Öppna huvudmenyn

Hjalmar Lundgren (författare)

svensk bibliotekarie och författare

Anders Hugo Hjalmar Lundgren, född 16 februari 1880 i Norrköping, död 5 oktober 1953 i Norrköping, var en svensk bibliotekarie och författare.

Hjalmar Lundgren var son till stadskamreraren Johan Edmund Lundgren och Hilma Andersson-Öhrvall. Han studerade i Uppsala där han blev filosofie kandidat 1903 och filosofie licentiat 1908 samt slutligen 1913 disputerade och blev filosofie doktor på avhandlingen Studier öfver Theophiluslegendens romanska varianter. Han fick parallellt med detta sin första yrkeserfarenhet som bibliotekare såsom amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek.

Då Lundgren efter disputationen återvände till sin hemstad Norrköping hade förre finansministern Carl Swartz precis till staden donerat fastigheten Villa Swartz med syftet att häri skulle beredas plats för såväl bibliotek som konstmuseum. Lundgren utmämndes till den förste chefen för båda samlingarna och hade dessa uppdrag fram till 1945 (konstmuseet) respektive 1946 (biblioteket). Som pensionär var han från 1948 och till sin död ordförande för Föreningen Gamla Norrköping.

Som författare debuterade Lundgren redan 1909 med diktsamlingen Syrinx, vilken han författade under en sommarvistelse hos kyrkoherden August Hammarström i Kvarsebo. Han varvade därefter skönlitterärt författarskap med reseskildringar, lokal- och kulturhistoriska verk med mera. Han översatte också utländsk (främst fransk) litteratur och redigerade utgåvor av olika historiska handskrifter, bland annat Erik Benzelius d.y.:s Anecdota Benzeliana (1914).

KuriosaRedigera

Lundgren skall som bibliotekschef ha haft inställningen att ett bibliotek hade "tre naturliga fiender: Fukt, råttor och låntagare, varav låntagarna var värst".

Bibliografi (urval)Redigera

  • Syrinx - vers (Stockholm 1909)
  • Bengt Lillie (Stockholm 1910)
  • Studier öfver Theophiluslegendens romanska varianter (avhandling, Uppsala 1913)
  • Kuhlmans - Pasteller från den borgeriga empiren (Stockholm 1917)
  • Elegi och epigram (Stockholm 1918),
  • Under örnens klo - muscovitiske genrer från 1719 (Stockholm 1918)
  • Kamé och medaljong - sonetter (Stockholm 1919)
  • Fransk lyrik i svensk översättning (Stockholm 1921)
  • De gula husen - idyller från Carl XV:s tid (Stockholm 1922)
  • Pingstpromenaden - från en resa i dansk landsort (Stockholm 1923)
  • I vilken bok står det? - en vägledning bland gängse uppslags- och handböcker i olika ämnen (Stockholm 1924)
  • Kulturhistoriska skizzer (Norrköping 1925)
  • Vid mitten av vägen - dikter (Stockholm 1931)
  • På baltiska färdevägar - Resebrev (Norrköping 1931)
  • Böckerna och deras historia behandlade i ett stort verk - Ett stycke kulturhistoria genom seklerna (Norrköping 1931)
  • Beskrivning över Norrköping med omnejd (Norrköping 1931)
  • Borgmästarens testamente och andra skildringar från boksal och sommaräng (Stockholm 1944)
  • Spridda bidrag till Norrköpings kulturhistoria (Norrköping 1949)

KällorRedigera