Fältregemente var en tidigare benämning på de svenska infanteriregementenas krigsförband och föregångare till brigadorganisationen och tillkom genom 1941 års krigsorganisation och som sedan fastställdes i 1942 års försvarsbeslut.

HistorikRedigera

I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementetsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Upplands regemente som det första i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning. Rangordningen kom dock att börja halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816, efter fransk förebild, ett nytt numreringssystem, där de svenska regementen tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 21 Närkes regemente. Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet.[1]

I samband med 1914 års härordning, justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För till exempel Kronobergs regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 11. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente, där huvudregementet till exempel hade beteckningen I 11 och reservregementet enligt 1914 års härordning hade beteckningen I 111. När fältregementena på nytt dubblerades i början av andra världskriget, erhöll dubbleringsregementet det ordinarie regementets nummer plus 30. Det vill säga fältregementetna numrerades som till exempel Kronobergs regementets fältregementen, I 11 och I 41, samt det fredstida regementet som I 11 depå, för att särskilja det från krigsförbanden.[2]

Med 1941 års krigsorganisation kom de stående infanteriregementena att omorganiseras till depåregementen, vilka sedan satte upp två fältregementen (ett huvudregemente samt ett dubbleringsregemente). Värmlands regemente (I 2), Gotlands infanteriregemente (I 18) och Norrbottens regemente (I 19) var tre regementen som ej satte upp något dubbleringsregemente. Skaraborgs regemente (I 9) tillsammans med Södermanlands regemente (I 10) omorganiserades till pansarregementen.

Dubbleringsregementet erhöll det ordinarie regementets nummer plus 30. Till exempel Svea livgarde (I 1) satte således upp ett dubbleringsregemente som fick beteckningen I 31. Regementena erhöll egna namn efter förbandets tradition eller från dess upptagningsområde. Till exempel Västernorrlands regementes (I 21) dubbleringsregemente I 51 fick namnet Ångermanlands regemente.[3] Det fredstida regementet betecknades som till exempel I 21 depå, för att särskilja det från krigsförbandet.[2]

Genom 1948 års försvarsbeslut övergick Krigsmakten till en brigadorganisation som var betydligt mer slagkraftig och starkare som förband. Totalt kom 35 infanteribrigader och pansarbrigader om 6.000 man vardera att organiseras åren 1949–1951, där man i viss mån övertog fältregementets namn och numrering. Till exempel fältregementet Livregementets grenadjärer (I 3) blev Livbrigaden (IB 3) och Nerikes regemente (I 33) blev Närkebrigaden (IB 33). En skillnad var dock att fältregementet Gästriklands regemente (I 14) blev Hälsingebrigaden (IB 44) och Hälsinge regemente (I 44) blev Gästrikebrigaden (IB 44). Det vill säga brigaderna byte både nummer och namn med varandra gentemot vad man innehaft som fältregemente.

FältregementenRedigera

Nedan är en lista på de fält- och dubbleringsregementen som fanns under perioden 1942-1948.[4]

Depå-förband Regements nr Fältregemente Regements nr Dubbleringsregemente Aktiva Garnisonsort
I 1 depå I 1 Svea livgarde I 31 Stockholms infanteriregemente 1942–1949 Stockholm
I 2 depå I 2 Värmlands regemente 1942–1949 Karlstad
I 3 depå I 3 Livregementets grenadjärer I 33 Närkes regemente 1942–1949 Örebro
I 4 depå I 4 Livgrenadjärregementet I 34 Östgöta infanteriregemente 1942–1949 Linköping
I 5 depå I 5 Jämtlands fältjägarregemente I 35 * Härjedalens regemente 1942–1949 Östersund
I 6 depå I 6 Norra skånska infanteriregementet I 36 Kristianstads regemente 1942–1949 Kristianstad
I 7 depå I 7 Södra skånska infanteriregementet I 37 Malmöhus regemente 1942–1949 Ystad
I 8 depå I 8 Upplands regemente I 38 Roslagens regemente 1942–1949 Uppsala
I 11 depå I 11 Kronobergs regemente I 41 Blekinge regemente 1942–1949 Växjö
I 12 depå I 12 Norra Smålands regemente I 42 Smålands regemente 1942–1949 Eksjö
I 13 depå I 13 Dalregementet I 43 * Kopparbergs regemente 1942–1949 Falun
I 14 depå I 14 Gästriklands regemente I 44 * Hälsinge regemente 1942–1949 Gävle
I 15 depå I 15 Västergötlands regemente I 45 Älvsborgs regemente 1942–1949 Borås
I 16 depå I 16 Varbergs regemente I 46 Hallands regemente 1942–1949 Halmstad
I 17 depå I 17 Bohusläns regemente I 47 Göteborgs regemente 1942–1949 Uddevalla
I 18 depå I 18 Gotlands infanteriregemente 1942–1949 Visby
I 19 depå I 19 Norrbottens regemente 1942–1949 Boden
I 20 depå I 20 Västerbottens regemente I 50 Lapplands regemente 1942–1949 Umeå
I 21 depå I 21 Västernorrlands regemente I 51 Ångermanlands regemente 1942–1949 Sollefteå

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Björkenstam (1994), s. 10-11
  2. ^ [a b] Björck (1996), s. 301
  3. ^ Infanteriförband 1939-1945 Dubbleringsregementen Läst 25 augusti 2009
  4. ^ brigadmuseum.se Omorganisering av armén till brigader Arkiverad 2 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 12 november 2009
  5. ^ Dalregementet 1928-1973, KrA. 2015-08-11.

Tryckta källorRedigera

  • Björck, Rolf, red (1996). Kronobergs regemente under 1900-talet. Växjö: Kronobergs regementes historiekomm. Libris 2275928 
  • Björkenstam, Knut, red (1994). Så levde man på Kungsbäck: Hälsinge regemente i Gävle 1909–1994: minnesbilder från ett regemente i förvandling. Ljusdal: Hälsinge regemente. Libris 7450121. ISBN 9163027356 

Se ävenRedigera