Politisk färg

symbolisk klassificering och indelning av politisk position
(Omdirigerad från Partifärg)

Politisk färg kallas en färg när den används för att beskriva en persons eller ett partis politiska position. Vilka färger som används är i viss mån olika i olika länder, men några gemensamma drag brukar finnas. Ibland används termen partifärg och då avses ofta tydligare en anknytning just till ett visst parti eller förbund snarare än bara en ideologi.

Färgernas allmänna politiska innebörd redigera

Blå redigera

Allmänt

Konservatism: blått står i många länder, till exempel i Sverige och i Storbritannien, för konservatism. Ibland använder man beteckningen "mörkblå" om någon som är starkt konservativ, medan ljusblå då står för någon som förespråkar en mer måttfull konservatism.

Under 1800-talet stod blått för reformvänliga konservativa i bland annat Frankrike och Italien, medan de reaktionära monarkisterna betecknades som vita.

Liberalism: ibland står ljusblått även för olika typer av liberalism.

Partier och rörelser i olika länder

Brun redigera

Nationalsocialism: den bruna färgen betecknar ofta nationalsocialism (nazism). Ursprunget till detta är de bruna skjortor som den tyska nazistiska rörelsen SA använde i sin uniform.

Grön redigera

Jordbruksrörelser: när lantbrukare har slutit sig samman av politiska skäl har de ofta använt den gröna färgen, vilket är dess ursprung hos till exempel Centerpartiet och hos de svenska böndernas intresseorganisation LRF.

Miljötänkande och ekologism: grönt står i många länder för dem som har som huvudideologi att värna miljön och förespråkar ekologism. I Sverige används färgen av Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna.

Katolicism/republikanism: På Irland står grönt för katolicism och viljan att förena Nordirland med Republiken Irland. Motsatt uppfattning betecknas med orange. Vissa hävdar även att detta är grunden för trikolorenIrlands flagga.

Islamism: islams heliga färg är sedan gammalt grönt, varför färgen särskilt i Mellanöstern står för dem som motiverar sina politiska handlingar med islam.

Gul redigera

Liberalism: i vissa länder, till exempel Storbritannien och Tyskland, står gult för liberalism. I Sverige användes färgen av Folkpartiet under 1970-talet och Ny demokrati under 1990-talet. Gul används idag i Sverige som beskrivning av den politik som förs av Sverigedemokraterna.

Brandgul/orange redigera

Protestantism/unionism: orange står på Irland för protestantism och för viljan att bevara Nordirlands band till Storbritannien. Motsatt uppfattning betecknas grön.

Liberalism: I Sverige har färgen ibland använts av Folkpartiet liberalerna, och Liberala Ungdomsförbundet har försökt lansera orange som liberalismens färg. Även Allians för Sverige använder orange.

Junilistan använder också orange, utan att det finns någon gemensam ideologisk koppling till ovanstående.

I Ukraina användes färgen av den tidigare presidenten Viktor Jusjtjenkos nationaldemokratiska parti Vårt Ukraina.

Röd redigera

 
Den röda fanan, en traditionell symbol för socialism.

Allmänt

Socialism: rött står mycket ofta för socialism, något som skall ha sitt ursprung i det turbulenta och revolutionsbenägna Frankrike under slutet av 1700- och större delen av 1800-talet. Den röda fanan används traditionellt som symbol för socialism och har givit upphov till Sovjetunionens flagga och Kinas flagga, båda dominerade av den röda färgen. Ibland används ljusare rött för att beteckna socialdemokrati och mörkare rött för att beteckna kommunism. Syndikalism brukar betecknas med rött i kombination med svart för att betona kombinationen av socialism och anarkism.

Partier och rörelser i olika länder

Lila redigera

Piratrörelsen: lila eller "piratlila" används av svenska Piratpartiet samt alla internationella piratpartier. Färgen är menad att markera att partiet varken är höger eller vänster. Om man blandar rött med blått får man lila.

HBTQ-rörelsen: Lila har även använts i omgångar av mer radikala delar av HBTQ-rörelsen. Exempelvis använder den anarkafeministiska rörelsen en lila-svart fana inspirerad av syndikalisternas röd-svarta.

Svart redigera

Anarkism: i många länder står svart för anarkism eller anarkokapitalism, ofta i kombination med rött eller gult; exempelvis som den röda stjärnan på EZLN:s flagga eller de röda och svarta fanorna i Sveriges arbetares centralorganisations logga.

Kristdemokrati: i bland annat Tyskland och Österrike står svart för kristdemokrati och kristen konservatism.

Fascism: i bland annat Italien förknippas svart med fascism, och har använts av Mussolinis svartskjortor.

Rosa redigera

Feminism: Partier som driver en feministisk linje använder ofta rosa som sin partifärg. Feministiskt initiativ i Sverige är ett exempel på detta.

Vit redigera

Borgerliga: vitt användes för att beteckna de borgerliga krafter som stod emot de socialistiska "röda" i de inbördeskrig som följde på första världskriget i Finland och Ryssland. Se vitgardist. Vitt har även i andra sammanhang använts som färg för konservatism, reaktionärer eller monarkism. Vitt betecknade särskilt de rojalistiska arméerna under franska revolutionen och över huvud taget de rojalistiska och reaktionära krafterna i Frankrike under hela 1800-talet, medan mer reformvänliga konservativa hade blå färg. De reformer av det iranska samhället som shahen av Iran initierade på 1960-talet kallades "den vita revolutionen".

Färger förknippade med olika partier i olika länder redigera

Australien redigera

Bahrain redigera

Belgien redigera

Bulgarien redigera

Danmark redigera

Finland redigera

Frankrike redigera

Grekland redigera

Guinea redigera

  • PUP: grön
  • RPG: gul
  • UFP: blå

Indien redigera

Italien redigera

  • Kommunister och socialister (Rifondazione Comunista, Party of Italian Communists, etc.): röd
    • Socialister använder en röd nejlika och radikaler en ros.
  • Fascister (historiskt, används fortfarande av nyfascister): svart
  • Katolska partier: vit (i andra hand röd)
    • Katolska och moderata partier räknas i Italien inte som vänster eller höger utan som mittenpartier
  • Nyliberaler (Forza Italia, etc.): ljusblå
  • Lega Nord (autonomister) och Verdi (miljöaktiviser): grön

Republiken Irland redigera

Israel redigera

Kanada redigera

Folkrepubliken Kina (Kina-Beijing) redigera

Republiken Kina (Kina-Taipei, Taiwan) redigera

Pan-blå kraften (blå):

Pan-gröna koalitionen (grön):

Kroatien redigera

Libanon redigera

Luxemburg redigera

Republiken Norra Makedonien redigera

Mexico redigera

  • PRI Partido Revolucionario Institucional: rött, vitt och grönt
  • PRD Partido de la Revolución Democrática (Partiet av den Demokratiska Revolutionen): gult och svart
  • PAN: blått och vitt
  • PT Partido del Trabajo (Arbetarpartiet): rött
  • PVEM Partido Verde Ecologista de México: grönt
  • PCD Partido Convergencia para la Democracia: orange och blått

Nederländerna redigera

Norge redigera

Nya Zeeland redigera

Polen redigera

Portugal redigera

Rumänien redigera

Schweiz redigera

Sierra Leone redigera

Spanien redigera

Storbritannien och Nordirland redigera

Skottland redigera

Sverige redigera

Turkiet redigera

Tyskland redigera

Ukraina redigera

Ungern redigera

USA redigera

 
Presidentvalet i USA 2012.

Venezuela redigera

Österrike redigera

Kalla krigets färger redigera

 
Kalla krigets färger.

Under det kalla krigets dagar brukade NATO-medlemsländerna på politiska kartor synas i blå färg, medan Warszawapaktens medlemsländer ofta sågs rödfärgade.

Imperialismens färger redigera

 
Imperialismens färger.

Under imperialismen hade besittningarna olika färger på kartan. Traditionellt var brittiska röda eller rosa[1], franska blåa och tyska bruna.

Se även redigera

Källor redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ Dick Harrison (12 juli 2006). ”När britterna ville frälsa världen”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/nar-britterna-ville-fralsa-varlden/. Läst 18 december 2015.