De allierade under andra världskriget

länder som allierade sig mot Nazityskland under andra världskriget
Uppslagsordet ”De allierade” leder hit. För andra allianser, se allians.

De allierade under andra världskriget avsåg inledningsvis Frankrike, Polen och Storbritannien där Frankrike och Storbritannien lovat stödja Polen vid ett eventuellt angrepp från Nazityskland under andra världskriget.[1] Avtal mellan Storbritannien och Polen undertecknades den 25 augusti 1939.[2] Storbritannien stöddes av sina kolonier i Brittiska imperiet, bland andra Kanada. Motståndarsidan var axelmakterna.

De tre stora”: Josef Stalin, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill under Teherankonferensen 1943.
Generalissimo Chiang Kai-shek, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill vid Kairokonferensen, 25 november 1943.
Förändringarna av territorium som kontrollerades av de allierade (grönt) respektive axelmakterna (brandgult) under krigets gång.

När andra världskriget bröt ut den 1 september 1939 och Tyskland så småningom ockuperade flera länder i Europa, gick många av dessa länders exilregeringar med de allierade och stödde dem med väpnade styrkor. Efter Tysklands angrepp på Sovjetunionen den 22 juni 1941 kom även detta land att ingå i alliansen och slutligen även USA efter Japans angrepp på Pearl Harbor den 7 december 1941. I och med denna händelse blev även Japans krig mot Republiken Kina en del av andra världskriget och Republiken Kina en av de allierade. Efter 1941 kallades alliansen ibland för den Stora alliansen eller Förenta nationerna.

Emellanåt används termen de Västallierade för att skilja ut de liberaldemokratiska länderna i väst från diktaturen Sovjetunionen. De västallierade var de demokratiska stater med respektive mandatområden och kolonier som tillsammans med Sovjetunionen och Kina kämpade mot Tyskland, Italien och Japan. Bland de västallierade kan nämnas Storbritannien, Fria Frankrike och USA (från 1941). Under andra världskriget var de västallierades militära styrkor samlade under det brittisk–amerikanska överkommandot i USA:s huvudstad Washington.

De västallierade (Frankrike, Storbritannien och USA) kom efter kriget att tillsammans administrera försvaret av Västberlin. Länderna som ingick i de allierade under andra världskriget grundade Förenta nationerna.

Summering av de allierade länderna redigera

De allierade efter den tyska invasionen av Polen (september 1939) redigera

  Storbritannien
  Frankrike
  Polen

Efter den tyska invasionen av Västeuropa (april–maj 1940) redigera

  Norge
  Nederländerna
  Belgien
  Luxemburg

Efter axelmakternas invasion av södra Europa och Sovjetunionen (april–juni 1941) redigera

  Grekland
  SFR Jugoslavien
  Sovjetunionen
  Mongoliet

Efter det japanska angreppet mot Pearl Harbor (december 1941) redigera

  USA
  Kina
  Kuba
  Haiti
  Dominikanska republiken
  Costa Rica
  Panama
  El Salvador
  Guatemala
  Nicaragua
  Honduras
  Tjeckoslovakien
  Brasilien
  Mexiko
  Turkiet
  Argentina
  Venezuela
  Paraguay
  Bolivia
  Colombia
  Etiopien
  Iran
  Peru
  Ecuador
  Uruguay
  Chile

Se även redigera

Referenser redigera