Öppna huvudmenyn

Karolina Widerström

Sveriges första kvinnliga medicine licentiat

Karolina Olivia Widerström, född den 10 december 1856 i Helsingborg, död den 4 mars 1949, var Sveriges första kvinnliga läkare.[10] Hon var aktiv i politiska och sociala frågor samt en rad föreningar och arbetade bland annat med sexualupplysning och kämpade för kvinnlig rösträtt.

Karolina Widerström
Widerström, Karolina ur Cederschöld; En banbryterska (1913).jpg
Född10 december 1856[1][2][3]
Helsingborgs stadsförsamling[4][5][2]Sverige
Död4 mars 1949[6][2] (92 år)
Kungsholms församling[2]Sverige
BegravdSolna kyrkogård[7]
NationalitetSvensk
Utbildad vidUppsala universitet Blue pencil.svg
SysselsättningLäkare[5][8][9], suffragett, gynekolog, politiker
ArbetsgivareKarolinska Institutet
FöräldrarOtto Fredrik Widerström
Olivia Erika Widerström
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Widerström var enda barn till gymnastikläraren och veterinären Otto Fredrik Widerström och Olivia Erika Dillén. När familjen flyttade till Stockholm 1873 ville hennes far att hon skulle gå i hans fotspår och bli gymnastiklärare.[10] Därför studerade hon vid Gymnastiska centralinstitutet 1873-1875. Under de två närmaste åren var hon dels anställd som assistent åt professor Branting, dels privatpraktiserade sjukgymnast. Branting uppmanade henne att studera medicin och hon bytte därför bana.[10]

LäkareRedigera

År 1879 avlade hon studentexamen vid Wallinska skolan och i december året därpå mediko-filosofisk examen i Uppsala. Därefter studerade hon under bland andra Carl Magnus Fürst. I maj 1884 avlade hon medicine kandidatexamen vid Karolinska institutet.

Den 26 maj 1888 tog hon medicine licentiatexamen vid Karolinska institutet i Stockholm och valde senare att specialisera sig inom kvinnomedicin och gynekologi. Hennes mest kända och spridda bok är Kvinnohygien som utkom första gången 1899 och därefter i sju upplagor fram till 1932. Widerström ville att flickor och kvinnor skulle lära känna sina kroppar bättre, klä sig hälsosammare och få samma möjligheter och rättigheter som pojkar och män.

ReglementeringenRedigera

I början av 1900-talet bildades abolitionisterna som var helt emot den prostitutionsreglementering som syftade till att stävja de veneriska sjukdomarna. Reglementeringen innefattade tvångsinspektioner av prostituerade kvinnor[11]. Widerström var en förgrundsgestalt tillsammans med två medlemmar ur regleringskommittén Otto Westerberg och Johan Erik Johansson samt Ulrich Müllern-Aspegren. De menade att förtroende och tillit mellan den sjuka och läkaren var av största betydelse och vände sig därför emot de tvångssanitära åtgärder som utövades [12]. Widerström uttalade sig mot reglementeringen redan 1902 och argumenterade, med internationell forskning i ryggen, att den inte var tillräckligt effektiv i sjukdomsbekämpningen. Hon förespråkade istället frivillig vård och reglementeringens avveckling för att minska sjukdomens utbredning [13]. Widerström var med och nyanserade diskussionen kring prostituerade kvinnor. Hon lyfte fram gruppens heterogenitet och pekade ut svältlöner, trångboddhet och alkoholism som några orsaker till att kvinnor prostituerade sig [14].

FöreningsverksamhetRedigera

 
Information om Karolina Widerström i Widerströmska husets foajé.

Widerström var även aktiv i många föreningar. Bland annat satt hon i Stockholms stadsfullmäktige för de frisinnade 1912-1915, och var ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt 1918-1921. Hon var ordförande i Kvinnliga akademikers förening 1910-1918, grundade Kvinnliga Läkares Kommitté (numera Kvinnliga Läkares Förening) 1916 och var medlem i föreningen Frisinnade kvinnor, senare Frisinnade kvinnors riksförbund.[15]

EftermäleRedigera

Karolina Widerströms privata arkiv, innehållande bland annat bokmanuskript, anteckningar, betyg, fotografier och korrespondens, finns på Kvinnohistoriska samlingarna i Göteborg.[16] Hon har en gata uppkallad efter sig i Fruängen, en förort till Stockholm. Den heter Doktor Widerströms gata. Även i sin födelsestad Helsingborg har hon en gata uppkallad efter sig, denna heter Karolina Widerströms gata och ligger på sjukhusområdet. Widerströmska huset vid Solnavägen på Karolinska Institutets campus i Solna, som invigdes 2013, är också uppkallat efter henne. Widerström är begravd på Solna kyrkogård.[17]

BibliografiRedigera

  • De qvinnliga könsorganen, deras funktioner och deras vanligaste sjukdomar (1889)
  • Widerström, Karolina (1893). Den kvinnliga klädedräkten betraktad ur hälsans synpunkt.. Svenska spörsmål, 99-1307386-3 ; 16. Stockholm. Libris länk 
  • Widerström, Karolina (1899). Kvinnohygien: populärt framställd. Stockholm: Norstedt. Libris länk 
  • De veneriska sjukdomarna och deras bekämpande (1905)

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ vol. 8, 1907, s. 162, läs online, läst: 23 december 2017
  2. ^ [a b c d e f] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18561210-002 Widerström, Olivia Karolina, läst: 11 april 2018
  3. ^ Helsingborgs stadsförsamlings (Maria) kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13171/C I/9 (1847-1861), bildid: C0073729_00269, sida 484, Födelse- och dopbok, läst: 25 augusti 2019
  4. ^ [a b] Karolina Widerström : Sveriges första kvinnliga läkare, vol. 8, Hvar 8 dag, 1907, s. 162, läst: 23 december 2017
  5. ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, omnämnd som: Widerström, Karolina Olivia, f. 1856 i Helsingborg, Med. Lic., läst: 15 mars 2018
  6. ^ Karolinska institutet: Karolina Widerström (1856-1949), läst: 23 december 2017
  7. ^ Olivia Karolina Widerström, FinnGraven.se, läst: 16 mars 2017
  8. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, omnämnd som: Widerström, Olivia Karolina, f. 1856 i Helsingborg Malmöhus län, Medicine licenciat, läst: 11 april 2018
  9. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, omnämnd som: Widerström, Karolina Olivia, f. 1856 i Helsingborg Malmöhus län, Läkare, läst: 11 april 2018
  10. ^ [a b c] ”Karolina Widerström”. Historiesajten. 19. https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=568. Läst 16 oktober 2012. 
  11. ^ Lundberg, Anna (2008). Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. sid. 66. ISBN 978-91-85509-08-9. http://books.google.se/books?id=KYHt-RYfHQYC&pg=PA84&lpg=PA84&dq=karolina+widerström&source=bl&ots=O99wn942fX&sig=U-yM2SFhPYbQxxh9ojjHILB3ZDY&hl=sv&sa=X&ei=B3l9UMmYNJLT4QSQ34DoDw&redir_esc=y#v=onepage&q=karolina%20widerström&f=false. Läst 3 september 2018  Arkiverad 11 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Lundberg, Anna (2008). Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. sid. 70. ISBN 978-91-85509-08-9. http://books.google.se/books?id=KYHt-RYfHQYC&pg=PA84&lpg=PA84&dq=karolina+widerström&source=bl&ots=O99wn942fX&sig=U-yM2SFhPYbQxxh9ojjHILB3ZDY&hl=sv&sa=X&ei=B3l9UMmYNJLT4QSQ34DoDw&redir_esc=y#v=onepage&q=karolina%20widerström&f=false. Läst 3 september 2018  Arkiverad 11 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ Lundberg, Anna (2008). Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. sid. 72. ISBN 978-91-85509-08-9. http://books.google.se/books?id=KYHt-RYfHQYC&pg=PA84&lpg=PA84&dq=karolina+widerström&source=bl&ots=O99wn942fX&sig=U-yM2SFhPYbQxxh9ojjHILB3ZDY&hl=sv&sa=X&ei=B3l9UMmYNJLT4QSQ34DoDw&redir_esc=y#v=onepage&q=karolina%20widerström&f=false. Läst 3 september 2018  Arkiverad 11 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ Lundberg, Anna (2008). Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. sid. 85. ISBN 978-91-85509-08-9. http://books.google.se/books?id=KYHt-RYfHQYC&pg=PA84&lpg=PA84&dq=karolina+widerström&source=bl&ots=O99wn942fX&sig=U-yM2SFhPYbQxxh9ojjHILB3ZDY&hl=sv&sa=X&ei=B3l9UMmYNJLT4QSQ34DoDw&redir_esc=y#v=onepage&q=karolina%20widerström&f=false. Läst 3 september 2018  Arkiverad 11 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Israelsson, Linda (25). ”Sexpionjär: Karolina Widerström”. Stockholm: Ottar. http://www.ottar.se/artiklar/sexpionj-r-karolina-widerstr-m. Läst 16 oktober 2012. 
  16. ^ ”Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare 1856-1949.”. Arkiverad från originalet den 30 december 2016. https://web.archive.org/web/20161230000825/http://www.ub.gu.se/kvinn/handskrifter/A131.pdf. Läst 4 januari 2010. 
  17. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.166

Allmänna källorRedigera

Externa länkarRedigera