Öppna huvudmenyn

Hedesunda socken i Gästrikland ingår sedan 1971 i Gävle kommun och motsvarar från 2016 Hedesunda distrikt.

Hedesunda socken
Socken
Hedesunda kyrka ext2.jpg
LandSverige
LandskapGästrikland
KommunGävle kommun
Bildadmedeltiden
Area511 kvadratkilometer
Karta
Hedesunda sockens läge i Gävleborgs län.
Red pog.svg
Hedesunda sockens läge
i Gävleborgs län.
Koordinater60°22′44″N 17°01′08″E / 60.37888889°N 17.01888889°Ö / 60.37888889; 17.01888889
Koder, länkar
Sockenkod2411
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127325 (tryck "pil" för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 511,30 kvadratkilometer, varav 430,80 land.[1] År 2000 fanns här 2 866 invånare[2]. Tätorten och kyrkbyn Hedesunda med Hedesunda kyrka ligger i denna socken.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Hedesunda socken har medeltida ursprung. 29 september 1825 överfördes Jörtsön (med Söderfors kyrkplats) till Söderfors socken. 1936 införlivades Sidländet från Söderfors socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hedesunda församling och för de borgerliga frågorna bildades Hedesunda landskommun. Landskommunen inkorporerades 1969 i Gävle stad som sedan 1971 ombildades till Gävle kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Hedesunda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Gästrikland. De indelta soldaterna tillhörde Hälsinge regemente, Fernebo kompani.[3]

GeografiRedigera

Hedesunda socken ligger norr om nedre Dalälven och kring Hedesundafjärdarna. Socknen är slättland med odlings-, skogs- och mossmarker.[4][5][1]

Socknen genomkorsas av riksväg 56 samt av länsväg X509, gamla länsväg 254.

Ön är ett centrum med hembygdsgården, Skaparbyn, Hedesunda Camping med Sandsnäsbadet.

Geografiska avgränsningarRedigera

Hedesunda Socken omfattar den sydöstligaste delen av landskapet Gästrikland. Socken avgränsas i öster av gränsen mot Uppsala län (Söderfors socken) och därmed av Dalälven. Ungefär där E4 korsar länsgränsen, viker socknens norra gräns av och går rakt västerut, söder om Åsbogården, genom byn Kessmansbo fram till Främlingshem vid riksväg 56. Här möter sockengränsen kommungränsen mot Sandvikens kommun och sammanfaller med denna söderut till Dalälven och länsgränsen mot Uppsala län (Nora socken) strax öster om Gysinge.

I söder avgränsas socknen av länsgränsen och Hedesundafjärdarna. Socknen omfattar därvid även de landområden som ligger söder om älven och ingår i länet. Dessa kallas Utomälven och omfattar bland annat Hadeholm, Jugansbo, Ansgarii kyrka samt Sevallbo. Sockengränsen går in i Ingensjön och möter här länsgränsen mot Uppsala län. Fram till 2007, innan Heby kommun fördes över från Västmanlands län till Uppsala län, så möttes de tre länen Gävleborg, Uppsala och Västmanland här.

ByarRedigera

Byarna är dels de så kallade "Framsocknes byarna" men även byar från gränderna, som är delområden i Hedsunda socken Dessa gränder är; Utomälven, Vinnersjö, Bodarna samt Hedkarls- och Gammelsällsgränden.[6][7]

NamnetRedigera

Namnet (1344 Häsunde) kommer från Norra Färjsundet nära kyrkan. Förleden är möjligen häs, 'hässja, höstack', efterleden sund, vilket skulle ge tolkningen 'sundet där det finns många hässjor/höstackar'.[8][5]

HistoriaRedigera

Från stenåldern finns boplatser. Från järnåldern finns flera gravfält och en fornborg, Kittilberget. Tre runristningar har påträffats i socknen, Gs 4 (vid kyrkan, nu försvunnen), Gs 5 (vid kyrkan, nu i Länsmuseet Gävleborg) och Gs 6 (vid Hade).[4][5][9][10][11]

På pergament eller papper finns nedtecknat att ärkebiskop Nils Allesson visiterade Hedesunda församling år 1302. Andra tidiga dokument är det så kallade Svarta-brevet från år 1401 om rågångar och ett brev om jordbyte mellan bönder i Ön och Hade med mera från år 1424.[12] Totalt omnämns 16 byar från tidigt 1400-tal i dessa båda brev.

Den största folkmängden hade socknen under 1900-talets början med ett invånarantal om 5 000 – 5 100. I tätorten Brunn pågår nu rekonstruktionen av en igenfylld cirka 18 m djup silvergruva, Brunns Silvergruva som preliminärt daterats till 1200-1300-talen.

Kända personer från bygdenRedigera

Konstnärer från bygden är Birger Forsberg och 1700-talsmålaren Hans Wikström. Wikström målade ofta bibliska motiv.

Dansaren Siri Olson och sångaren Alice Svensson kommer från socknen.


Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Hedesunda socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Hedesunda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  5. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  6. ^ Hedesunda släktbok, del 1 från 1997
  7. ^ Folke Hedblom: Gästriklands äldre bebyggelsenamn år 1958, Gästriklands kulturhistoriska förening.
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Hedesunda socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Hedesunda socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  11. ^ Mer om Hedesundas runstenar
  12. ^ Svartabrevet Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsningRedigera

  • Hedesunda släktbok 2 delar cirka 950 sidor med 30.000 namn.
  • Sigurd Rahmqvist: Det medeltida Sverige, Gästrikland, Riksantikvarieämbetet 1998
  • Sigurd Rahmqvist med flera: Tiundaland del 1:4 om bl a Våla och Tierp, Riksantikvarieämbetet 1974
  • Hedesunda; Översiktlig bebyggelsehistorik, Stadsarkitektkontoret, Gävle kommun 1988.

Externa länkarRedigera