Carl Johan Thyselius

svensk politiker, justitieråd, civilminister och statsminister

Carl Johan Thyselius i riksdagen kallad Thyselius i Stockholm, född 8 juni 1811 i Österhaninge socken, död 11 januari 1891 i Stockholm, var en svensk politiker och ämbetsman. Han var justitieråd 1856–1860, ecklesiastikminister 1860–1863, civilminister 1875–1880 och statsminister 1883–1884,[3] som sådan var han den förste ofrälse.

Carl Johan Thyselius


Tid i befattningen
13 juni 1883–16 maj 1884
Monark Oscar II
Företrädare Arvid Posse
Efterträdare Robert Themptander

Född 8 juni 1811
Österhaninge socken, Södermanlands län
Död 11 januari 1891 (79 år)
Stockholm, Stockholms län
Gravplats Norra begravningsplatsen[1][2]
kartor
Politiskt parti Obunden konservativ
Ministär Regeringen Thyselius
Maka Charlotta Melart

Politisk karriär

redigera

Thyselius, kom efter kansliexamen vid Uppsala universitet, att inleda en framgångsrik ämbetsmannakarriär med tunga politiska uppdrag. Han var bland annat justitieråd 1856–1860, ecklesiastikminister 1860–1863, president i Kammarkollegium 1864–1875 och civilminister 1875–1880. Efter Arvid Posses avgång 1883 åtog sig den 72-årige Thyselius motvilligt statsministerämbetet på Oscar II:s begäran för ett år. Han blev därmed Sveriges förste ofrälse statsminister.[4]

Thyselius var son till biskopen Pehr Thyselius och Christina Margareta Bergsten. Han gifte sig 1848 med Charlotta Melart (född 1828) från Finland. De fick fyra barn: Hedvig Christina (född 1849) som blev mor till konsertpianisten och tonsättaren Manulita de Anduaga, Augusta Louise (Lovisa) Ulrika (1850–1931) gift 1880 med kammarherren friherre Henric Ramel (1848–1928) och som kom att bli farmor till artisten Povel Ramel[5], Per Gustaf Ferdinand (född 1851) och Siri Maria (född 1854), gift med den norske diktaren Nils Collett Vogt. Hon ärvde Thyselius gods, Finnåker, strax utanför Fellingsbro.

Utmärkelser

redigera

[Redigera Wikidata]

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera
Politiska uppdrag
Företräddes av
Arvid Posse
 Sveriges statsminister
1883–1884
Efterträddes av
Robert Themptander
Företräddes av
Fredrik Hederstierna
 Sveriges civilminister
1883
Efterträddes av
Edvard von Krusenstjerna
Företräddes av
Axel Bergström
 Sveriges civilminister
1875–1880
Efterträddes av
Fredrik Hederstierna
Företräddes av
Henning Hamilton
 Sveriges ecklesiastikminister
1860–1863
Efterträddes av
Fredrik Ferdinand Carlson
Ämbetstitlar
Företräddes av
Carl Mörner
 Landshövding i Kronobergs län
1863–1864
Efterträddes av
Gustaf Munthe