Öppna huvudmenyn

Normkritik handlar om att synliggöra, kritisera och förändra strukturer (exempelvis ojämlika maktförhållanden), sociala och språkliga normer som begränsar livet för individer som inte faller inom det som betraktas som normalt i samhället[förklaring behövs]. Begränsningarna[förtydliga] kan ta sig kulturella, sociala och ekonomiska uttryck, exempelvis genom diskriminering och trakasserier. Utgångspunkten för ett normkritiskt perspektiv[förklaring behövs] är att lika rättigheter och möjligheter ska gälla för alla samhällets medlemmar. Det innebär ett fokus på att förändra normerna och öppna upp möjligheterna att vara sig själv snarare än att få människor att anpassa sig till gällande normer.[1][2][3][4] Normkritik som begrepp anses[förtydliga] härstamma från Kevin Kumashiros teorier[5][källa behövs].

Enligt olika genusvetenskapliga teorier om normkritiskt arbete är utgångspunkten att det är rådande normer och inte den som utsätts för diskriminering som är problemet. Enligt teorin är målet för normkritiskt arbete är inte att skapa samhällen eller sociala sammanhang utan normer, men normer förändras i samspel med olika ekonomiska och materiella förhållanden i samhället, och de är möjliga att påverka genom aktivt förändringsarbete. Begreppet normkritik slog igenom i Sverige i början av 2000-talet men den normkritiska metoden har en längre historia. Feminister, queeraktivister och teoretiker har haft betydelse för dess framväxt och idag används normkritik både inom forskning och som metoder inom exempelvis förskola/skola och på olika arbetsplatser.[6]

Områden som normkritik brukar appliceras påRedigera

Vanligen avses med normkritik att kritiskt titta på potentiellt diskriminerande normer kopplade till något av följande områden:[5][7][8][9][10][11]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ http://www.jamstall.nu/fakta/normkritik/
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150122191120/http://www.temalikabehandling.se/om-tema-likabehandling/vara-amnen/normkritik/. Läst 22 januari 2015. 
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150122201625/http://jamfota.se/information/normkritik/. Läst 22 januari 2015. 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150122200637/http://rbuf.se/vara-fragor/normkritik. Läst 22 januari 2015. 
  5. ^ [a b] http://jamstallt.se/docs/nyttmaterial/normkritik.pdf
  6. ^ Janne Bromseth, Renita Sörensdotter (2012). Anna Lundberg, Ann Werner. red. ”"Normkritisk pedagogik: En möjlighet att förändra undervisningen"”. Genusvetenskapens pedagogik och didaktik (Nationella sekretariatet för genusforskning): sid. 45-47.. 
  7. ^ http://www.opoponax.se/vad-ar-jamstalldhet/om-normkritik/
  8. ^ http://www.opoponax.se/vad-ar-jamstalldhet/diskrimineringslagen/
  9. ^ http://goteborg.se/wps/portal/invanare/kommun-o-politik/hallbar-stad--oppen-for-varlden/manskliga-rattigheter/manskliga-rattigheter-och/normkritik-/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziQw0NAi2cDB0N_MMsDQwcnU38An0MnY0NTI30w8EKDFCAo4FTkJGTsYGBu7-RfhQx-vEoiMIwHtki_YLc0FAAy42NUA!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160124081505/http://www.normkritiskpedagogik.se/412203962. Läst 11 januari 2016. 
  11. ^ ”Ett urbant tolkningsföreträde, Umeå universitet, 2014”. https://www.jordbruksverket.se/download/18.724b0a8b148f52338a326d3/1413535909399/Rapport+f%C3%B6r+publikation.pdf. Läst 7 augusti 2016.