Öppna huvudmenyn
Ludvig VII av Frankrike

Ludvig VII, Ludvig den unge, (franska Louis VII, Louis le Jeune), född 1120 i Paris, död 1180 i Paris. Son till Ludvig VI av Frankrike och Adelaide av Savojen.

Kung av Frankrike 1137-1180. Han ligger begraven i Klosterkyrkan Saint-Denis.

Ludvig uppnådde genom sitt giftermål med Eleonor av Akvitanien en fast maktställning i landet. Han fortsatte den capetingiska politiken för kungamaktens stärkande, bekämpade grevskapet Champagne och hävdade investituranspråk gentemot påven. 1147-49 deltog Ludvig VII i det resultatlösa andra korståget. Då han 1152 skilde sig från Eleonor, gick de akvitaniska landskapen förlorade, och tillföll därefter Henrik II av England.[1]

Innehåll

ÄktenskapRedigera

Barn i första äktenskapetRedigera

Barn i tredje äktenskapetRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 707 
Företrädare:
Ludvig VI
Kung av Frankrike
1137–1180
Efterträdare:
Filip II August