En lagsaga är ett svenskt historiskt rättsdistrikt, en äldre typ av domkrets. Ursprungligen avsåg lagsagan det område där en viss lag gällde innan de första rikstäckande lagarna stiftades i Sverige.

Lagsagornas geografiska gränser börjar framträda i medeltida dokument från och med 1100-talet, samtidigt som stift och socknar etablerades vilket gav en fastare gräns av lagsagorna omfattning. Själva ordet hänvisar bakåt till en tid då lagen skulle "sägas", det vill säga någon på tinget hade att muntligt utsäga vad lagen stadgade i varje mål. En enkel definition för medeltida förhållanden är att en lagsaga var det geografiska område som låg under en lagmans jurisdiktion. Antalet lagsagor i Sverige varierade från medeltiden fram till deras avskaffande 1849 mellan 9 och 21, bland annat beroende på gränsjusteringar vid olika fredsslut.

Efter freden i Nöteborg 1323 mellan Sverige och Republiken Novgorod hade Sverige en fast gräns i öster. Därefter kunde Finland eller Österland inlemmas i det svenska systemet med lagsagor. Den första lagmannen i Finlands lagsaga var Björn som nämns mellan 1324 och 1347.[1]

Organisation redigera

Lagsagornas primära rättsdistrikt (domsaga) var ett varierande antal härader, tingslag eller motsvarande, i vilka rättsskipningen leddes av en häradshövding. Till lagmannens skyldigheter hörde att hålla fyra landsting årligen på lagsagans ordinarie tingsplats. I och med Kristoffers landslag ändrades landstinget i princip till en kunglig domstol där lagmannen reducerats till bisittare för kungens till platsen sända domhavande, analogt med vad som redan tidigare kan beläggas för de specialdomstolar som kallades konungsräfst. Därutöver hade lagmannen att hålla ett lagmansting årligen i varje härad inom sin lagsaga. När den första hovrätten skapades 1614 försvann en stor del av lagsagans tidigare lokala uppgifter och lagmansting hölls därefter endast vart tredje år. I praktiken gjordes ofta sammanslagningar så att lagmannen även utsågs till kungens domhavande och därmed höll båda tingen samtidigt.

Gången i rättsfall inom en lagsaga var normalt den att målen först togs upp på häradstinget vars beslut därefter kunde överklagas till de ovan nämnda instanserna.

Lagsagor enligt 1634 års regeringsform redigera

I 1634 års regeringsform nämns följande 14 lagsagor[2] (med uppgift om medeltida lagsagor[3]):

Senare lagsagor redigera

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Diplomatarium Fennicum 1324, DS 1347
  2. ^ https://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23
  3. ^ Rudolf Tengberg, Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige. Stockholm 1875.