Åke Runnquist

förlagsman och litteraturkritiker svenska

Åke Runnquist, född 23 maj 1919 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 23 april 1991 i Matteus församling, Stockholm, var en svensk förlagsman och litteraturkritiker.

Åke Runnquist
Född23 maj 1919
Adolf Fredriks församling, Stockholm
Död23 april 1991 (71 år)
Matteus församling, Stockholm
YrkeFörfattare, förlagsman, litteraturkritiker
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
MakaAnn Lindegren (g. 1956–1960; skilda)
Jonna Zennström (g. 1963–)

Biografi

redigera

Runnquist blev fil. kand. vid Stockholms högskola 1945 och var från 1944 anställd vid Albert Bonniers Förlag. Han var biträdande redaktör för Bonniers litterära magasin 1945–1948 och redaktör 1949–1961. Från 1956 ingick han i den litterära förlagsledningen på Bonniers, och 1960 utsågs han till förlagets direktör.[1]

Runnquist utgav en stor mängd antologier och litterära handböcker.[2] Ett av hans stora intressen var kriminallitteratur, och han var en av grundarna av Svenska Deckarakademin 1971.[3]

Åke Runnquist har blivit utpekad som författaren bakom pseudonymen Bo Balderson, bland annat av professor Tuulikki Pietilä. Efter Åke Runnquists död 1991 har inga nya statsrådsböcker utkommit. Det är dock ännu oklart vem eller vilka som låg bakom böckerna.

Privatliv

redigera

Åke Runnquist var son till advokaten Sven Runnquist och Maggie, född Ancker.[4] Från 1946 var han gift med Ingrid Hökerberg.[1] Han är begravd på Bromma kyrkogård.[5]

Bibliografi (urval)

redigera
  • All världens limerickar: en antologi, under pseud. Rune Åquist tills. m. Ture Seck (pseud. för Curt-Steffan Giesecke) (Bromma: Limerickförlaget, 1945)
  • Arbetarskildrare: från Hedenvind till Fridell (Stockholm: Bonniers, 1952)
  • Att samla litterära tidskrifter: 1920–1951 (Stockholm: Sällskapet Bokvännerna, 1952)
  • Diktaren i dikten: en lyrisk litteraturhistoria, red. (Stockholm: Sällskapet Bokvännerna, 1954)
  • Hästar i dikt och verklighet: en antologi, red. (Stockholm: Bonniers, 1955)
  • En silverantologi: Ur Bonniers litterära magasin under 25 år, red. tills. m. Georg Svensson (Stockholm: Bonniers, 1956)
  • Den lätta lyriken: en antologi, red., m. illustr. av Signe Lund (Stockholm: Bonniers, 1957)
  • Svensk mordbok: den svenska detektivromanens historia 1900–1950, tills. m. Jörgen Elgström (Stockholm: Sällskapet Bokvännerna, 1957)
  • I pegasens kölvatten: studier i bokvärlden (Stockholm: egenutg., 1958)
  • Poeten Nils Ferlin (Stockholm: Bonniers, 1958)
  • Moderna svenska författare: en samlad översikt över svensk litteratur under tre årtionden (Stockholm: Forum, 1959)
  • Mord i biblioteket: detektivromanens märkvärdiga historia, tills. m. Jörgen Elgström och Tage la Cour (Stockholm: Bonniers, 1961)
  • Moderna utländska författare (Stockholm: Forum, 1962)
  • Nils Ferlin: en bildbiografi (Stockholm: Bonniers, 1962)
  • Litterära tidskrifter 1920–1960 (Stockholm: Bonniers, 1964)
  • 101 moderna utländska författare (Stockholm: Forum, 1965)
  • Moderna nordiska författare: en översikt över nordisk litteratur under fyra årtionden: Danmark, Färöarna, Finland, Island, Norge (Stockholm: Forum, 1966)
  • Boksverige: författare, förlag, bokhandel, bibliotek, tills. m. Bengt Holmström (Stockholm: Aldus/Bonniers, 1971)
  • Mord på Östermalm: tre fall från bokhyllan (Stockholm: Billbergs bokhandel, 1977)
  • Den omättlige bokläsaren (Stockholm: Trevi, 1992)

Översättningar (urval)

redigera

Källor

redigera
  • Månsson, Lilian ; Engman, Bo, red (1974). Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år, 1500 författare, 500 litteraturtermer. Natur och kulturs facklexikon, 99-0152584-5. Stockholm: Natur och kultur. sid. 191-192. Libris 7227919. ISBN 91-27-00034-6 
  1. ^ [a b] Vem är det: svensk biografisk handbok 1985 (Stockholm: Norstedts, 1984), s. 946. Läst 10 september 2023.
  2. ^ ”Åke Runnquist”, Nationalencyklopedin. Läst 10 september 2023.
  3. ^ Åke Runnquist Arkiverad 11 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine. på Svenska Deckarakademin
  4. ^ Agneta Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon 3. 1951–1955 (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1959), s. 323. Läst 10 september 2023.
  5. ^ SvenskaGravar

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera