Grímsvötn är en vulkan och flera insjöar som ligger under den isländska glaciären Vatnajökull. Under sjöarna ligger vulkanens väldiga magmakammare. Sjöarna ligger på 1 725 meters höjd över havet. Vid utbrott orsakas så kallade jökellopp.

Grímsvötn
Kalderavulkan
Aska från utbrottet 2004.
Aska från utbrottet 2004.
Bergskedja Vatnajökull
Läge Island
 - höjdläge 1 725 m ö.h.
Senaste utbrott 21 maj 2011
Geonames 2631123
Koordinater 64°25′N 17°20′V / 64.42°N 17.33°V / 64.42; -17.33

Jökellopp redigera

Vulkanens läge under en glaciär medför att is smälter och stora mängder vatten forsar ner mot vulkanens omgivningar. Utbrott under glaciären förorsakar vanligtvis subglaciala störtfloder, som på isländska är kända som jökellopp.[1] Vulkanutbrott kan smälta tillräckligt med is för att fylla Grímsvötnkalderan med vatten, och trycket kan ibland bli tillräckligt stort för att plötsligt lyfta hela istäcket, något som leder til att stora mängder vatten på kort tid flödar ut. På grund av detta övervakas kalderan noga av forskare. När ett stort utbrott skedde 1996 visste geologerna god tid i förväg att ett jökellopp var nära förestående. Detta skedde flera veckor före utbrottet, men övervakningen möjliggjorde att man kunde stänga den isländska Ringvägen innan översvämningen var ett faktum. En vägsträcka som går över Skeiðarársandur blev bortsköljd av översvämningen, men ingen skada uppstod.

Utbrotten 1998 och 2004 redigera

 
Satellitbilder från Grímsvötns utbrott i november 2004

Ett veckolångt utbrott skedde vid Grímsvötn med början 28 december 1998, men inget jökellopp uppstod. I november 2004 skedde också ett veckolångt utbrott. Vulkanisk aska från utbrottet föll ner så långt bort som på det europeiska fastlandet och förorsakade tillfälliga problem för flygtrafiken till och från Island, men inget jökellopp uppstod denna gång.

Förebud 2010 om kommande utbrott redigera

Skakningar i berget som noterades två gånger runt Grímsvötn 2 och 3 oktober 2010, tydde möjligen på ett nära förestående utbrott.[2] Samtidigt blev en plötslig inflation uppmätt i vulkanen med GPS, vilket tydde på magmarörelser under berget. 1 november 2010 forsade smältvatten från Vatnajökull ner i sjön, och det tydde på ett utbrott i den underliggande vulkanen.

Utbrottet 2011 redigera

 
Satellitbild från 22 maj 2011 av den vulkaniska plymen över Island
 
Utsikt över det isländska landskapet nedanför askmolnet under utbrottet 2011
 
Grímsvötn i augusti 2011. Aska som täcker den omgivande snön och isen

Den 21 maj 2011 klockan 19:25 UTC, fick Grímsvötn ett utbrott, med 12 kilometer höga plymer, åtföljt av ett flertal jordskalv.[3][4][5][6] Resultatet blev att 900 flygningar ställdes in[7] på Island,[8] i Storbritannien, Grönland, Tyskland, Irland och Norge 22–25 maj. Fram till 25 maj hade utbrottet blivit större än det var vid Eyjafjallajökulls utbrott 2010. Utbrottet upphörde 02:40 UTC 25 maj 2011, men det var fortfarande en del explosiv aktivitet med pyroklastiskt material som föll ner på området närmast kratern.[9][10][11]

Den 22 maj stängdes all flygtrafik till och från Reykjavík.[12] Dessförinnan hade vulkanen utbrott 2004.[13]

Bakterier i sjöarna redigera

Sommaren 2004 fann forskare bakterier i vattnet i Grímsvötnsjöarna under glaciären. Detta var första gången man hade funnit bakterier i insjöar under en glaciär. På grund av den geotermiska värmen fryser aldrig sjöarna helt. Bakterierna kan också överleva på mycket små mängder syre.[14]

Forskarna sätter likhetstecken mellan detta och landskapet på Mars på grund av att man också funnit spår efter vulkanisk aktivitet och glaciärer på planeten. Man hoppas att detta kan vara till hjälp i forskarnas sökande efter liv på Mars.

Referenser redigera

  1. ^ Andrew, R.E.B. ”Volcanotectonic Evolution and Characteristic Volcanism of the Neovolcanic Zone of Iceland”. Arkiverad från originalet den 9 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120309212602/http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=991146220&dok_var=d1&dok_ext=pdf&filename=991146220.pdf. Läst 17 februari 2019. 
  2. ^ ”Possible Harmonic tremor pulse at Grímsfjall volcano | Iceland Volcano and Earthquake blog”. Jonfr.com. 2 oktober 2010. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101010183902/http://www.jonfr.com/volcano/?p=44. Läst 22 maj 2011. 
  3. ^ Eldgos í Grímsvötnum, 24 maj 2011 (på isländska)
  4. ^ Njörður Helgason (14 april 2011). Vegurinn um Skeiðarársand lokaður. mbl.is. http://mbl.is/frettir/innlent/2011/05/21/buid_ad_loka_skeidararsandi/. Läst 17 februari 2019 
  5. ^ ”Iceland's most active volcano erupts – Europe”. Al Jazeera English. 21 maj 2011. http://english.aljazeera.net/news/europe/2011/05/2011521223345828845.html. Läst 17 februari 2019. 
  6. ^ ”Iceland volcanic eruption ‘not linked to the end of the world’ | IceNews – Daily News”. Icenews.is. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524011802/http://www.icenews.is/index.php/2011/05/21/iceland-volcanic-eruption-not-linked-to-the-end-of-the-world/. Läst 17 februari 2019. 
  7. ^ David Learmount (26 maj 2011). ”European proceedures (sic) cope with new ash cloud”. Flightglobal. Arkiverad från originalet den 3 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150703022217/http://www.flightglobal.com/news/articles/european-proceedures-cope-with-new-ash-cloud-357246/. Läst 17 februari 2019. 
  8. ^ ”Iceland Volcano and Earthquake blog”. Arkiverad från originalet den 6 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110606044111/http://www.jonfr.com/volcano/. Läst 17 februari 2019. 
  9. ^ ”Volcanic Ash Advisory at 1241 on 25 May 2011”. Met Office UK. http://www.metoffice.gov.uk/aviation/vaac/data/VAG_1306323708.png. Läst 17 februari 2019. 
  10. ^ ”Iceland volcano ash: German air traffic resuming”. BBC News. 25 maj 2011. https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-13535054. Läst 17 februari 2019. 
  11. ^ ”Update on volcanic activity in Grímsvötn”. Iceland Met Office. http://en.vedur.is/earthquakes-and-volcanism/articles/nr/2180. Läst 17 februari 2019. 
  12. ^ sverigesradio.se 22 maj 2011.se
  13. ^ Iceland's Grimsvotn volcano starts new eruptionx, BBC den 21 maj 2011
  14. ^ Ingrid Splide (15 juli 2004). ”I live – under 300 meter is”. forskning.no. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929104655/http://www.forskning.no/Artikler/2004/juli/1089798900.41. Läst 14 augusti 2007. 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar redigera