Muskot
Äkta muskotträd (Myristica fragrans), är ett träd av muskotsläktet.
| Muskot | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Underklass | Magnoliidae |
| Ordning | Magnoliaordningen Magnoliales |
| Familj | Muskotväxter Myristicaceae |
| Släkte | Muskotsläktet Myristica |
| Art | Muskot M. fragrans |
| Vetenskapligt namn | |
| § Myristica fragrans | |
| Auktor | Houtt., 1774 |
| Synonymer | |
|
Myristica aromatica Sw. | |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
BeskrivningRedigera
Träden har mörkgröna läderartade ovala blad och små, i klasar sittande gula blommor.
Träden blir 6 - 18 m höga.[1]
När frukten är fullmogen spricker den upp i två delar, och släpper ut ett nötliknande frö, omgivet av en mycket flikig mörkorange frömantel, som kallas muskotblomma.
HabitatRedigera
Muskotträdets hemland är Bandaöarna bland Moluckerna (tidigare kallat Kryddöarna) i Indonesien.
Muskot odlas numera på flera håll i Sydamerika och i Västindien. I Västindien, främst på Grenada, är dess frön tillsammans med bananer och kakao viktiga exportvaror.[1]
BiotopRedigera
 |
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2018-12) |
Traditionell användningRedigera
Det äkta muskotträdet är främst känt för sin användning som krydda, dels i form av muskotnötter, dels i form av muskotblommor. Dessa hämtas dock ibland även från andra arter av släktet, och i USA har bland annat frukter från den i Brasilien förekommande Cryptocarya moschata sålts som muskotnötter.[2]
I matlagning är muskot en mild men starkt aromatisk krydda, som används i små doser.
Muskotnöt kan rivas direkt över den maträtt som ska kryddas eller användas malen. Muskot förekommer som krydda i olika potatisrätter såsom potatismos och stuvad potatis. Den används även till stuvade makaroner, ägg- och osträtter, grönsaker, kokt eller stuvad vitkål eller blomkål och spenat. Béchamelsås kan smaksättas med muskot. Muskotnöt är också en vanlig smaksättning i korvar.
Muskotblomma har en mer subtil smak än muskotnöten. Den används framför allt till smaksättning av fiskbullar,[3] och är en viktig krydda i norska fiskekaker.
Industriell användningRedigera
Muskotnöten innehåller 25 - 40 % fett, och kan destilleras för utvinning av eterisk muskotolja, som används vid beredning av parfymer, speciellt för "kryddning" av lavendeldofter. Eterisk muskotolja används även som smakämne i vissa läkemedel och i tandkräm.
Muskotnöten kan pressas mekaniskt för utvinning av muskotsmör, som kan användas som ersättning för kakaosmör, och som smörjmedel.
MuskotsmörRedigera
Muskotsmör är i rumstemperatur fast och talgartat med behaglig doft och smak. Smältpunkt 35 - 55 °C. Färgen varierar gult/gulbrunt/rödbrunt.
Innehållsämnen
- Glycerinmyristinat 40 - 50 %
- Eterisk olja 4 - 12 %, färg gulbrun/rödbrun
- Framställs genom varmpressning eller extrahering av muskotsmör. Varmpressad eterisk olja får CAS-nummer 8007-12-3; extraherad får CAS-nummer 9008-45-5. Dess INCI-namn är Myristica fragrans kernel oil. Den olja som extraherats med lösningsmedel har trivialnamnet Muskot concrète.
- Förestrad palmitinsyra och oljesyra samt fri myristinsyra
Användning
Muskotsmör ingick 1699 i medicinaltaxan; var officinell i svenska farmakopén 1775 - 1869. Som salva använd mot huvudvärk och för befrämjande av hårväxt.
Eterisk olja används som massageolja mot reumatism.
Muskot concrète används i parfymer, speciellt för att "krydda" lavendeldofter.
MuskotblomoljaRedigera
Muskotblomolja framställes genom destillation av muskotblomma. Traditionell benämning Oleum myristicae och Aetherleuum mysticicae.
CAS-nummer 84082-68-8.
Oljan är klar och färglös eller ljusgul/ljusgrön. Med tiden tjocknar den och mörknar, särskilt vid kontakt med luft, då oljan oxideras. Gammal olja luktar terpentin.
Innehåller de giftiga ämnena elemicin, myristicin och safrol; tillsammans 15 % av oljan. Proportionerna dem emellan varierar.
Kokpunkt 165 °C. Specifik vikt 0,88 - 0,91.
Olöslig i vatten, löslig i 90 % etanol, i vegetabiliska oljor och i paraffin.
Eterisk fröolja har reducerad halt av terpener (cymen, fellandren, kamfen, DL-limonen (dipenten), myrcen, pinen, sabinen, terpinen).
Specifika vikten är något högre än för oreducerad olja, löslig redan i 80 % etanol. Doften är 6 - 8 gånger starkare än för oreducerad olja.
MuskotresinoidRedigera
Erhålls genom destillation av kärnan, först med bensen, destillatet sedan med etanol. Det slutliga destillatet kallas hartsolja. Denna avdunstar långsamt, d v s doften kvarstannar länge. Doften är helt olika doften av eterisk olja.
HälsoeffekterRedigera
Muskot innehåller det amfetaminliknande ämnet myristicin, som i stora mängder kan ge förgiftningssymptom och vara livshotande.[4] I augusti 2008 drogs ett nummer av tidningen Matmagasinet tillbaka på grund av att ett kakrecept felaktigt angivit 20 muskotnötter i stället för 2 kryddmått. Fyra personer som ätit en sådan kaka drabbades av yrsel och huvudvärk.[5] I maj 2010 fick fyra ungdomar föras till sjukhus för intensivvård efter att ha berusat sig med muskot.[6]
Trots ordet nöt i namnet är muskotnöten ingen egentlig nöt och orsakar därmed inte besvär för nötallergiker.[7][8]
BilderRedigera
Muskotnöt innan den spruckit upp
Muskotnötter
Muskotblomma
.JPG)
ReferenserRedigera
KällorRedigera
- Botanica • ISBN 3-8331-1253-0 (engelsk) • ISBN 3-89731-911-X (svensk)
- IPNI • International Plant Names Index
- SKUD • Svensk Kulturväxtdatabas
- Mansfeld's World Database of Agricultural and Horticultural Crops
- Shenet/råvaror
NoterRedigera
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 372
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 372-73
- ^ Östman, Elisabeth (17 september 1911). ”205 (Iduns kokbok)”. runeberg.org. http://runeberg.org/idunskok/0217.html. Läst 26 september 2019.
- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 98. ISBN 91-20-04445-3
- ^ "Fyra förgiftade efter fel i recept", Svenska Dagbladet, 28 augusti 2008
- ^ "Fyra till sjukhus efter muskotfylla", Dagens Nyheter, 14 maj 2010
- ^ ”Fråga doktorn: Muskotnöt vid nötallergi”. Allergi.nu. http://allergi.nu/fraga-doktorn/barn-och-allergi/fodoamnesallergi1/muskotnot-vid-notallergi/. Läst 26 november 2011.
- ^ ”Fråga doktorn: Muskotnötallergi vid nötallergi?”. Netdoktor.se. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304190555/http://www.netdoktor.se/astma-allergi/fraga-doktorn/muskotnotallergi-vid-notallergi-19348#maincontainer. Läst 22 april 2015.