Aktuell artikel
|
---|
Reykjavik (isländska Reykjavík) är Islands huvudstad och största stad. Namnet betyder Rökvik eller snarare Rökavik, det vill säga "rökarnas vik". Detta namn fick viken och trakten efter anblicken av heta källornas ångpelare, som än idag ligger inom staden.
Reykjavik är världens nordligaste och Europas västligast belägna huvudstad. Staden ligger på latitud 64°08' N, inte långt från polcirkeln, som ligger på 66°33' N. Under den mörkaste årstiden lyser solen endast fyra timmar per dag, och under sommaren är det dagsljus nästan dygnet runt. Reykjavik ligger på sydvästra Island, på Faxaflóis södra strand. Den har omkring 120 000 invånare och är mittpunkt för Islands ekonomiska aktivitet.
| Läs mer Redigera Arkiv
|
Läsvärda artiklar
|
---|
En pelare av aska reser sig ovanför den nybildade ön, 1963.
Surtsey (isländska för "Surts ö") är en vulkanisk ö utanför Islands sydkust. Den har koordinaterna 63°18′10″N 20°36′16″V / 63.30278°N 20.60444°V / 63.30278; -20.60444 och är Islands sydligaste punkt. Ön bildades genom en eruption, som började 130 meter under havsnivån och nådde ytan 14 november 1963. Eruptionen kan ha startat några dagar tidigare och pågick till 5 juni 1967 när ön nådde sin största storlek på 2,7 km². Sedan dess har öns yta stadigt förminskats och 2007 var den 1,4 km².
Ön fick namnet efter Surt, en eldjätte i nordisk mytologi. Den studerades ingående av vulkanforskare under dess bildande och har varit av stort intresse för botanister och biologer då liv med tiden har växt fram på den till en början karga ön. De öppningar under vattenytan som skapade Surtsey är del av Västmannaöarnas vulkansystem i havet som i sin tur är en del av den mittatlantiska ryggen. Västmannaöarna orsakade 1973 även det kända utbrottet i vulkanen Eldfell på ön Heimaey. Utbrottet som skapade Surtsey bildade även ytterligare några små öar längs sin vulkankedja, som exempelvis Jólnir och några icke namngivna toppar. De flesta av dessa eroderade bort relativt snabbt.
| Redigera
|
|
Geografi
|
---|
Regioner
- Höfuðborgarsvæði, Suðurnes, Vesturland, Vestfirðir, Norðurland vestra, Norðurland eystra, Austurland, Suðurland
Valkretsar
- Norðausturkjördæmi, Norðvesturkjördæmi, Reykjavíkurkjördæmi norður, Reykjavíkurkjördæmi suður, Suðurkjördæmi, Suðvesturkjördæmi
Kommuner
- Islands kommuner
Orter
- Reykjavik, Kópavogur, Hafnarfjörður, Akureyri, Garðabær, Selfoss, Vestmannaeyjar, Húsavík, Borgarnes, Dalvík
Öar
- Álsey, Bjarnarey, Brandur, Eldey, Elliðaey, Geldungur, Grímsey, Hemön, Hellisey, Suðurey, Surtsey, Súlnasker, Viðey
Sjöar
- Þórisvatn, Þingvallavatn, Mývatn, Hvítárvatn, Vesturhópsvatn, Jökulsárlón
Vulkaner
- Askja, Þeistareykjarbunga, Þríhnúkagígur, Tindfjallajökull, Öræfajökull, Bárðarbunga, Eldfell Eyjafjallajökull, Grímsvötn, Hekla, Helgafell, Jólnir, Katla, Kerið Krafla Laki Skjaldbreiður Snæfellsjökull Surtsey
Vattenfall
- Aldeyjarfoss, Dettifoss, Dynjandi, Gjáin, Glymur, Goðafoss, Gullfoss, Hafragilsfoss, Háifoss, Hraunfossar, Morsárfoss, Ófærufoss, Selfoss, Seljalandsfoss, Skógafoss, Svartifoss
Övrigt
- Islands geografi, Islands administrativa indelning, Islands klimat
| Redigera
|
Historia
|
---|
Islands historia börjar sannolikt redan på 700-talet då det upptäcktes av iriska eremiter, paper, vilka hade tillfälliga bosättningar där. Ön koloniserades därefter i snabb takt av norska invandrare, främst stormän som emigrerade från Norge, när kung Harald Hårfager enade Norge och gjorde sig till ensam härskare. Norge och Island bildade 1262 en union.
Genom bildandet av Kalmarunionen 1397 kom Norge liksom Island under danskt styre, vilket för Islands del fortsatte fram till 1904, då ett självstyre inleddes. År 1918 fick Island självständighet, fortfarande i union med Danmark, såsom konungariket Island (Konungsríkið Ísland). Under andra världskriget blev Danmark ockuperat av Tyskland, men Island blev i stället ockuperat av Storbritannien. Den 17 juni 1944 löpte Islands unionsavtal med Danmark ut. För att undvika en tysk ockupation av Island förlängde man inte avtalet utan utropade sig som republik.
| Redigera
|
|