Arbeiderpartiet (bokmål) eller Arbeidarpartiet (nynorska), (Ap) eller Bargiidbellodat (samiska), är ett socialdemokratiskt parti i Norge. Det är landets största parti med 48 representanter i Stortinget 2021. Dess officiella namn var tidigare Det Norske Arbeiderparti/Det Norske Arbeidarpartiet (DNA), men 2011 ändrades det för att stämma överens med den benämning som används i dagligt tal. Arbeiderpartiet deltar i val till Stortinget och Sametinget (Norge) och i lokala val.[1]

Arbeiderpartiet/Arbeidarpartiet
Arbeiderpartiet logo.svg
PartiledareJonas Gahr Støre
PartisekreterareKjersti Stenseng
Grundat21. augusti 1887
HuvudkontorYoungstorget 2 A, Oslo
Politisk ideologiSocialdemokrati, Demokratisk socialism
Politisk positionCenter-vänster
Internationellt samarbetsorganSocialistinternationalen
Europeiskt samarbetsorganEuropeiska socialdemokratiska partiet
Färg(er)Röd
UngdomsförbundAUF
Webbplats
www.dna.no
Jonas Gahr Støre, partiledare från 2014.
Jens Stoltenberg, partiledare 2002–2014.
Arbeiderpartiets högkvarter.

Historia redigera

Partiet bildades 21 augusti 1887 på landsmötet i Arendal. Arbetiderpartiet anslöts i sin helhet till Komintern, den kommunistiska internationalen, något som var unikt bland de socialdemokratiska partierna. Det splittrades 1 mars 1921 vid tillkomsten av Norges Socialdemokratiske Arbeiderparti (NSA) och 3 november 1923 på frågan om ställningstagandet till den kommunistiska Internationalen sa man nej vilket ledde till tillkomsten av utbrytarpartiet Norges kommunistiska parti (NKP).

I februari 1927 gick det dåvarande DNA, NSA och avhoppare från NKP samman till Det Forenede norske Arbeiderparti.[2] År 1928 tillträdde den första socialdemokratiska regeringen, som bara höll i två veckor. Efter en hård och lång intern strid under 1930-talet hade reformisterna vunnit över de revolutionärt inriktade och återtagit namnet DNA.

Arbeiderpartiet fick tillbaka makten 1935 och behöll den till 1965, med undantag för Tysklands ockupation av Norge 1940-1945 och en månads borgerlig regering 1963. Kings Bay-affären kulminerade 1963 och ledde till att den norska regeringen under Einar Gerhardsen avgick. Affären ses som en dramatisk episod i Norges historia och som början till slutet för Gerhardsens år vid makten och den socialdemokratiska dominansen.

Senare har Arbeiderpartiet suttit vid makten 1971-1972, 1973-1981, 1986-1989, 1990-1997, 2000-2001, 2005-2013 (koalitionsregering) och sedan 2021 (koalitionsregering).

Valhistorik redigera

Stortingsval 1906–2009

År Procent av rösterna Antal mandat
1906 15,9% 11
1909 21,5% 11
1912 26,2% 23
1915 32,0% 19
1918 31,6% 18
1921 21,3% 29
1924 18,4% 24
1927 36,8% 59
1930 31,4% 47
1933 40,1% 69
1936 42,5% 70
1945 41,0% 76
1949 45,7% 85
1953 46,7% 77
1957 48,3% 78
1961 46,8% 74
1965 43,1% 68
1969 46,5% 74
1973 35,3% 62
1977 42,3% 76
1981 37,2% 66
1985 40,8% 71
1989 34,3% 63
1993 36,9% 67
1997 35,0% 65
2001 24,3% 43
2005 32,7% 61
2009 35,4% 64
2013 30,8% 55
2017 27,4% 49
2021 26,3% 48

Partiledare redigera

Andra kända namn redigera

Ungdomsförbund redigera

  • AUF (Arbeidernes ungdomsfylking).

Källor redigera

Externa länkar redigera