 2018. 
  15. ^ Montgomery, G. H.; DuHamel, K. N.; Redd, W. H. (2000-4). ”A meta-analysis of hypnotically induced analgesia: how effective is hypnosis?”. The International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis 48 (2): sid. 138–153. doi:10.1080/00207140008410045. ISSN 0020-7144. PMID 10769981. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10769981. Läst 14 juni 2018. 
  16. ^ [a b] Carpenter, Joseph K.; Andrews, Leigh A.; Witcraft, Sara M.; Powers, Mark B.; Smits, Jasper A. J.; Hofmann, Stefan G. (2018-6). ”Cognitive behavioral therapy for anxiety and related disorders: A meta-analysis of randomized placebo-controlled trials”. Depression and Anxiety 35 (6): sid. 502–514. doi:10.1002/da.22728. ISSN 1520-6394. PMID 29451967. PMC: PMC5992015. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29451967. Läst 14 juni 2018. 
  17. ^ Pearl, Shaun B.; Norton, Peter J. (2017-3). ”Transdiagnostic versus diagnosis specific cognitive behavioural therapies for anxiety: A meta-analysis”. Journal of Anxiety Disorders 46: sid. 11–24. doi:10.1016/j.janxdis.2016.07.004. ISSN 1873-7897. PMID 27466074. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27466074. Läst 8 oktober 2018. 
  18. ^ Dimidjian, Sona; Hollon, Steven D.; Dobson, Keith S.; Schmaling, Karen B.; Kohlenberg, Robert J.; Addis, Michael E. (2006-8). ”Randomized trial of behavioral activation, cognitive therapy, and antidepressant medication in the acute treatment of adults with major depression”. Journal of Consulting and Clinical Psychology 74 (4): sid. 658–670. doi:10.1037/0022-006X.74.4.658. ISSN 0022-006X. PMID 16881773. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16881773. Läst 31 augusti 2018. 
  19. ^ Jacobson, N. S.; Dobson, K. S.; Truax, P. A.; Addis, M. E.; Koerner, K.; Gollan, J. K. (1996-4). ”A component analysis of cognitive-behavioral treatment for depression”. Journal of Consulting and Clinical Psychology 64 (2): sid. 295–304. ISSN 0022-006X. PMID 8871414. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8871414. Läst 31 augusti 2018. 
  20. ^ Oei, Tian Po S.; McAlinden, Niamh M.; Cruwys, Tegan (2014-10). ”Exploring mechanisms of change: the relationships between cognitions, symptoms, and quality of life over the course of group cognitive-behaviour therapy”. Journal of Affective Disorders 168: sid. 72–77. doi:10.1016/j.jad.2014.06.040. ISSN 1573-2517. PMID 25038294. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25038294. Läst 1 oktober 2018. 
  21. ^ [a b] Sadeghi, Ramin; Mokhber, Naghmeh; Mahmoudi, Leili Zarif; Asgharipour, Negar; Seyfi, Hamid (2015-9). ”A systematic review and meta-analysis on controlled treatment trials of metacognitive therapy for anxiety disorders”. Journal of Research in Medical Sciences : The Official Journal of Isfahan University of Medical Sciences 20 (9): sid. 901–909. doi:10.4103/1735-1995.170632. ISSN 1735-1995. PMID 26759579. PMC: PMC4696377. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4696377/. Läst 13 april 2018. 
  22. ^ [a b] Normann, Nicoline; Emmerik, Arnold A. P. van; Morina, Nexhmedin (2014-05-01). ”THE EFFICACY OF METACOGNITIVE THERAPY FOR ANXIETY AND DEPRESSION: A META-ANALYTIC REVIEW” (på en). Depression and Anxiety 31 (5): sid. 402–411. doi:10.1002/da.22273. ISSN 1520-6394. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/da.22273. Läst 13 april 2018. 
  23. ^ Blanck, Paul; Perleth, Sarah; Heidenreich, Thomas; Kröger, Paula; Ditzen, Beate; Bents, Hinrich (March 2018). ”Effects of mindfulness exercises as stand-alone intervention on symptoms of anxiety and depression: Systematic review and meta-analysis”. Behaviour Research and Therapy 102: sid. 25–35. doi:10.1016/j.brat.2017.12.002. ISSN 1873-622X. PMID 29291584. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29291584. Läst 13 april 2018. 
  24. ^ Capobianco, Lora; Reeves, David; Morrison, Anthony P.; Wells, Adrian (January 2018). ”Group Metacognitive Therapy vs. Mindfulness Meditation Therapy in a Transdiagnostic Patient Sample: A Randomised Feasibility Trial”. Psychiatry Research 259: sid. 554–561. doi:10.1016/j.psychres.2017.11.045. ISSN 1872-7123. PMID 29179137. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29179137. Läst 18 april 2018. 
  25. ^ Unified Protocol for Transdiagnostic Treatment of Emotional Disorders: A Randomized Controlled Trial” (på en). Behavior Therapy 43 (3): sid. 666–678. 2012-09-01. doi:10.1016/j.beth.2012.01.001. ISSN 0005-7894. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0005789412000020. Läst 8 oktober 2018. 
  26. ^ Marker, Isabella; Norton, Peter J. (2018-6). ”The efficacy of incorporating motivational interviewing to cognitive behavior therapy for anxiety disorders: A review and meta-analysis”. Clinical Psychology Review 62: sid. 1–10. doi:10.1016/j.cpr.2018.04.004. ISSN 1873-7811. PMID 29727863. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29727863. Läst 2 september 2018. 
  27. ^ 1948-, Wampold, Bruce E.,. The great psychotherapy debate : the evidence for what makes psychotherapy work (Second edition). ISBN 9780805857092. OCLC 227918397. https://www.worldcat.org/oclc/227918397 
  28. ^ Adrian., Wells, (2011, ©2009). Metacognitive therapy for anxiety and depression (Pbk. ed). Guilford Press. ISBN 9781609184964. OCLC 699763619. https://www.worldcat.org/oclc/699763619 

Externa länkarRedigera