Närkes regemente (№ 21) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1812–1892. Förbandsledningen var förlagd i Örebro garnison i Örebro.[2][3][4][5]

Närkes regemente
(№ 21)
Närke vapen med kunglig krona.svg
Närkes landskapsvapen
Officiellt namnKungl. Närkes regemente
Datum1812–1892
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollUtbildningsförband
StorlekRegemente
FöregångareNärke-Värmlands regemente
EfterföljareLivregementet till fot
Del av4. militärdistriktet [a]
HögkvarterÖrebro garnison
FörläggningsortSannahed
FärgerRött     
Marsch"Närkes regementets marsch" (Eilhardt) [b]
SegernamnFredriksodde (1657)
Tåget över Bält (1658)
Lund (1677)
Landskrona (1678)
Narva (1700)
Düna (1701)
Kliszów (1702)
Fraustadt (1706)
Malatitze (1708)
Gadebusch (1712)
Befälhavare
RegementschefJ F Lilliehöök [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
VapenplåtAM.013183.jpg

HistoriaRedigera

Närkes regemente bildades den 7 juni 1812 genom delning av Närke-Värmlands regemente i Närkes regemente och Värmlands regemente. Närke-Värmlands regemente hade sitt ursprung i fänikor från mitten av 1500-talet, bland annat Långe Bengts fänika från 1551. Regementet bildades 1626 och delades 1812

I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementetsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Närke-Värmlands regemente som det nittonde i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning.[6]

Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform kom dock att börja halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816, efter fransk förebild, ett nytt numreringssystem, där de svenska regementen tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 21 Närkes regemente. Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet.[6]

Den 1 januari 1893 sammanslogs Närkes regemente med Livregementets grenadjärkår och bildade Livregementet till fot. Livregementets grenadjärkår bildade det nya regementets 1. bataljonen, medan Närkes regemente bildade 2. bataljonen vid Livregementet till fot.

Genom försvarsbeslutet 1942 bildades ett fältregemente som under åren 1942–1949 bar namnet Närkes regemente. Fältregementet fick beteckningen I 33 och var ett så kallat dubbleringsregemente till Livregementets grenadjärer (I 3). Genom försvarsbeslutet 1948 kom fältregementet Närkes regemente 1949 att omorganiserades till Närkebrigaden (IB 33).[7]

Förläggningar och övningsplatserRedigera

Regementet vapenövades på Sannahed. Mötesplatsen övertogs sedan av Livregementet till fot. I Åkersberg i Stora Mellösa socken hade regementschefen sitt boställe.[3] Regementets expedition var dock förlagd de sista åren i Örebro.[4]

Heraldik och traditionerRedigera

När Närke-Värmlands regemente delades, delades även de traditioner som regementet vårdade. De sergernamn som Närke-Värmlands regemente hade, delades mellan de två nya regementena, Närkes regemente och Värmlands regemente. I samband med Närkes regemente uppgick i Livregementets grenadjärkår, som namnändrades till Livregementet till fot, kom förbandsmarschen vid Närkes regemente övertas av Livregementet till fot.[1]

FörbandscheferRedigera

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1812–1893.[3]

  • 1812–1813: C J Leijonstedt
  • 1813–1813: C H Anckarsvärd
  • 1813–1816: G von Otter
  • 1816–1849: C Mörner
  • 1849–1859: C J Cederström
  • 1859–1859: F M L Dandenell
  • 1859–1866: C G N Kalling
  • 1866–1868: N G Årmann
  • 1868–1882: A C Leijonhufvud
  • 1882–1893: J F Lilliehöök

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
Kungl Närkes regemente 1812-06-07 1892-12-31
Beteckningar
№ 21 1816-10-01 1892-12-31
Förläggningsort och övningsfält
Sannahed (Ö) 1812-06-07 1892-12-31

GalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Åren 1833–1847 var regementet underställt chefen för 5. militärdistriktet, åren 1847–1892 chefen för 4. militärdistriktet.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs 1889. Marschen övertogs 1893 av Livregementet till fot, och 2000 av Livregementets grenadjärgrupp.[1]
  3. ^ Lilliehöök blev sista chefen för regementet.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 27
  2. ^ Braunstein (2003), s. 31-34
  3. ^ [a b c] Kjellander (2003), s. 269
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 15
  5. ^ ”regementet”. livreg.se. http://livreg.se/regementet/. Läst 26 december 2016. 
  6. ^ [a b] Björkenstam (1994), s. 10-11
  7. ^ ”Omorganisering av armén till brigader”. Brigadmuseum.se. Arkiverad från originalet den 2 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110202141319/http://www.brigadmuseum.se/popups/brigadestructure.php. Läst 15 november 2009. 

Tryckta källorRedigera

  • Björkenstam, Knut, red (1994). Så levde man på Kungsbäck: Hälsinge regemente i Gävle 1909–1994: minnesbilder från ett regemente i förvandling. Ljusdal: Hälsinge regemente. Libris länk. ISBN 9163027356 
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris länk. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris länk. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris länk. ISBN 91-87184-74-5 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera