Öppna huvudmenyn
Wikipedia

Gustaf Fröding

svensk författare, poet och journalist
Ej att förväxla med Gustaf Frödin.

Gustaf Fröding, född 22 augusti 1860[1] på Alsters herrgård i Karlstads socken, Värmlands län, död 8 februari 1911[1] i Stockholm, var en svensk författare, journalist och poet. En av hans mest välkända diktsamlingar är Stänk och flikar från 1896 som bland annat innehåller dikten En morgondröm vilken fick honom åtalad men friad. Han är även känd för att ha publicerat ett antal dikter på värmländsk dialekt. Han tillbringade långa tider på olika vårdinstitutioner på grund av sin psykiska ohälsa, men vad han faktiskt hade för diagnos är mycket omdiskuterat. Han avled till följd av sin alkoholism och diabetes.

Gustaf Fröding
Gustaf Fröding 1896
Gustaf Fröding 1896
Född22 augusti 1860
Alsters bruk, Värmland, Sverige
Död8 februari 1911 (50 år)
Stockholm, Sverige
YrkePoet
NationalitetSverige Svensk
Verksam1891–1911

Fröding blev efterhand mer och mer reguljär medarbetare i Karlstadstidningen, där han 1886 fick fast anställning som litteraturanmälare, kåsör och referent. Med undantag av de perioder, då han på grund av tilltagande nervsjuklighet måste söka vård, tillhörde Fröding Karlstadstidningens redaktion till 1896. År 1891 utgav han, med mycken tvekan, sin första diktsamling Guitarr och dragharmonika, som vann en snabb och vidsträckt popularitet. Den följdes 1894 av Nya dikter och 1896 av Stänk och flikar. Till dessa kom ytterligare ett par små dikthäften, innan sinnessjukdomen 1899 bröt ut. Han blev, tack vare omsorgsfull vård, småningom bättre, men fullt återställd blev han aldrig. Han var och förblev en bruten man, och som sådan framlevde han tillbakadraget sina sista år på lantstället Villa Gröndal ute på södra Djurgården i Stockholm. Han avled i Stockholm den 8 februari 1911. Före sin bortgång år 1911 nominerades han som en av kandidaterna till Nobelpriset i litteratur, men då han gick bort under det året miste han möjligheten att erhålla priset.

Innehåll

BiografiRedigera

Tidiga årRedigera

 
Emilia Fröding, mor till Gustaf

Gustaf Fröding föddes den 22 augusti 1860 på Alsters bruk i Värmland. Hemmet var musikaliskt och vittert men fördystrades genom sjukdom. Fadern, Ferdinand, var löjtnant och var till lynnet melankolisk samt led av lungsjukdom. När Gustaf föddes hade modern Emilia Fröding (1827–1887), dotter till Carl Adolph Agardh, redan angripits av en sinnessjukdom, så svår att hon måste söka vård. Redan under sin skoltid hade Fröding hunnit att göra sig förtrogen med svensk vitterhet. Familjen Fröding bosatte sig som hyresgäster på Nya Kyrkogatan 5 i Kristinehamn 1867. De blev ägare till huset 1872 och lämnade gården 1882. Gustaf lämnade hemmet ett år tidigare, efter faderns död. Gustaf Frödings far Ferdinand och Anna, en av systrarna, begravdes på Kristinehamns gamla kyrkogård söder om kyrkans kor. Intresset för skönlitteratur lämnade ej mycket håg och tid kvar för övriga studier vid universitetet i Uppsala, där Fröding år 1880 inskrevs som student. Han förde aldrig sina studier fram till någon examen, och efter fyra år övergav han Uppsala och återvände till Värmland.

DebutenRedigera

I maj 1891 publicerades Frödings debutbok Guitarr och dragharmonika på Albert Bonniers förlag; med sin förening av folklighet, värme, musikalitet, romantiska motiv och teknisk virtuositet blev den en betydande framgång både hos kritik och publik. Fröding var inspirerad av Verner von Heidenstam och så småningom skulle de få kontakt med varandra. I september 1894 skriver Fröding ett brev till Heidenstam och när Heidenstam gifte sig med Olga Wiberg på Blå Jungfrun den 28 juli 1896 var Fröding inbjuden tillsammans med sin syster Cecilia. De flesta av bröllopsgästerna träffades åter hos Heidenstam i Sandhamn senare samma sommar. Fröding hade då med sig ett korrektur till sin kommande diktsamling Stänk och flikar. Hans förläggare Albert Bonnier var tveksam till en av dikterna, En morgondröm, och bad Fröding att överväga att stryka dikten. I Sandhamn gav hans författarkollegor Fröding modet att låta dikten vara kvar i diktsamlingen.[2]

Rättegång och bräckligt psykeRedigera

När Stänk och flikar publicerades hösten 1896 väckte dikten En morgondröm stor uppmärksamhet. När Karl Warburg recenserar samlingen skrev han: "Här sparas inga ord, ej ens de grövsta [...] Även den som är en svuren fiende till allt pryderi, all tillgjord sedlighet, måste känna sig frånstött både moraliskt och estetiskt, när som här enstaka ställen erinra [...] mera om vissa populärmedicinska böcker än om poesi." Den 9 oktober beordrade justitieministern kvarstad av upplagan och Fröding åtalades för osedlighet i skrift. Vid rättegången den 27 november blev Fröding frikänd efter endast två timmars överläggning av juryn[3] men all den negativa uppmärksamhet boken hade skapat, och skandaliseringen av hans rykte, gav Frödings redan bräckliga psyke en påfrestning som han aldrig skulle hämta sig ifrån. Beskyllningen att han skulle ha beskrivit kvinnor på ett ofint och "liderligt" sätt var känslig för honom själv, även om de upprörda recensionerna och skvallret ofta bottnade i den tidens strikta syn på sexualmoral och litterär korrekthet. Han ansattes själv av samvetsförebråelser och ännu på sin dödsbädd hänvisade han till sina goda motiv.[4]

Sjukdom och andlighetRedigera

Under resten av sitt liv vistades han ofta på olika vårdhem och mentalsjukhus för sin alkoholism och sina psykiska problem. Från och till under den första halvan av 1890-talet tillbringade han flera år på anstalten Suttestad i Lillehammer i Norge, där han bland annat kom att sammanställa sin tredje diktsamling Stänk och flikar som publicerades 1896. Stora delar av materialet till denna diktsamling hade han redan påbörjat under en tidigare ettårig vistelse på en nervanstalt i Görlitz i Tyskland.

Fröding har kallats en "tillvarons utlänning". Hur det kan kännas att stå utanför, att vara en utomstående vid sidan av livet, kan man läsa i dikten En ghasel som han skrev under sin vistelse i Suttestad. I den skrev han bland annat:

” Jag vill jag vill, jag skall, jag måste ut och dricka liv,
om blott för en minut, jag vill ej långsamt kvävas bakom gallret
Ty i mig själv är smitt och nitat gallret,
och först när själv jag krossas, krossas gallret. 		„

Under denna period i Norge skickade han också hem ett antal resebrev och kåserier till Karlstadtidningen där han bland annat skrev om den politiska situationen i Norge.

Frödings visionerRedigera

 
Gustaf Adolf Fjaestad - Svenskt Porträttgalleri

Under sjukdomstiden börjar Frödings esoteriska tankar och visioner ta form. Han läste Leibniz och Nietzsches filosofi och översatte dikter av bland andra Goethe.[5] Men även Tolstoj, Spinoza, Blavatsky, Platon och Buddha bidrog till hans världsbild. Frödings egocentriska ungdomskärlek börjar övergå i altruism och kärlek till allt levande. Denna insikt om Enhet i Mångfald är viktig i hans världsbild och blir det centrala i hans senare diktning.[6] I dikten I ungdomen identifierar han sig inte bara med allt levande, utan i en önskan att vara ett med själva kosmos:

” Det är, som om vinden ett budskap mig bär

om lyckliga dagar, som randas, mitt blod är i oro, jag tror jag är kär — i vem? — ack i allt, som andas. Jag ville, att himlens och jordens allt Låg tätt vid mitt hjärta i flickgestalt.

„
–

Ur Gitarr och dragharmonika

Konstnären Gustaf Fjæstad konstaterade att Frödings diktning mer och mer påverkades av teosofin. Det märks inte minst i Gralpoesin. Fröding utvecklade sin egen livsfilosofi och kallar den sin ”världsharmoni”. Där är själva evolutionen en levande kosmisk process som han själv samspelar med i dröm som i vaket tillstånd, och där allt har medvetenhet, från atomer till solsystem. Det är detta som diktsamlingen Gralstänk handlar om.[7]

Frödings mystikRedigera

 
Träsnitt av Gustaf Fjæstad

Olle Holmberg, litteraturvetare och professor i Lund förklarar Frödings mystik, som blev alltmer tydlig efter 1894. Fröding börjar känna sig integrerad i Livet och i Kosmos, vilket framgår av julaftonkrönikan i Karlstadtidningen 1892. Denna identifikation med Alltet är vad Arne Næss hundra år senare kallar Djupekologi: ”Naturen och människan är avhängig av varandra”.[8]

Ida BäckmannRedigera

1898 beskriver han sin "världsharmoni" i två pamfletter; Om Jagmedvetandet och Om lifsmonader (se monad). Under julen samma år skrev hans syster Cecilia in honom på Uppsala hospital i Ulleråker under professor Frey Svensons vård. Här fick han ofta besök av journalisten och lärarinnan Ida Bäckmann, som mött honom i Lillehammer 1895. De brevväxlade fram till 1904, då Cecilia förbjöd henne att besöka honom på Uppsala Hospital.[7]

Efter Frödings död, 1911 blev Ida Bäckman anställd som guvernant i Gustaf Fjæstads familj i Arvika. Det året skrev hon boken om Fröding, om deras samtal och brevväxling. Boken gavs ut 1913 och väckte mycket stort uppseende.[9]

Den sista tidenRedigera

 
Frödings arbetsrum i Villa Gröndal, 1911.

Signe Trotzig blev hans vårdare när han skrevs ut 1905 och flyttade till Villa Gröndal på Djurgården i Stockholm. Hans hälsa var märkt av alkoholism och diabetes. Trotzig stannade hos honom till hans död. Fröding insjuknade akut i slutet av januari 1911, och vårdades därefter i Villa Gröndal fram till sin död kl. 08.50 den 8 februari. Han jordfästes i Klara kyrka, förrättad av Nathan Söderblom och kortegen genom Stockholm kantades av 200 000 sörjande. Med järnväg fördes sedan Frödings stoft till Uppsala, där det gravsattes på gamla kyrkogården.[10] I likhet med flera litterära särlingar åtnjuter hans verk och livsöde idag mycket intresse.

Under oerhörd tillslutning och allmänt deltagande högtidlighölls hans begravning. Blommor hade sänts till båren av Sveriges kungapar, av Uppsala och Lunds universitet, av Svenska Akademien och många korporationer och enskilda. Värmlands nation i Uppsala åtog sig ansvaret att ta hand om Frödings grav för all framtid, och det var mycket tack vare nationens stora engagemang som en lyckad insamling för detta kunde genomföras. Frödings gravmonument ritades av konstnären Carl Eldh och kom på plats 1925. Även Frödings systrar, Cecilia och Hedda, ligger begravda jämte sida om sin bror. Länge var deras gravar utan gravstenar, men år 2010 gjordes även gravstenar för systrarna på bekostnad av Värmlands nation. Frödings födelse högtidlighålls varje år med Frödingfirande av nationen, där man genomför en kransnedläggning, och som efterföljs av Frödingfika i nationshusbyggnaden.

Eftermäle och betydelseRedigera

 
Gustaf Fröding, skulptur av Erik Rafael-Rådberg på Djurgården i Stockholm.

Frödings tidigare dikter ger prov på rik humor, en sällsynt iakttagelseförmåga och gestaltningskraft och en förbluffande teknisk skicklighet, som med humoristiskt behag övervinner alla svårigheter. Senare, kanske delvis på grund av sin sjuklighet, drogs han alltmera till det bisarra och tungsinta, och hans dikter omfattar de mest skiftande sinnestillstånd: sorglös ungdomsglädje, stolt patos, grubblande allvar, svårmod, hån och satir. Hans poesi tillhör det som mest bidragit till den svenska diktkonstens psykologiska fördjupning.

I formellt hänseende har Fröding en alldeles särskild betydelse. En fenomenal virtuositet i det språkliga uttrycket har låtit honom uppnå de största verkningar genom suggestivt ordval och en nära nog enastående rytmisk fulländning. Han ägde absolut suveränitet över rimmen, och hans öra var särskilt känsligt för ordens välljud och klang. Trots ett outtröttligt medvetet arbete på formen och trots alla nybildningar både i fråga om ord och versmått, förlorar hans stil aldrig sin enkelhet och naturlighet.

Sven Wollter turnerade 2010 för Riksteatern med monologen En dåres sånger[11] (av C.O. Evers) som utspelar sig under Frödings tid på Gröndal.[12] Tiden på Uppsala hospital har också blivit stoff till en pjäs skriven av Gottfried Grafström; Sjung vackert om kärlek, som bland annat sattes upp på Dramaten.

Fröding nominerades år 1911 till nobelpriset i litteratur av Adolf Noreen och S.J Boethius. Då han avled samma år blev han dock inte aktuell för priset. Men i Nobelkommitténs utlåtande från det året omnämns han som att han skulle ha varit en tänkbar kandidat men nu "lämnat det jordiska och stå höjd över timligt beröm eller tadel".

Frödings diktningRedigera

Många känner till att Fröding skrev en del dikter på en blandning av olika värmländska dialekter, men faktum är att denna poesi nästan bara finns i två tunna diktsamlingar, som författaren inte ens räknade med i sin utgivning.

De dikter som är mest kända och lästa är alla skrivna på rikssvenska, om än med ett och annat värmländskt uttryck. Fröding beskriver ofta den vackra värmländska naturen i sina dikter, en miljö han kände väl från sin uppväxt. Ett genomgående drag i Frödings diktning är sympatin för de svaga och utstötta, dikter som "Si drömmaren kommer där" och "Världens gång" är exempel på denna tendens.

Genom hela sitt författarskap fortsatte han att utvecklas och upphörde aldrig att experimentera med språket. Hans senare produktion blev allt mer filosofiskt inriktad med dikter om ont och gott och om teologiska problem. Under sin tid på Uppsala hospital skrev han den experimentella diktsviten "Mattoidens sånger", som rönt långt större uppskattning i våra dagar än då den gavs ut kort efter hans död. I Prästen Bodenius har han skildrat sin farmors bror, den försupne prästen Emanuel Branzell som antagits vara förebild för Gösta Berling i Gösta Berlings saga.[13][14]

Dikter (i urval)Redigera

BibliografiRedigera

SkönlitteraturRedigera

VariaRedigera

Samlade upplagor och urvalRedigera

Tonsättningar av Frödings dikter (i urval)Redigera

Stipendier och priserRedigera

Det finns ett flertal stipendier och priser som bär Frödings namn. Det äldsta av dem, Uppsala studentkårs Frödingsstipendium, grundades på en nationalinsamling för att trygga den sjuklige Frödings ekonomi. Priset delas ut vart tredje år sedan 1923 efter omröstning bland medlemmarna i Uppsala studentkår. Ett annat, ett årligt lyrikpris, utdelas av det år 1969 bildade Gustaf Fröding-sällskapet (Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris).

MinnesmärkenRedigera

 
Frödinghermen i Karlstad

Runt om i Sverige finns en rad minnesmärken över Gustaf Fröding.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] *Sveriges dödbok 1901-2009
  2. ^ Per Gedin (2006). Verner von Heidenstam – ett liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 328-338. ISBN 91-0-011132-5 
  3. ^ Per Gedin (2006). Verner von Heidenstam – ett liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 340-356. ISBN 91-0-011132-5 
  4. ^ Victor Svanberg: Debatt och värdering. Ställningstaganden under 56 år, Malmö 1978, Cavefors.
  5. ^ Gunnar Brandell: Gustaf Fröding i Svenskt biografiskt lexikon (1964-1966)
  6. ^ Parnass 2/3 2016
  7. ^ [a b] ”med Fröding i Kosmos” Arkiverad 20 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 30 maj 2016.
  8. ^ Frödingsällskapets årsbok 2016, sid 99.
  9. ^ Frödingsällskapets årsbok 2016, sid 92-93
  10. ^ ”Uppsala gamla kyrkogård, kvarter 57, gravplats 504”. Uppsala kyrkliga samfällighet. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=210005337&LOPNR=19867. 
  11. ^ En dåres sånger Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., arkiverad version, Riksteatern, läst 21 juni 2016
  12. ^ En dåres sånger: En magnifik Gustaf Fröding, Svenska Dagbladet, läst 21 juni 2016
  13. ^ Ord och bild 1913
  14. ^ Selma Lagerlöf 150 år Arkiverad 1 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Mando Diao: ”Infruset”. DN.se. 31 oktober 2012. Läst 5 januari 2013.
  16. ^ [a b] http://www.st.nu/kultur/musik/froding-som-romanspoet
  17. ^ ”David Unger komponerande”. http://www.davidunger.n.nu/komponerande. Läst 5 augusti 2014. 
  18. ^ ”Kung Liljekonvalje” (på sv). Svensk Musik. https://www.svenskmusik.org/sv/s%C3%B6k?person=12244. Läst 24 januari 2019. 
  19. ^ ”Ur Kung Eriks visor” (på sv). Svensk Musik. https://www.svenskmusik.org/sv/verk/ur-kung-eriks-visor-138262. Läst 24 januari 2019. 
  20. ^ ”Ur Kung Eriks visor” (på sv). Svensk Musik. https://www.svenskmusik.org/sv/verk/ur-kung-eriks-visor-137887. Läst 24 januari 2019. 
  21. ^ Svensk mediedatabas
  22. ^ ”Flickan i ögat. Kammaropera” (på sv). Svensk musik. https://www.svenskmusik.org/sv/verk/flickan-i-oegat-kammaropera-123671. Läst 24 januari 2019. 
  23. ^ ”Det var dans bort i vägen” (på sv). Svensk Musik. https://www.svenskmusik.org/sv/verk/det-var-dans-bort-i-vaegen-51668. Läst 24 januari 2019. 

Tryckta källorRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gustaf_Fröding&oldid=44787319"