Normkritik är ett sociologiskt begrepp för olika metoder för att synliggöra, kritisera och förändra strukturer och sociala och språkliga normer som begränsar livet för individer som inte faller inom det som betraktas som normalt i samhället[förklaring behövs].

Begreppet anses härstamma från den amerikanska pedagogen Kevin Kumashiros teorier och slog i Sverige igenom i slutet av 00-talet.[1] Feminister, queeraktivister och teoretiker har haft betydelse för dess framväxt. Idag används normkritik både inom forskning och som metoder inom exempelvis utbildningsväsendet (se normkritisk pedagogik), på arbetsplatser[2].

Normkritik brukar appliceras på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, klass, familjestruktur eller plats.[3][4][5][6][7]

BegränsningarRedigera

De begränsningar[förtydliga] som normerna innebär kan ta sig kulturella, sociala och ekonomiska uttryck, exempelvis genom diskriminering och trakasserier. Utgångspunkten för ett normkritiskt perspektiv[förklaring behövs] är att lika rättigheter och möjligheter ska gälla för alla samhällets medlemmar. Det innebär ett fokus på att förändra normerna och öppna upp möjligheterna att vara sig själv snarare än att få människor att anpassa sig till gällande normer.[8][9][10][11]

Enligt olika genusvetenskapliga teorier om normkritiskt arbete är utgångspunkten att det är rådande normer och inte den som utsätts för diskriminering som är problemet. Enligt teorin är målet för normkritiskt arbete inte att skapa samhällen eller sociala sammanhang utan normer, men normer förändras i samspel med olika ekonomiska och materiella förhållanden i samhället, och de är möjliga att påverka genom aktivt förändringsarbete.

KritikRedigera

Normkritiska arbetssätt har anammats av statliga museér samt av public service-bolaget UR. vilket kritiserats offentligt av kulturdebattörer som Åsa Linderborg, Ola Wong och Ann Heberlein.[12][13][14]

2019 skrev Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor i en debattartikel i Svenska Dagbladet att "vänsterns normkritik har underminerat samhället".[15]

ReferenserRedigera

  1. ^ Lena Martinsson: normkritik i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 22 december 2019.
  2. ^ Janne Bromseth, Renita Sörensdotter (2012). Anna Lundberg, Ann Werner. red. ”"Normkritisk pedagogik: En möjlighet att förändra undervisningen"”. Genusvetenskapens pedagogik och didaktik (Nationella sekretariatet för genusforskning): sid. 45-47.. 
  3. ^ http://www.opoponax.se/vad-ar-jamstalldhet/om-normkritik/
  4. ^ http://www.opoponax.se/vad-ar-jamstalldhet/diskrimineringslagen/
  5. ^ http://goteborg.se/wps/portal/invanare/kommun-o-politik/hallbar-stad--oppen-for-varlden/manskliga-rattigheter/manskliga-rattigheter-och/normkritik-/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziQw0NAi2cDB0N_MMsDQwcnU38An0MnY0NTI30w8EKDFCAo4FTkJGTsYGBu7-RfhQx-vEoiMIwHtki_YLc0FAAy42NUA!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160124081505/http://www.normkritiskpedagogik.se/412203962. Läst 11 januari 2016. 
  7. ^ ”Ett urbant tolkningsföreträde, Umeå universitet, 2014”. Arkiverad från originalet den 29 november 2015. https://web.archive.org/web/20151129093258/http://www.jordbruksverket.se/download/18.724b0a8b148f52338a326d3/1413535909399/Rapport+f%C3%B6r+publikation.pdf. Läst 7 augusti 2016. 
  8. ^ ”Normkritik - Jämställ.nu”. http://www.jamstall.nu/fakta/normkritik/. 
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150122191120/http://www.temalikabehandling.se/om-tema-likabehandling/vara-amnen/normkritik/. Läst 22 januari 2015. 
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150122201625/http://jamfota.se/information/normkritik/. Läst 22 januari 2015. 
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150122200637/http://rbuf.se/vara-fragor/normkritik. Läst 22 januari 2015. 
  12. ^ Linderborg, Åsa (3 oktober 2016). ”Normkritiken satt i tvångströja”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kultur/a/QlEv6A/normkritiken-satt-i-tvangstroja. Läst 22 december 2019. 
  13. ^ ”Kan normkritik i sig vara normerande okritisk”. Sveriges Radio. 21 september 2016. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6521602. Läst 22 december 2019. 
  14. ^ Lundberg, Rebecca (5 oktober 2016). ”Har normkritiken blivit norm?”. SVT. https://www.svt.se/kultur/har-normkritiken-blivit-norm. Läst 22 december 2019. 
  15. ^ ”Vänsterns normkritik har underminerat samhället”. 9 mars 2018. https://www.svd.se/vansterns-normkritik-har-underminerat-samhallet. Läst 22 december 2019. 

Se ävenRedigera