Öppna huvudmenyn

Karolina Widerström

Sveriges första kvinnliga medicine licentiat

Karolina Olivia Widerström, född den 10 december 1856 i Helsingborg, död den 4 mars 1949, var Sveriges första kvinnliga läkare.[9] Hon var aktiv i politiska och sociala frågor samt en rad föreningar och arbetade bland annat med sexualupplysning och kämpade för kvinnlig rösträtt.

Karolina Widerström
Widerström, Karolina ur Cederschöld; En banbryterska (1913).jpg
Född10 december 1856[1][2]
Helsingborg[3][4][2]
Död4 mars 1949[5][2]
Kungsholms församling[2]
BegravdSolna kyrkogård[6]
NationalitetSvensk
Alma materUppsala universitet Blue pencil.svg
SysselsättningLäkare[4][7][8], gynekolog, suffragetter
ArbetsgivareKarolinska Institutet
Redigera Wikidata

Innehåll

BiografiRedigera

Widerström var enda barn till gymnastikläraren och veterinären Otto Fredrik Widerström och Olivia Erika Dillén. När familjen flyttade till Stockholm 1873 ville hennes far att hon skulle gå i hans fotspår och bli gymnastiklärare.[9] Därför studerade hon vid Gymnastiska centralinstitutet 1873-1875. Under de två närmaste åren var hon dels anställd som assistent åt professor Branting, dels privatpraktiserade sjukgymnast. Branting uppmanade henne att studera medicin och hon bytte därför bana.[9] År 1879 avlade hon studentexamen vid Wallinska skolan och i december året därpå mediko-filosofisk examen i Uppsala. I maj 1884 avlade hon medicine kandidatexamen vid Karolinska institutet.

Den 26 maj 1888 tog hon medicine licentiatexamen vid Karolinska institutet i Stockholm och valde senare att specialisera sig inom kvinnomedicin och gynekologi. Hennes mest kända och spridda bok är Kvinnohygien som utkom första gången 1899 och därefter i sju upplagor fram till 1932. Widerström ville att flickor och kvinnor skulle lära känna sina kroppar bättre, klä sig hälsosammare och få samma möjligheter och rättigheter som pojkar och män.

I början av 1900-talet bildades abolitionisterna som var helt emot den prostitutionsreglementering som syftade till att stävja de veneriska sjukdomarna. Reglementeringen innefattade tvångsinspektioner av prostituerade kvinnor[10]. Widerström var en förgrundsgestalt tillsammans med två medlemmar ur regleringskommittén Otto Westerberg och Johan Erik Johansson samt Ulrich Müllern-Aspegren. De menade att förtroende och tillit mellan den sjuka och läkaren var av största betydelse och vände sig därför emot de tvångssanitära åtgärder som utövades [11]. Widerström uttalade sig mot reglementeringen redan 1902 och argumenterade, med internationell forskning i ryggen, att den inte var tillräckligt effektiv i sjukdomsbekämpningen. Hon förespråkade istället frivillig vård och reglementeringens avveckling för att minska sjukdomens utbredning [12]. Widerström var med och nyanserade diskussionen kring prostituerade kvinnor. Hon lyfte fram gruppens heterogenitet och pekade ut svältlöner, trångboddhet och alkoholism som några orsaker till att kvinnor prostituerade sig [13].

Widerström var även aktiv i många föreningar. Bland annat satt hon i Stockholms stadsfullmäktige för de frisinnade 1912-1915, och var ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt 1918-1921. Hon var ordförande i Kvinnliga akademikers förening 1910-1918 och medlem i föreningen Frisinnade kvinnor, senare Frisinnade kvinnors riksförbund.[14]

Karolina Widerströms privata arkiv, innehållande bland annat bokmanuskript, anteckningar, betyg, fotografier och korrespondens, finns på Kvinnohistoriska samlingarna i Göteborg.[1] Hon har en gata uppkallad efter sig i Fruängen, en förort till Stockholm. Den heter Doktor Widerströms gata. Widerströmska huset på Karolinska Institutets campus i Solna, som invigdes 2013, är också uppkallat efter henne. Widerström är begravd på Solna kyrkogård.[15]

BibliografiRedigera

  • De qvinnliga könsorganen, deras funktioner och deras vanligaste sjukdomar (1889)
  • Widerström, Karolina (1893). Den kvinnliga klädedräkten betraktad ur hälsans synpunkt.. Svenska spörsmål, 99-1307386-3 ; 16. Stockholm. Libris 1305169 
  • Widerström, Karolina (1899). Kvinnohygien: populärt framställd. Stockholm: Norstedt. Libris 1856674 
  • De veneriska sjukdomarna och deras bekämpande (1905)

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ vol. 8, 1907, s. 162, läs online, läst: 23 december 2017
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18561210-002 Widerström, Olivia Karolina, läst: 11 april 2018
  3. ^ Karolina Widerström : Sveriges första kvinnliga läkare, vol. 8, Hvar 8 dag, 1907, s. 162, läs online, läst: 23 december 2017
  4. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, omnämnd som: Widerström, Karolina Olivia, f. 1856 i Helsingborg, Med. Lic., läs online, läst: 15 mars 2018
  5. ^ Karolinska institutet: Karolina Widerström (1856-1949), läs online, läst: 23 december 2017
  6. ^ Olivia Karolina Widerström, FinnGraven.se, läs online, läst: 16 mars 2017
  7. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, omnämnd som: Widerström, Olivia Karolina, f. 1856 i Helsingborg Malmöhus län, Medicine licenciat, läs online, läst: 11 april 2018
  8. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, omnämnd som: Widerström, Karolina Olivia, f. 1856 i Helsingborg Malmöhus län, Läkare, läs online, läst: 11 april 2018
  9. ^ [a b c] ”Karolina Widerström”. Historiesajten. 19. http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=568. Läst 16 oktober 2012. 
  10. ^ Lundberg, Anna (2008). Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. sid. 66. ISBN 978-91-85509-08-9. http://books.google.se/books?id=KYHt-RYfHQYC&pg=PA84&lpg=PA84&dq=karolina+widerström&source=bl&ots=O99wn942fX&sig=U-yM2SFhPYbQxxh9ojjHILB3ZDY&hl=sv&sa=X&ei=B3l9UMmYNJLT4QSQ34DoDw&redir_esc=y#v=onepage&q=karolina%20widerström&f=false. Läst 3 september 2018 
  11. ^ Lundberg, Anna (2008). Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. sid. 70. ISBN 978-91-85509-08-9. http://books.google.se/books?id=KYHt-RYfHQYC&pg=PA84&lpg=PA84&dq=karolina+widerström&source=bl&ots=O99wn942fX&sig=U-yM2SFhPYbQxxh9ojjHILB3ZDY&hl=sv&sa=X&ei=B3l9UMmYNJLT4QSQ34DoDw&redir_esc=y#v=onepage&q=karolina%20widerström&f=false. Läst 3 september 2018 
  12. ^ Lundberg, Anna (2008). Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. sid. 72. ISBN 978-91-85509-08-9. http://books.google.se/books?id=KYHt-RYfHQYC&pg=PA84&lpg=PA84&dq=karolina+widerström&source=bl&ots=O99wn942fX&sig=U-yM2SFhPYbQxxh9ojjHILB3ZDY&hl=sv&sa=X&ei=B3l9UMmYNJLT4QSQ34DoDw&redir_esc=y#v=onepage&q=karolina%20widerström&f=false. Läst 3 september 2018 
  13. ^ Lundberg, Anna (2008). Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. sid. 85. ISBN 978-91-85509-08-9. http://books.google.se/books?id=KYHt-RYfHQYC&pg=PA84&lpg=PA84&dq=karolina+widerström&source=bl&ots=O99wn942fX&sig=U-yM2SFhPYbQxxh9ojjHILB3ZDY&hl=sv&sa=X&ei=B3l9UMmYNJLT4QSQ34DoDw&redir_esc=y#v=onepage&q=karolina%20widerström&f=false. Läst 3 september 2018 
  14. ^ Israelsson, Linda (25). ”Sexpionjär: Karolina Widerström”. Stockholm: Ottar. http://www.ottar.se/artiklar/sexpionj-r-karolina-widerstr-m. Läst 16 oktober 2012. 
  15. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.166

KällorRedigera

Externa länkarRedigera