Öppna huvudmenyn

Messerschmitt Me 262 var ett tvåmotorigt tyskt stridsflygplan som utvecklades under andra världskriget.

Messerschmitt Me 262
Me 262 flight show at ILA 2006 (cropped).jpg
En rekonstruerad Me 262 under en flyguppvisning 2006.
Beskrivning
TypJaktflygplan
Besättning1
Första flygning18 juli 1942
I aktiv tjänstjuli 1944 – 4 maj 1945
UrsprungNazityskland Nazityskland
TillverkareMesserschmitt AG
Antal tillverkade1 433
Data
Längd10,58 meter
Spännvidd12,5 meter
Höjd3,83 meter
Vingyta21,7 m²
Sidoförhållande7,32
Tomvikt3 800 kg
Max. startvikt6 400 kg
Motor(er)2 × Junkers Jumo 004B-1
Dragkraft2 × 18 kN
Prestanda
Max. hastighet900 km/h
Räckvidd med
max. bränsle
1 050 km
Max. flyghöjd11 450 meter
Stigförmåga1 200 m/min
Dragkraft/vikt:0,28
Beväpning
Beväpning4 × 30 mm MK 108 kanoner
Bomber2 × 250 kg bomber
Raketer24 × 55 mm R4M raketer
Ritning
Messerschmitt Me 262 Schwalbe 3d drawing.svg
Messerschmitt Me 262

HistorikRedigera

Reichsluftfahrtministerium (RLM) gav hösten 1938 uppdraget att utveckla ett luftstråle-/jetdrivet jaktflygplan till Bayerische Flugzeugwerke AG, som var en föregångare till Messerschmitt AG. Projektet fick benämningen P 1065. Till månadsskiftet nov/dec 1939 hade en mockup av trä tillverkats. Projektledare var Woldemar Voigt. Medarbetare på RLM var positivt inställda och beställde i mars 1940 3 stycken prototyper. I april 1941 var det första försökflygplanet färdigställt. Samtidigt fick det nya jaktflygplanet officiellt nummer 262. De första versionerna var försedda med sporrhjul. Med sporrhjul var det svårt att komma i luften vid start på grund av att luftströmmen över och under stabilisatorn inte var tillräcklig. Piloten fick ge ett bestämt tryck på bromsen vid 180 km/h för att på så vis få upp stabilisatorn i luftströmmen vid starten för att sedan lyfta. Detta medförde att flygplanet blev omkonstruerat med noshjul i stället för sporrhjul. Det var det allra första jetmotordrivna stridsflygplanet som sattes in i strid och innebar en revolution inom flyget. De bakåtsvepta vingarna kom senare att känneteckna många jetflygplan. Planet kom dock alldeles för sent till operativ tjänst – delvis på grund av strikta krav för landställ med noshjul – för att kunna påverka utgången av kriget.

Jetplanets överlägsna hastighet tillät Me 262-piloterna att diktera villkoren för luftstriderna, trots att de allierade oftast hade ett starkt numerärt övertag. Det enda sättet för det allierade jaktflyget att på allvar hota de tyska jetplanen var vid start och landning när Me 262 var sårbara. Jetmotorns egenskaper omöjliggjorde en kraftig acceleration direkt vid start och vid landning var plötsliga undanmanöver uteslutna. Traditionellt jaktflyg fick skydda jetplanen både vid start och landning. Landningskorridorerna var därtill säkrade med luftvärn.

Med sin tunga beväpning och goda prestanda fungerade Me 262 utmärkt som jaktplan. Den 26 november 1943 visades V5 av Me 262 för Adolf Hitler som ögonblickligen tillfrågade firmachefen Willy Messerschmitt om flygplanet kunde bli ett bombflygplan. Willy Messerschmitt gav ett jakande svar på frågan och att möjligheten skulle undersökas. Med anledning av svaret som Adolf Hitler fick, beordrade han att planet skulle användas som bombflygplan. Me 262 visade sig olämpligt som bombflygplan på grund av att piloten hade svårt att avgöra när fällning av bomber var lämpligt, vilket gav en dålig träffsäkerhet. Man hade även problem med struktuella belastningar på flygkroppen. Me 262 var ursprungligen inte konstruerad för de belastningar som uppstod då bomber 2x 250 till 500kg släpptes med plötslig tyngdpunktsförändring och skakning. Jaktversionen av Me 262 fick smeknamnet "Schwalbe" Svala på tyska och bombversionen av Me 262 "Sturmvogel" Stormfågel på tyska. Ur militärstrategisk synvinkel var detta inte lämpligt eftersom Me 262 var ett jaktplan med kapacitet att få slut på de allt mer intensiva bombningarna av landet genom att skjuta ned de bombflygplan och den eskort som användes av de allierade. Det är omtvistat om Me 262 kunde ha vänt luftkriget till tyskarnas fördel om produktionen hade kommit igång i slutet av 1943.[1] Bränsle- och materialbrist samt få överlevande erfarna piloter var ytterligare anledningar till att Me 262 inte fick en så framträdande roll i luftstriderna som planet kunde ha haft möjlighet till. Problemen med motorerna vid plötsliga ändringar i fart, vilket kunde leda till motorhaveri, var ytterligare en anledning. Efter Andra Världskriget byggde Tjeckiska Avia totalt 7st 262:or av befintliga delar fördelat på 5st ensitsiga S-92 (Me 262 A) och 2st tvåsitsiga CS-92 (Me 262 B-1a). Den första Tjeckiskt byggda S-92:an flög den 24 sept 1946. Tjeckoslovakien flög dessa CS/S-92 fram till 1951 som sedan ersattes med licensbyggda Mig-15, med flera.

 
Me 262 B-1a/U1. Ombyggt skolflygplan vid försök i USA 1945/1946.

Numera återstår färre än tio originalexemplar av Me 262 i världen. Inget av dessa är i flygdugligt skick. I USA påbörjades 1993 ett privatfinansierat projekt, numera känt som ”Me 262 Project”, med målsättningen att bygga fem exemplar av Me 262 exakt enligt originalspecifikationerna. Enda skillnaden blev motorvalet som föll på moderna jetmotorer. År 2005 hade två flygplan tillverkats och ett av dem – ”Tango Tango” (D-IMTT), som numera drivs av Messerschmitt Foundation – har redan flugit i Europa. Första flygningen, med den erfarne Horst Philipp som pilot, skedde endast i närheten av Manching flygplats, nära München. Sedan dess har denna replika av Me 262 deltagit i flera uppvisningsflygningar.

KällorRedigera

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera