Notre-Dame de Paris

katedral i Paris, Frankrike
(Omdirigerad från Notre Dame)
Uppslagsordet ”Notre Dame” leder hit. För andra betydelser, se Notre Dame (olika betydelser).

Cathédrale Notre-Dame de Paris (franskt uttal: [ka.te.dʁal nɔtʁə dam də paʁi] ( lyssna); betyder ungefär "Vår frus katedral i Paris"), eller i vanligt tal bara Notre-Dame, är en romersk-katolsk katedral i Frankrikes huvudstad Paris, belägen på ön Île de la Cité i floden Seine. Katedralen är belägen i Paris fjärde arrondissement. Katedralen klassas sedan 1991 som ett världsarv av UNESCO.[1] Notre Dame är på franska också den allmänna benämningen på kyrkobyggnader helgade till Vår Fru, det vill säga Jungfru Maria.

Notre-Dame de Paris/Notre-Dame
Kyrka
Notre-Dame de Paris, den 4 oktober 2017.
Notre-Dame de Paris, den 4 oktober 2017.
Land Frankrike Frankrike
Ort Paris
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Paris
Plats Île de la Cité
 - koordinater 48°51′11″N 2°20′59″Ö / 48.85306°N 2.34972°Ö / 48.85306; 2.34972
Längd 127 m
Bredd 48 m
Höjd 69 m
Sittplatser 9 000  
Area 5 500 
Arkitekt Jean de Chelles, Pierre de Montereau, Pierre de Chelles, Jean Ravy, Raymond du Temple
Stil Franskgotisk
Material Kalksten
Invigd 1345
Geonames 6269274
Interiör.
Interiör.
Interiör.
Webbplats: Cathédrale Notre-Dame de Paris

Byggnationen av Notre Dame påbörjades år 1163 under biskop Maurice de Sully. Uppförandet pågick mellan 1163 och 1345. Notre Dame har renoverats och genomgått flera ombyggnationer sedan dess uppförande. Under den franska revolutionen tas flera föremål från kyrkan och flera föremål förstördes. Under 1800-talet kröntes Napoleon i Notre Dame.1831 publicerades Victor Hugos roman Ringaren i Notre Dame. Efter Hugos publicering genomgick katedralen en restaurering mellan åren 1844 och 1864. Den 26 augusti 1944 firades befrielsen av Paris från den tyska ockupationen i Notre Dame. Mellan 1991 och 2000 genomgick kyrkan ännu ett restaurerings- och reningsprojekt.[2]

Katedralen besöks årligen av miljontals turister och är därmed en av de mest besökta platserna i Paris.

Katedralen drabbades den 15 april 2019 av en omfattande brand under en renovering av kyrkan. Den höga spiran förstördes och stora delar av taket. Arbetet med att återställa kyrkan påbörjades samma år. President Emmanuel Macron har meddelat att den franska regeringens förhoppning är att Notre Dame ska återöppnas under våren 2024 i samband med de Olympiska spelen i Paris.[3]

Notre Dame de Paris är katedralen för ärkebiskopen av Paris "cathedra" (biskopsstol). Nuvarande ärkebiskop (sedan 2022) är Laurent Ulrich.[4]

Katedralen är också hem för flera viktiga reliker inom kristendomen, däribland "Törnekronan".[5][6]

Historia

redigera

Viktiga händelser

redigera
  • 1163: Biskop Maurice de Sully påbörjar byggnationen av katedralen.
  • Omkring 1220-1230: Byggnationen av klocktornen påbörjas.
  • 1699: Större renovering påbörjas.
  • 1790: Under den franska revolutionen tas all brons, bly och andra värdefulla metaller från kyrkan för att smältas ned.
  • 1801-1802: Napoleon I lämnar åter över användandet av Notre Dame till den romersk-katolska kyrkan.
  • 1804: Napoleon I kröner sig själv till kejsare i Notre Dame.
  • 1844-1864: Omfattande restaurering av kyrkan.
  • 1944: Firandet av befrielsen av Paris.
  • 1945: Firande av slutet av andra världskriget.
  • 1963: Omfattande rengöring av katedralens exteriör beordras av ministern André Malraux.
  • 1980, 1997: Besök av påve Johannes Paulus II.
  • 2008: Besök av påve Benedictus XVI.
  • 2019: Den 15 april drabbas Notre Dame av en omfattande brand. Därefter påbörjas en omfattande rekonstruktion av Notre Dame.
  • 2024: Planerad återöppning av Notre Dame.

Bakgrund

redigera

Notre-Dame var en av de första gotiska katedralerna. Skulpturerna och glasmålningarna visar naturalismens inflytande, vilket ger dem ett mer sekulärt utseende än den tidigare romanska arkitekturen. Notre-Dame var dessutom en av de första byggnaderna i världen att använda strävbågar.

Från början var det inte tänkt att byggnaden skulle ha strävbågar runt koret och navet, men när byggnationen påbörjats och de tunna väggarna (en gotisk nymodighet) växte högre, började belastningssprickor uppträda när väggarna buktade utåt. Strävbågarna lades till för att förhindra ytterligare skador. I många år föraktades strävbågarna, eftersom det sades att de såg ut som stafflier som någon glömt att avlägsna och gav katedralen ett ofullbordat utseende.

Notre Dame har blivit känd genom Victor Hugos roman och Disney-filmen Ringaren i Notre Dame som handlar om den puckelryggige och vanskapte ringaren Quasimodo.

Byggnation

redigera
 
Katedralen 1840, före restaureringen.

År 1160 ansåg biskopen Maurice de Sully att den dåvarande Pariskatedralen var ovärdig sitt uppdrag och rev den till grunden kort efter sitt tillträde som biskop i Paris. Enligt legenden fick de Sully en vision av en ny katedral och skissade den i jorden framför den gamla katedralen. För att kunna uppföra den måste även flera hus demoleras och en ny väg byggas för att kunna forsla fram byggmaterialet.

År 1163[7] påbörjades själva byggarbetet, under Ludvig VII:s regeringstid. Det råder skilda meningar huruvida biskop de Sully eller påve Alexander III lade katedralens grundsten. Katedralen byggdes i flera steg, först byggdes koret som var färdigställt år 1182.[8] Under konstruktionen arbetade ett flertal arkitekter med byggnationen, något som de olika stilarna (och höjderna) på tornen vittnar om. Katedralens västra fasad med de två tornen byggdes på 1200-talet och har en harmonisk utformning med sina vertikala och horisontella linjer. Det norra tornet blev färdigt 1240 och det södra 1250.[9] Den ursprungliga spiran byggdes omkring år 1250[10], och katedralen var färdig omkring 1345.

En rad tillbyggnader och restaureringar av katedralen har gjorts genom åren. Åren 1844–1864 genomfördes en omfattande restaurering ledd av arkitekten Eugène Viollet-le-Duc. Utöver restaurering av arkitekturen byggdes bland annat en ny sakristia, den ursprungliga spiran som nedmonterats ersattes och flera av de religiösa konstverk som förstörts under franska revolutionen återskapades.[8]

Viollet-le-Duc gjorde också omfattande egna tillägg med ornament och statyer. Detta har kritiserats av vissa historiker, men har bidragit till att katedralen blivit en populär turistattraktion.[11] Den har årligen omkring 13 miljoner besökare[12]

År 2013 firades katedralens 850-årsjubileum med en rad utställningar och evenemang.[13]

Historiska händelser

redigera

Katedralen har varit plats för många historiska händelser. År 1431 kröntes Henrik VI av England till kung av Frankrike, 1537 gifte sig Jakob V av Skottland med Madeleine av Valois och 1804 krönte sig Napoleon Bonaparte till kejsare. Jeanne d'Arc blev saligförklarad i katedralen. Rekviemmässor har hållits för presidenterna Charles de Gaulle och François Mitterrand. Katedralens klocka har ringt för att markera alla stora historiska händelser i Frankrikes historia som kröningar, kungliga bröllop och slutet på två världskrig.[12]

Den 30 maj 1980 firade påve Johannes Paulus II mässa på platsen framför katedralen.

Branden 2019

redigera
 
Notre Dame i november 2019, efter branden.
Detta avsnitt är en sammanfattning av Branden i Notre-Dame de Paris.

Den 15 april 2019 utbröt en brand som ledde till att katedralens spira och tak kollapsade senare samma kväll.[14][15] Under natten till den 16 april fick brandmännen kontroll på elden.[16] Klockan 19:50 kollapsade den välkända spiran och tog med sig tonsvis med sten. För första gången på 200 år firades ingen mässa vid julen den 25 december 2019, på grund av det pågående renoveringsarbetet.[17] Kort efter branden uttalade Frankrikes president Emmanuel Macron att Notre-Dame ska återuppbyggas.[18]

Katedralen

redigera

Det gamla altaret

redigera
 
Altaret från 1989 som fanns i kyrkan fram till 2019.

Altaret i mitten av koret som används när mässan firas versus populum är gjort i brons och gestaltades av Jean Touret (1916-2004) år 1989, efter förfrågan av ärkebiskopen av Paris, kardinal Jean-Marie Lustiger. På ena sidan av altaret återfinns de fyra evangelisterna (Matteus, Markus, Lukas och Johannes) från Nya testamentet och på andra sidor återfinns profeter från Gamla testamentet (Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Daniel).

Takstomme

redigera

Takstommen i katedralen är av ekträ från 1100-talet, vilket gör byggstommen till en av de äldsta i Frankrike. De äldsta delarna i koret finns inte kvar, men trä återanvändes till en andra stomme uppförd på 1200-talet som ännu är bevarad. I mittskeppet är stommen försedd med ett tak av blyplattor. Stommarna i sidoskeppen och spiran gjordes om under restaureringen på 1800-talet och skiljer sig från den medeltida konstruktionen i koret och mittskeppet, framför allt genom kraftigare bjälkar.[19]

Fasaden och tornen

redigera

Den västra fasaden började byggas i början av 1200-talet. Det norra tornet blev färdigt år 1240 och det södra år 1250. Det norra tornet är tillgängligt för besökare via 387 trappsteg, det södra är katedralens klocktorn. Fasaden är 43 meter bred och med tornen 63 meter hög. Centralt placerat finns ett av katedralens rosettfönster. Under den finns huvudportalen med två något mindre portaler på varsin sida som alla är ornamenterade. Huvudportalen representerar Yttersta domen. Den byggdes åren 1220–1230, kort efter de två andra portalerna.[20] Portalen till vänster är tillägnad Jungfru Maria och byggdes 1210–1220.[21] Den högra portalen, tillägnad sankta Anna, är den äldsta, byggd omkring år 1200.[22]

På fasaden finns flera statyer. På en balustrad ovanför portalerna finns det så kallade Kungagalleriet med tjugoåtta statyer som representerar tjugoåtta generationer av Kungar i Juda. Vid rosettfönstret finns en staty av Jungfru Maria och Jesusbarnet.[23]

 
Den nya spiran, 2024.

Den gamla spiran (förstörd i branden 2019)

redigera

Den ursprungliga spiran byggdes omkring år 1250 och var ett klocktorn som på 1600-talet hade fem klockor. Den nedmonterades under åren 1786 till 1792. En ny spira uppfördes under restaureringen på 1800-talet. Vid spiran placerades statyer av de tolv apostlarna och de fyra evangelisterna.[24] 1800-talsspiran rasade i samband med branden 2019. En ny spira som är en exakt kopia av den gamla kommer att pryda katedralen vid den planerade återinvigningen i december 2024. Statyerna togs ned för renovering en vecka före branden och är oskadade.[25]

Den nya spiran

redigera

Efter att den gamla spiran förstördes i branden 2019 byggdes en ny spira på samma plats. Byggandet påbörjades 2022 och den 16 december 2023 sattes en kyrktupp i guld på spirans topp efter välsignelsen av ärkebiskop Laurent Ulrich.[26] Spiran blev färdig och byggnadsställningarna togs bort den 13 februari 2024.

Rosettfönster

redigera
 
Det norra rosettfönstret.

I katedralen finns tre stora rosettfönster med avbildningar från nya testamentet. De södra och norra rosettfönstren mäter 12,90 meter i diameter. De skapades ursprungligen i mitten av 1200-talet och har senare genomgått flera restaureringar.[27] Rosettfönstret på fasaden i väst är det äldsta. Det skapades år 1225 och är 9,60 meter i diameter.[23]

Konstverk

redigera

I katedralen finns en rad målningar, statyer och glasmålningar. Bland annat de stora målningar föreställande apostlarna som skänktes till katedralen varje år mellan 1630 och 1707, en muralmålning av Jean Jouvenet från 1700-talet och statyn Notre Dame de Paris från 1300-talet föreställande Jungfru Maria och Jesusbarnet.[28]

 
Den stora orgeln i Notre Dame.

Den stora orgeln

redigera

En av de tidigaste orglarna i katedralen byggdes år 1403 av Frédéric Schambantz och orgeln byggdes om vid flertalet tillfällen under 300 år. Orgeln från 1403 byttes ut mellan åren 1730 och 1738 av François Thierry och senare ombyggd av François-Henri Clicquot. Under en restaurering av katedralen byggdes en ny orgel av Aristide Cavaillé-Coll. Orgeln invigdes 1868.

1904 kompletterades orgeln med fler stämmor av Charles Mutin, efter förslag av organisten Louis Vierne.1924 fick orgeln el efter finansiering av Claude Johnson, en av skaparna av Rolls-Royce. 1932 restaurerades och rengjordes orgeln.

Orgeln ska ha lidit endast mindre skador under branden 2019, men orgeln genomgår en omfattande rengöring.

Organister

redigera

Organisten i Notre Dame Paris (franska: titulaires des grandes orgues) anses vara en av de mest prestigefyllda organistuppdragen i Frankrike.

  • Guillaume Maingot (1600–1609)
  • Jacques Petitjean (1609–1610)
  • Charles Thibault (1610–1616)
  • Charles Racquet (1618–1643)
  • Jean Racquet (omkr. 1643–1689)
  • Médéric Corneille (1689–1730)
  • Guillaume-Antoine Calvière (1730–1755)
  • René Drouart de Bousset (1755–1760)
  • Charles-Alexandre Jollage (1755–1761)
  • Louis-Claude Daquin (1755–1772)
  • Armand-Louis Couperin (1755–1789)
  • Claude Balbastre (1760–1793)

Pierre-Claude Foucquet (1761–1772)

  • Nicolas Séjan (1772–1793)
  • Claude-Étienne Luce (1772–1783)
  • Jean-Jacques Beauvarlet Charpentier (1783–1793)
  • Antoine Desprez (1802–1806)
  • François Lacodre dit Blin (1806–1834)
  • Joseph Pollet(1834–1840)
  • Félix Danjou (1840–1847)
  • Eugène Sergent (1847–1900)
  • Louis Vierne (1900–1937)
  • Léonce de Saint-Martin (1937–1954)
  • Pierre Cochereau (1955–1984)
  • Yves Devernay (1985–1990)
  • Jean-Pierre Leguay (1985–2015)
  • Philippe Lefebvre (1985-2019)
  • Olivier Latry (sedan 1985)
  • Vincent Dubois (sedan 2016)
  • Thierry Escaich (sedan 2024)

Kyrkklockor

redigera
Huvudartikel: Kyrkklockan Emmanuel

I kyrkans två torn hänger sammanlagt tio kyrkklockor. De två största klockorna hänger i det södra tornet och de åtta andra i det norra tornet.

Klockringning med den största klockan Emmanuel.

2011 togs det initiativ till en restauration av katedralens klockor. Följaktligen skapades insamlingar till nya klockor. 2012 göts nio nya klockor. Det genomfördes ett klockdop inne i kyrkan av ärkebiskopen av Paris och efter det hängdes de upp i tornen. Den näst största klockan "Marie" hänger i södra tornet, resterande klockor i det norra tornet. Klockorna från 1800-talet togs ned från tornet och ersattes av de nya klockorna från 2012. Den största klockan, Emmanuel, hänger dock kvar i södra tornet sedan gjutningen 1686.

Katedralens klockor
Plats No. Namn Gjuten Diameter Vikt Ton
Södra tornet 1 Emmanuel 1686 261 cm ca 13 000 kg fiss0
2 Marie 2012 206,5 cm 6 023 kg g0
Norra tornet 3 Gabriel 2012 182,8 cm 4 162 kg a0
4 Anne-Geneviéve 2012 172,5 cm 3 477 kg b0
5 Denis 2012 153,6 cm 2 502 kg c1
6 Marcel 2012 139,3 cm 1 925 kg d1
7 Étienne 2012 126,7 cm 1 494 kg e1
8 Benoît-Joseph 2012 120,7 cm 1 309 kg f1
9 Maurice 2012 109,7 cm 1 011 kg g1
10 Jean-Marie 2012 99,7 cm 782 kg a1

Kyrkklockan Emmanuel väger 13 ton. Enbart kläppen väger 500 kilogram. Det sägs att när Emmanuel göts kastade kvinnor guld och andra smycken i smältan, vilket skall ha gett klockan dess unika Fiss-klang.

Katedralen i siffror

redigera
  • Huvudvalvet i katedralen är 34 meter högt.
  • Tornen i västfasaden är 69 meter höga.
  • 422 trappsteg (som blir smalare mot toppen) leder till klocktornets högsta punkt. 386 av dem går att beträda.

Kommunikationer

redigera

I närheten ligger Saint-Michel – Notre-Dame station med RER-tåg samt tunnelbanestationerna Saint-Michel och Cluny – La Sorbonne.

Ägarskap

redigera

Fram till den franska revolutionen ägdes Notre Dame av ärkebiskopen av Paris och därmed av den romersk katolska kyrkan. Den 2 november 1789 föll Notre Dame i statlig ägo och är sedan dess statlig egendom, ägd av den franska staten.[29] Franska staten äger Notre Dame de Paris, men Paris ärkestift får bruka kyrkan och är ansvarig för bland annat att katedralen är öppen och tillgänglig för besökare.[30]

Bildgalleri

redigera

Innan 2019

redigera

Efter 2019

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Centre, UNESCO World Heritage. ”Cathedral of Notre-Dame, Former Abbey of Saint-Rémi and Palace of Tau, Reims” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. https://whc.unesco.org/en/list/601/. Läst 11 juni 2019. 
  2. ^ ”Historique de la construction | Notre Dame de Paris”. web.archive.org. 2 augusti 2018. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180802135015/http://www.notredamedeparis.fr/la-cathedrale/histoire/historique-de-la-construction. Läst 28 juni 2024. 
  3. ^ ”Notre-Dame de Paris : Emmanuel Macron se rendra à la cathédrale vendredi” (på franska). LEFIGARO. 14 april 2022. https://www.lefigaro.fr/politique/notre-dame-de-paris-emmanuel-macron-se-rendra-a-la-cathedrale-vendredi-20220414. Läst 25 februari 2023. 
  4. ^ ”Ny ärkebiskop av Paris”. Signum. 26 april 2022. https://signum.se/ny-arkebiskop-av-paris/. Läst 28 juni 2024. 
  5. ^ ”Crown of Thorns | Relic & History | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/Crown-of-Thorns-religious-relic. Läst 28 juni 2024. 
  6. ^ ”Brandkårskaplanen som räddade törnekronan | Katolsk Horisont”. katolsk-horisont.net. https://katolsk-horisont.net/post/brandkarskaplanen-som-raddade-tornekronan. Läst 28 juni 2024. 
  7. ^ Felix 2019, s. 30
  8. ^ [a b] ”Historique de la construction” (på franska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 12 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180712152833/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/histoire/historique-de-la-construction/. 
  9. ^ ”La facade occidentale” (på franska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 15 april 2019. https://web.archive.org/web/20190415185214/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/architecture/la-facade-occidentale/. .
  10. ^ ”La flèche” (på franska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 16 april 2019. https://web.archive.org/web/20190416173440/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/architecture/la-fleche/. 
  11. ^ ”Notre Dame and the culture it inspired” (på engelska). The Guardian. 16 april 2019. https://www.theguardian.com/culture/2019/apr/16/the-culture-inspired-by-notre-dame-paris. 
  12. ^ [a b] ”Our Lady of Paris: a history of Notre Dame Cathedral” (på engelska). The Guardian. 15 april 2019. https://www.theguardian.com/world/2019/apr/15/our-lady-of-paris-a-history-of-notre-dame-cathedral. 
  13. ^ ”2013: 850 ans de Notre-Dame de Paris” (på franska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 16 april 2019. https://web.archive.org/web/20190416075415/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/histoire/850-ans-de-la-cathedrale/. 
  14. ^ ”Notre Dame: Storbrand i katedralen i Paris”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/brand-i-notre-dame-i-paris-oppna-lagor/. Läst 15 april 2019. 
  15. ^ ”Notre-Dame-katedralen i lågor: ”Allt håller på att kollapsa””. Dagens Nyheter. 15 april 2019. https://www.dn.se/nyheter/varlden/brand-i-notre-dame-katedralen/. Läst 15 april 2019. 
  16. ^ ”Branden i Notre-Dame är under kontroll”. Svenska Dagbladet/TT. 16 april 2019. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/miljardar-bidrar-till-notre-dame. Läst 16 april 2019. 
  17. ^ Reuters (25 december 2019). ”No Christmas mass at Notre-Dame for the first time since Napoleon” (på Indian English). The Hindu. ISSN 0971-751X. https://www.thehindu.com/news/international/no-christmas-mass-at-notre-dame-for-the-first-time-since-napoleon/article30394415.ece. Läst 15 januari 2022. 
  18. ^ Felix 2019, s. 159
  19. ^ ”The Framing” (på engelska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 7 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190607213931/https://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/architecture/la-charpente/. 
  20. ^ ”The Portal of Judgement” (på engelska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 22 april 2019. https://web.archive.org/web/20190422000105/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/architecture/le-portail-du-jugement/. 
  21. ^ ”The portal of the Virgin” (på engelska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 21 april 2019. https://web.archive.org/web/20190421130013/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/architecture/le-portail-de-la-vierge/. 
  22. ^ ”Le Portail Sainte-Anne”. Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 17 april 2019. https://web.archive.org/web/20190417170506/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/architecture/le-portail-sainte-anne. Läst 19 april 2019. 
  23. ^ [a b] ”La facade occidental” (på franska). Notre Dame de Paris. http://www.notredamedeparis.fr/la-cathedrale/architecture/la-facade-occidentale/. 
  24. ^ ”La fleche” (på franska). Notre Dame de Paris. http://www.notredamedeparis.fr/la-cathedrale/architecture/la-fleche/. 
  25. ^ ”Notre Dame Cathedral fire – a visual guide and timeline” (på engelska). The Guardian. 16 april 2019. https://www.theguardian.com/world/2019/apr/16/notre-dame-cathedral-fire-a-visual-guide-and-timeline. 
  26. ^ ”Notre-Dame fire: Cathedral's spire to be rebuilt with 200-year-old oaks from royal forest” (på engelska). Sky News. https://news.sky.com/story/notre-dames-spire-to-be-rebuilt-with-200-year-old-oaks-from-royal-forest-12240288. Läst 28 juni 2024. 
  27. ^ ”Rose Sud” (på franska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419105634/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/linterieur/vitraux/rose-sud. 
  28. ^ ”The masterpieces of Notre-Dame” (på engelska). Notre Dame de Paris. Arkiverad från originalet den 16 april 2019. https://web.archive.org/web/20190416235946/http://www.notredamedeparis.fr/en/la-cathedrale/linterieur/. 
  29. ^ ”À qui appartient la cathédrale Notre-Dame de Paris?” (på franska). BFM BUSINESS. https://www.bfmtv.com/economie/economie-social/france/qui-appartient-la-cathedrale-notre-dame-de-paris_AV-201904160046.html. Läst 28 juni 2024. 
  30. ^ ”Loi du 9 décembre 1905 concernant la séparation des Eglises et de l'Etat. - Légifrance”. www.legifrance.gouv.fr. https://www.legifrance.gouv.fr/loda/id/LEGITEXT000006070169. Läst 28 juni 2024. 

Tryckta källor

redigera
  • Felix, Antonia (2019) (på engelska). Notre-Dame de Paris: History, Art, and Revival from 1163 to Tomorrow. New York: Sterling. ISBN 978-1-4549-3831-6 
  • Perrier, Jacques, Notre-Dame de Paris. Paris: L'Association Maurice de Sully 1993.

Externa länkar

redigera