Socialistiska partiet (Frankrike)

franskt politiskt parti

Socialistiska partiet, PS (franska: Parti Socialiste), är ett socialdemokratiskt politiskt parti i Frankrike. Partiet bildades år 1969 som en efterträdare till Franska sektionen av Arbetarinternationalen.

Socialistiska partiet
Parti Socialiste
FörkortningPS
LandFrankrike Frankrike
PartiledareOlivier Faure
Grundat1969
Huvudkontor10, rue de Solférino
FR 75333 Paris Cedex 07
Frankrike
Politisk ideologiSocialdemokrati
Demokratisk socialism
Internationellt samarbetsorganSocialistinternationalen
Europeiskt samarbetsorganEuropeiska socialdemokratiska partiet (PES)
Politisk grupp i EuropaparlamentetS&D-gruppen
Färg(er)Röd, rosa
UngdomsförbundMouvement des jeunes socialistes
Senaten
Röstandel
37,36 %
Mandat
130 / 348
Nationalförsamlingen
Röstandel
40,91 %
Mandat
280 / 577
Europaparlamentet
Röstandel
16,48 %
Mandat
14 / 72
Regionstyrelser
Röstandel
49,51 %
Mandat
23 / 26
Webbplats
parti-socialiste.fr
Fransk politik
Politiska partier
Val

Det är medlem av Europeiska socialdemokratiska partiet och Socialistinternationalen.

Historia redigera

Partiets mest framträdande person var François Mitterrand (1916–1996), den förste företrädaren för partiet som innehade presidentämbetet. Mitterrand valdes 1981 och omvaldes 1988 för en andra period. Under hans ledning genomgick Frankrike vissa socialistiska reformer, bland annat genom nationalisering av banker, försäkringsbolag och försvarsindustrin.

Under Mitterrands presidenttid verkade partiet för att öka arbetarnas löner samtidigt som man strävade efter en minskning av veckoarbetstiden, ett projekt som fortsatt genom införandet av 35-timmarsveckan år 2002 under den socialistmärkte Lionel Jospins tid som premiärminister.

Andra ledande företrädare är Paris borgmästare Bertrand Delanoë och partiets Premier secrétaire (förste sekreterare, det vill säga partiledare) sedan 1997, François Hollande. Hollande återvaldes 2003 i stark motsättning mot partiets vänsterflygel.

I en medlemsomröstning 1 december 2004 tog partiet med 59 procent av rösterna ställning för förslaget till EU-konstitution. Trots det deltog ett flertal framträdande företrädare för partiet, bland dem Laurent Fabius och Henri Emmanuelli i kampanjandet för nejsidan i folkomröstningen den 29 maj 2005, då det franska folket sa nej till konstitutionen.

I partiets primärval inför det franska presidentvalet 2007 ställde tre kandidater upp: Dominique Strauss-Kahn, Laurent Fabius och Ségolène Royal. Samtliga tre var före detta ministrar i Mitterrands regeringar, Fabius som premiärminister. Den 16 november 2006 sent på kvällen meddelades att Ségolène Royal vunnit primärvalet och blivit partiet presidentkandidat. Royal fick 60 procent av medlemmarnas röster, Strauss-Kahn 21 och Fabius 19. Royal förlorade dock i presidentvalets andra omgång emot Folkrörelseunionens kandidat, Nicolas Sarkozy.

2012 valdes partiets kandidat François Hollande till fransk president. Han ställde inte upp i Frankrikes presidentval 2017 (Tid i befattningen15 maj 201214 maj 2017). [1] Partiets presidentkandidat gick inte vidare till den andra omgången i 2017.

I juni 2017 parlamentsval Socialistpartiet led ett historiskt nederlag, med bara 29 platser mot 280 under förra mandatperioden. [2]

Ledare redigera

Socialistpartiets förstesekreterare sedan 1969:

Valresultat redigera

Presidentval redigera

Frankrikes presidenter
Valår Kandidat Antal röster i första omgången Procent av rösterna i första omgången Antal röster i andra omgången Procent av rösterna i andra omgången
1974 François Mitterrand 11 044 373 43,25 % 12 971 604 49,19 %
1981 François Mitterrand 7 505 960 25,86 % 15 708 262 51,76 %
1988 François Mitterrand 10 381 332 34,11 % 16 704 279 54,02 %
1995 Lionel Jospin 7 098 191 23,30 % 15 763 027 47,4 %
2002 Lionel Jospin 4 610 749 16,18 %
2007 Ségolène Royal 9 500 112 25,87 % 16 790 440 46,94 %
2012 François Hollande 10 272 705 28,63 % 51,67 %

Val till Nationalförsamlingen redigera

Franska nationalförsamlingen
Valår Antal röster i första valomgången Procent av rösterna i första valomgången Antal platser i nationalförsamlingen
1973 4 579 888 18,9 % 89
1978 6 451 151 22,6 % 103
1981 9 077 435 36,0 % 266
1986 8 693 939 31,0 % 206
1988 8 493 602 34,8 % 260
1993 4 476 716 17,6 % 53
1997 5 961 612 23,5 % 246
2002 6 086 599 24,1 % 141
2007 6 436 136 24,7 % 186
2012 7 618 326 29,3 % 280
2017 1 665 667 7,5 % 31

Europaparlamentsval redigera

Europaparlamentet
Valår Procent av rösterna Antal parlamentsplatser
1984 23,53 % 22
1984 20,75 % 20
1989 23,61 % 22
1994 14,5 % 15
1999 21,95 % 22
2004 28,9 % 31
2009 16,48 % 14
2014 13,98 % 12

Källor redigera