Lainio

by i Vittangi distrikt, Kiruna kommun

Lainio är en by i Vittangi distrikt (Jukkasjärvi socken) i Kiruna kommun. Orten klassades fram till 1995 som en småort för att därefter åter igen klassas som småort från 2015.[6]

Lainio
småort
Välkomstskylt
Välkomstskylt
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Kiruna kommun
Distrikt Vittangi distrikt
Koordinater 67°45′48″N 22°20′33″Ö / 67.76333°N 22.34250°Ö / 67.76333; 22.34250
Area 0,71 km² (2020)[2]
Folkmängd 54 (2015)[1]
Befolkningstäthet 76 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod TX860[3]
Småortskod S9197[4]
Beb.områdeskod 2584TB109 (1960–1965)[5]
2584SB118 (2015–)[5]
Ortens läge i Norrbottens län
Red pog.svg
Ortens läge i Norrbottens län
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Byn, som ligger invid Lainioälven, grundades av Klemet Olofsson (Hietaniemi) från Koivukylä omkring 1650. De flesta av de släkter som idag bor i Lainio, härstammar från Klemet Olofsson.

Älven delar byn i två delar Västra Lainio respektive Östra Lainio.

Lainio, som i äldre tid även kallades Neitiniva är den äldsta kontinuerligt bebodda bosättningen i Torne lappmark och förbinds med omvärlden genom länsväg BD 891.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Lainio 1950–1995[7][8][9][10][11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
298 ##
1960
  
236 98
1990
  
74 59#
1995
  
55 49#
2015
  
54 73#
Anm.: Upphörde som tätort 1965. Upphörde som småort 2000. Åter igen småort 2015.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.
 # Som småort.

På grund av förändrat dataunderlag hos Statistiska centralbyrån så är småortsavgränsningarna 1990 och 1995 inte jämförbara. Befolkningen den 31 december 1990 var 65 invånare inom det område som småorten omfattade 1995. Vid småortsavgränsningarna 1990 och 1995 utgjorde andelen fritidshus i småorten mer än 50 % av samtliga hus.[10][11]

Vid folkräkningen år 1890 fanns det 417 personer som var skrivna i Lainio.[13]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online, läst: 22 maj 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 4 mars 2014.[källa från Wikidata]
  4. ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online, läst: 22 maj 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, SCB.
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 239. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  8. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 85 
  9. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016. 
  10. ^ [a b] Statistiska meddelanden. Småorter 1990: Befolkningskoncentrationer i glesbygd. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 11 april 1995. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9401.pdf. Läst 27 oktober 2016 
  11. ^ [a b] Statistiska meddelanden. Småorter 1995: Befolkningskoncentrationer i glesbygd. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 30 juni 1997. sid. 61. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9602.pdf. Läst 27 oktober 2016 
  12. ^ ”Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0811/LandarealSmaort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016. 
  13. ^ ”Folkräkningen 1890 - Norrbottens län”. Umeå universitetsbibliotek. Arkiverad från originalet den 19 september 2016. https://web.archive.org/web/20160919053824/http://www2.foark.umu.se/folk/bd/Sok.asp?selarkbild=&txtfnamn=&txtenamn=&ns=exakt&fodd=&selar=Exakt&fodfors=&fscbkod=&hemort=Lainio&yrke=&selkon=&selciv=&sortering=&action=S%F6k. Läst 18 juli 2016. 

Skrivet om LainioRedigera

  • Boende i Lainio från 1600-talet : skattelagda krononybyggare, nybyggare : gårdar i Lainio : lärare verksamma i Lainio .... D. 1-2 / Gunnar Eriksson. - 2007
  • Folkskolan i Lainio. D. 1-3 / Gunnar Eriksson. - 2006
  • Lainio : släkten : till Lainio - i Lainio - från Lainio. D. 1-3 / Gunnar Eriksson. - 2006
  • Johansson, Thore R.. - Gårdarna i Lainio : varifrån kom de människor som bodde i dessa och deras förfäder? / Thore R. Johansson. - 2001
  • Andersson, Carl. - Gården där læstadianismen startade - räddad. - 1986. - Met (Svanstein). - 0281-0921. ; 1986: nr 2, s. 9
  • Andersson, Carl. - Lainio by på 1800-talet : barn byttes mot renar -1983. - Met (Svanstein). - 0281-0921. ; 1983:3/4, s. 56-57
  • Lainio, vår hembygd / [red.: Sibylla Niemi]. - 1981
  • Halldén, Johan Fredrik. - Ordspråk och säregna uttryck från Svappavaara och Lainio. - 1968. - Tornedalica nr 6.

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera