Öppna huvudmenyn

Hederskultur är ett begrepp för kulturella mönster som inskränker människors fri- och rättigheter med hänvisning till släktgruppens heder. Hedersförtryck är när hederskultur utövas mot personer som inte lever upp till hederskulturens värderingar.

I hederskulturer finns ett socialt system där det utövas en sträng kontroll av ungdomars och unga vuxnas, framför allt flickors och kvinnors, sexualitet. De förtryckta får exempelvis inte ha pojkvän eller flickvän, får inte välja sina egna vänner eller fritidssysselsättningar, och får inte klä sig hur de vill. Kvinnor förväntas vara oskulder när de gifter sig och får inte själva välja vem de ska gifta sig med.[1]

Den som revolterar mot hedersförtrycket kan bli utsatt för hedersvåld och i extrema fall för hedersmord. Hedersrelaterat våld och förtryck kan drabba både män och kvinnor samt både kvinnor och män kan även vara förövare.[1] Kvinnlig könsstympning är ett element inom vissa hederskulturer där ingreppet möjliggör kontroll av kvinnans sexualitet och höjer hennes sociala status inom gruppen.[2]

Hederskulturer återfinns i hela världen men är vanligare bland människor från regioner som sträcker sig från Nordafrika via Mellanöstern och Centralasien till den Indiska subkontinenten. Exempel på dessa länder är Afghanistan, Albanien, Eritrea, Irak, Kurdistan, Libyen, Palestina, Pakistan och Somalia.[2]

Bakgrund och begreppRedigera

Inom hederskulturer uppfattas släkten som den centrala beståndsdelen i samhället i motsats till individen och hederskulturer är en form av ett gruppbaserat samhälle. Gruppbaserade samhällen återfinns i regioner med en svag statsbildning och individbaserade samhällen i regioner med starka statsbildningar. I länder som saknar en välfärdsstat är människor hänvisade till familjen för sin försörjning och omsorg. Familjer i hederskulturer är hierarkiskt uppbyggda utifrån kön och ålder där unga är underordnade äldre och kvinnor är underordnade männen.[2]

Enligt Mikael Thörn vid nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld uppfattar det svenska samhället hedersvåld tidigare som ett allmänt våld av män mot kvinnor. Det osynliggör det förtryck som kollektivet, även kvinnor, utsätter andra kvinnor för samt att även män är utsatta.[3]

Skillnader mellan hedersvåld och brott i nära relationerRedigera

Hedersvåld är kollektivt baserat och gärningspersonerna är flera till antalet, medan i brott i nära relationer är det vanligaste med en enskild gärningsperson.[2]

Gärningspersoner av hedersvåld visar ofta stolthet för sitt handlande och får respekt för det i gruppen, medan i våld i nära relationer ändrar gärningsmannen beteende efter våldet och känner vanligtvis ånger.[2]

Incidenter med hedervåld är oftast planerat och förberett, men inom nära relationer sker våldet sällan med planering.[2]

Gärningsmännens närstående uppvisar ofta stora skillnader i attityder: inom hedersvåld visare närstående lojalitet med och sin uppskattning gentemot gärningspersonerna kan sträcka sig utanför släkten eller klanen. I relationsvåld fördömer närstående oftast gärningarna.[2]

Kontrovers kring begreppet hedersvåldRedigera

Vissa forskare inom genusvetenskap och och inom Intersektionell teori har kritiserat begreppet hedersrelaterat våld eftersom de ansett att hedersbegreppet stigmatiserar vissa grupper. Vidare har de ifrågasatt att fenomenet utgör en särskild kategori av våld och förtryck.[4]

I DanmarkRedigera

Hedersfötryck kallas æresrelaterede konflikter på danska och definieras som konflikter vilka har sin upprinnelse i uppfattningen att familjens heder eller ära blivit skadad. Enligt denna uppfattning skadas hela familjens rykte om en familjemedlem handlar på ett sätt som står i strid med normen för vad som anses som gott uppförande.[5] Om en ung människa skada familjens ära kan den unge få restriktioner i fråga om skolgång, fritidsliv och val av vänner. I andra fall kan den unge bli inlåst, tvångsförlovas, skickas på uppfostringsresa, hotas eller utsättas för våld och i värsta fall mördas.[6]

OmfångRedigera

År 2017 gjordes en undersökelse om social kontroll bland 4500 unga i Danmark i åldrarna 15-29 år. Undersökningen visade att unga i minoritetsbefolkningnen i betydligt högre grad än danskar i majoritetsbefolkningen blev utsatta för negativ social kontroll. Exempelvis får 12% av flickor i minoritetsgrupper i åldern 15-17 inte ha vänner av det motsatta könet och ytterligare 13% vet inte om de får. Bland 15-17-åringar upplever 37% av flickor i minoritetsgrupper att de inte har ett begränsat självbestämmande när det gäller val av partner i relation och 24% av pojkarna. Sammanlagt har 30% av 15-17-åringar i minoritetsgrupper begränsningar i partnerval jämfört med 5% i majoritetsbefolkningen. I minoritetsgrupper upplever 25% av kvinnor och och 28% av män att familjens ära eller heder betyder "allt" eller "mycket" för vad de kan företa sig i sin vardag. Undersökningen visade också att unga som utsätts för negativ social kontroll har en statistisk överrisk för depressioner eller långvariga stresstillstånd.[6]

Under perioden 2006-2013 hanterade dansk polis knappt 1000 ärenden gällande övergrepp som handlade om kultur eller religion. Hedersmord är sällsynta i Danmark och är ofast i förbindelse med islam men förekommer även i andra kulturer. Hjälpjourer (danska: krisecenter) blev under 2012 uppsökta av 1100 unga som bad om hjälp i hedersrelaterade konflikter, varav 400 hade utsatts för våld eller hot om våld.[7]

Återuppfostringsresor och ofrivilliga resorRedigera

Ungefär 100 unga med icke-västlig bakgrund ofrivilligt utomlands årligen enligt en undersökning gjord av myndigheten Ankestyrelsen gällande perioden 1 augusti 2015 till hösten 2017 av fall från 33 kommuner. I 130 av fallen fann kommunerna att resan haft negativa konsekvenser för barnet ifråga om skolgång, språkkunskaper och trivsel. Köpenhamns kommun hade flest fall med 580 kända fall där barn inte kom tillbaka till skolan efter sommarlovet.[8] Integrationsminister Inger Støjberg tog avstånd ifrån resorna i sambands med Ankestyrelsens rapport och menade att om föräldrar anser att deras barn skall uppfostrade i ett annat land än Danmark, vore det bättre om föräldrarna reste till det landet för gott. Vidare ansåg Støjberg att föräldrarna svek i sin vårdnadsplikt när de med tvång och hot skickar sina barn utomlands på grund av att de blivit för danska.[8]

År 2017 visade TV 2 i Danmark dokumentären De Forsvundne Piger som följer flickan Jasmin Osman från Vejle då hon flyr ifrån en koranskola i norra Somalia.[8][9]

Återuppfostringsresor (danska: genopdragelsesrejse) är begreppet i Danmark för när unga under 18 år oftast ofrivilligt blir skickade till föräldrarnas hemland eller tredje land under en längre tid. Resorna har många motiveringar. En av dem är att förstärka den unges kulturella och religiösa identitet som finns i familjens ursprungliga hemland och på så vis kan föräldrarna säkra att den unge genomgår ett bestät uppfostringsmönster. Andra föräldrar önskar en skolgång med hårdare disciplin för sitt barn än i Danmark. Andra föräldrar med dåliga danskkunskaper har en rädsla inför att inte kunna kommunicera med sitt barn skickar dem för att de ska få färdigheter i sitt modersmål. Resorna används också som bestraffning för oönskat beteende som anses skada släktens heder eller som ett medel att få den unge ut ur kriminella miljöer. I andra fall är släkten under utredning av myndigheter och barnen skickas utomlands innan föräldrarna förlorar vårdnanden och barnen kan tas om hand av myndigheter.[10]

Andra ofrivilliga utlandsresor handlar om att medlemmen i den yngre generationen ska bli tvångsgift eller tvångsförlovad. Andra omständigheter rör att den unga förhindras att resa hem till Danmark av föräldrar, äkta hälfter eller andra familjemedlemmar på grund av att personen har kränkt familjens heder.[10]

I NorgeRedigera

Hedersrelaterat våld kallas æresrelatert vold på norska. Från 1 januari till 31 augusti 2017 hade Kompetanseteamet mot tvangsekteskap og kjønnslemlestelse gett stöd i 338 enskilda ärenden. I de flesta fallen rörde det sig om om flickor som fruktade tvångsäktenskap eller annat hedersrelaterat våld. Hedersrelaterat våld skiljer sig kulturellt från de norska incidenter där en man dödar sin partner när hon vill lämnar honom genom att flera familjemedlemmar är delaktiga våldet i delar av minoritetsbefolkningen.[11]

I april 2019 beslutade Høyesterett för första gången i en straffrättegång fast att familjeära var huvudmotivet för ett dåd. En man från Syrien fick skydd i Norge som kvotflykting år 2014. Kort därefter började familjefadern mista kontrollen över sin då 16-åriga dotter. Mannen mordhotade sin dotter och försökte pressa sin 19-årige son till att mörda henne. Mannen dömdes till fängelse i ett år och åtta månader samt att betala skadestånd till sina barn. Åklagare Asbjørn Eritsland uttalade att domen var betydelsefull eftersom den visade att norska myndigheter ser allvarligt på hedersbrott och att domen kan motverka bildandet av parallellsamhällen i Norge. Mannens advokat kommenterade inte domen.[12]

Enligt intervjuer med 50 somalier i Norge gjorda av Kristine Fangen vid Universitetet i Oslo bar unga somaliska kvinnor i Norge hijab som ett medel att skydda sig från anklagelser om vanheder, för att få mer respekt ifrån äldre somalier och även för protestera mot Västerländsk kultur.[13]

I juni 2019 föreslog norska myndigheter att dra in passet för barn som ett led i att förhindra deras föräldrar från att föra barnen utomlands för tvångsäktenskap.[14]

I StorbritannienRedigera

Enligt Her Majesty’s Inspectorate of Constabulary (HMIC) skiljer sig hedersvåld ifrån partnervåld såtillvida att uppsåtet för våldet syftar till att upprätthålla sociala, kulturella och religiösa normer samt traditioner. Hedersvåld kan involvera flera gärningsmän som utför handlingar i samförstånd. En annan skillnad från övriga våldsbrott är att hedersvåld innebär en betydande risk för personer i offrets närhet, som vänner, offrets barn syskon samt organisationer som försöker hjälpa offren.[15]

Enligt en undersökning gjord av Huffington Post fick polis i Storbritannien under perioden januari 2011 och augusti 2016 in 7048 anmälningar, där de flesta incidenterna bestod av misshandel, olaga dödshot och kidnappning.[16]

Det högsta antalet anmälningarna inkom till Metropolitan Police Service(en) (2330) som arresterade och åtalade 181 misstänkta under perioden, motsvarande 8%. I 376 rapporter saknades tillräckliga bevis för åtal och i 174 fall var offren ovilliga att åtala gärningsmännen. Thames Valley Police(en) (1000) hade näst flest anmälningar men tillhandahöll ingen detaljerad nedbrytning av anmälingarna. Tredje flest rapporter inkom till Greater Manchester Police(en) (857) där endast 23 invidider åtalades, motsvarande 3%. Detta skall jämföras med övriga brott i Storbritannien där 13% av anmälningarna ledde till åtal.[16]

Enligt välgörenhetsorganisationer samt en dekorerad anställd på Scotland Yard undviker brittisk polis att åtala i ärenden gällande hedersvåld av rädsla för att stigmatisera minoritetsgrupper.[16][17]

I SverigeRedigera

Från och med 2012 har Länsstyrelsen i Östergötlands län ansvaret för att koordinera arbete mot hedersförtryck.[18] Antalet ärenden till den nationella stödtelefonen ökade från 298 år 2015 till 959 år 2018.[19]

Hederskultur upprätthålls i bland Borås annat genom ett angiverisystem där folk kontaktar föräldrar om deras dotter går klädd på ett visst sätt.[20] Enligt en studie gjord i Uppsala får två tredjedelar av kvinnor som har krav från familjen att vara oskuld vid giftermål inte själv fritt välja sin make.[21]

I september 2019 blev 19-åriga Midia Moloudpoor utvisad ur Sverige av Migrationsverket till Iran där hennes familj dödshotat henne. Migrationsverket kritiserades för bristande kompetens när det gällde förståelsen för hederskulturer.[22]

Hedersrelaterat våldRedigera

Hedersvåld kännetecknas av att det ofta sker i samförstånd mellan ett kollektiv av familjemedlemmar (flera förövare),[23][24] till skillnad från partnervåld som är individbaserat (enskild förövare). Den kollektiva karaktären innebär även att våldet är socialt accepterat i det sociala sammanhang det utövas t ex familjen eller klanen. Det skiljer hedersvåld från från våld i hemmet som ogillas av både offrets och förövarens anhöriga.[4]

De allvarligaste incidenterna av hedersrelaterat våld har omfattat påtvingade självmord, våldtäkter, tvångsgifte, kidnappning, dödshot och övergrepp i rättssak.[23]

Hedersrelaterat våld innebär att en person, i de flesta fall en kvinna, blir begränsad i de mest vardagliga formerna. Hon får till exempel inte bestämma klädval, socialt umgänge, utbildning eller framtida make. Kvinnorna är då under ständig bevakning av en manlig familjemedlem när hon lämnar hemmet. I denna kultur är mannens heder mycket viktig och genom detta blir kvinnan i fråga frihetsberövad.[25] Även kvinnor deltar i förtrycket, vanligen mödrar eller kvinnliga släktingar som förtrycker unga kvinnor. Hälften av de unga kvinnorna som var offer för hedersförtryck uppgav att de utsatts för våld av sina mödrar i en enkät år 2009.[26]

OmfattningRedigera

Enligt en rapport från Ungdomsstyrelsen år 2009 har 12% av unga mellan 16-15 års ålder, eller 70 000 personer, begränsningar angående vem de får gifta sig med.[23]

Enligt en kartläggning av Socialstyrelsen presenterad år 2019 presenterade andelen ungdomar som levde i hederskulturer. I Malmö var andelen 9-20%, i Göteborg 8-13% och i Stockholm 7-10%. Den lägre siffran anger andelen som lever under hedersnormer som upprätthålls genom våldsanvändning, den högre siffran anger andelen ungdomar som begränsas i sin sexualitet.[27]

Enligt en enkätundersökningen UNG018 genomförd av TRIS (Tjejers Rätt i Samhället) i Uppsala svarade 95% av flickor med föräldrar födda i Norden att de inte har inskränkningar i valet av framtida partner jämfört med 39% av flickor med båda föräldrarna födda utanför Norden.[1]

KönsstympningRedigera

Könsstympning har en del i hederskulturen i och med att stympningen påstås försäkra döttrarnas oskuld vilket anses vara av vikt för en familjs anseende enligt en studie gjord av Karolinska Institutet.[28]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] ”Ung 018” (på sv-SE). TRIS. sid. 8, 37-38. https://www.tris.se/publikationer/lista/ung018. Läst 5 maj 2019. 
  2. ^ [a b c d e f g] ”Hedersrelaterat våld och förtryck - Kunskapsöversikt och kartläggning av aktörer / Projektnummer 2013:268 / PDF”. Kriminalvården. 17 oktober 2015. sid. 12, 15-16. https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/publikationer/forskningsrapporter/hedersrelaterat-vald-och-forstryck/. Läst 10 oktober 2019. 
  3. ^ Här omhändertogs flest barn för hederförtryck”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/hedersflickorna/h%C3%A4r-omh%C3%A4ndertogs-flest-barn-f%C3%B6r-hederf%C3%B6rtryck-1.4339683#/. Läst 9 juni 2017. 
  4. ^ [a b] Sverige Utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. (2018). SOU 2018:69 Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet. sid. 69, 71-72. ISBN 9789138248553. OCLC 1059531129. https://www.worldcat.org/oclc/1059531129. Läst 8 juli 2019 
  5. ^ ”Hvad er aeresrelaterede konflikter? (pdf)”. uim.dk. http://uim.dk/filer/integration/hvad-er-aeresrelaterede-konflikter.pdf. Läst 9 juli 2019. 
  6. ^ [a b] ”Om æresrelaterede konflikter og negativ social kontrol — Udlændinge- og Integrationsministeriet”. uim.dk. http://uim.dk/arbejdsomrader/aeresrelaterede-konflikter-og-negativ-social-kontrol/hvad-er-aeresrelaterede-konflikter-og-negativ-social-kontrol. Läst 9 juli 2019. 
  7. ^ ”Overgreb i forbindelse med ære” (på da-DK). DR. https://www.dr.dk/ligetil/overgreb-i-forbindelse-med-aere. Läst 9 juli 2019. 
  8. ^ [a b c] ”Mindst 100 unge bliver hvert år sendt på genopdragelsesrejse - TV 2” (på da-DK). nyheder.tv2.dk. 21 februari 2018. https://nyheder.tv2.dk/politik/2018-02-21-mindst-100-unge-bliver-hvert-aar-sendt-paa-genopdragelsesrejse. Läst 5 oktober 2019. 
  9. ^ ”TV 2 Dokumentar: ’De forsvundne piger’”. omtv2.tv2.dk. https://omtv2.tv2.dk/nyhedsartikler/nyhedsvisning/tv-2-dokumentar-de-forsvundne-piger/. Läst 5 oktober 2019. 
  10. ^ [a b] ”Genopdragelsesrejser og andre ufrivillige udlandsophold — Udlændinge- og Integrationsministeriet”. uim.dk. https://uim.dk/arbejdsomrader/aeresrelaterede-konflikter-og-negativ-social-kontrol/hvad-er-aeresrelaterede-konflikter-og-negativ-social-kontrol/genopdragelsesrejser. Läst 5 oktober 2019. 
  11. ^ Martinsen, Elin (17 september 2017). ”Mer enn 300 har bedt om hjelp om æresrelatert vold hittil i år” (på nb-NO). NRK. https://www.nrk.no/ostlandssendingen/mer-enn-300-har-bedt-om-hjelp-om-aeresrelatert-vold-hittil-i-ar-1.13691508. Läst 8 juli 2019. 
  12. ^ Strand, Tormod (11 april 2019). ”Historisk dom i Høyesterett om æresvold” (på nb-NO). NRK. https://www.nrk.no/norge/historisk-dom-i-hoyesterett-om-aeresvold-1.14509870. Läst 9 juli 2019. 
  13. ^ ”Hva er det med somalierne?” (på nb). Kilden. http://kjonnsforskning.no/nb/2008/02/hva-er-det-med-somalierne. Läst 5 oktober 2019. 
  14. ^ Gjellan, Marit (14 juni 2019). ”Vil endre passregler for å hindre at norske barn blir sendt til koranskoler” (på nb-NO). NRK. https://www.nrk.no/norge/vil-endre-passregler-for-a-hindre-at-norske-barn-blir-sendt-til-koranskoler-1.14587852. Läst 5 oktober 2019. 
  15. ^ The depths of dishonour: Hidden voices and shameful crimes. Her Majesty’s Inspectorate of Constabulary (HMIC). 2015. sid. 30. ISBN 978-1-911194-64-4. https://www.justiceinspectorates.gov.uk/hmicfrs/wp-content/uploads/the-depths-of-dishonour.pdf 
  16. ^ [a b c] ”Damning 'Honour' Based Violence Figures Show Just How Few Reported Crimes Result In Charges” (på en). HuffPost UK. 12 november 2016. https://www.huffingtonpost.co.uk/entry/honour-based-violence-reports-to-police-reveal-minority-of-alleged-crimes-actually-result-in-charge_uk_581a0f81e4b0b7155dbf7f9c. Läst 18 maj 2019. 
  17. ^ Summers, Hannah; Turner, Camilla (7 november 2016). ”CPS 'afraid to tackle honour crimes for fear of causing unrest in Asian communities'” (på en-GB). The Telegraph. ISSN 0307-1235. https://www.telegraph.co.uk/news/2016/11/07/cps-afraid-to-tackle-honour-crimes/. Läst 18 maj 2019. 
  18. ^ ”Att bli gift mot sin vilja | MUCF”. www.mucf.se. https://www.mucf.se/att-bli-gift-mot-sin-vilja-0. Läst 5 maj 2019. 
  19. ^ ”Vårdpersonal söker sällan stöd i frågor om hedersvåld” (på sv-SE). www.sjukhuslakaren.se. https://www.sjukhuslakaren.se/vardpersonal-soker-sallan-stod-i-fragor-om-hedersvald/. Läst 11 augusti 2019. 
  20. ^ Josefsson, Helena (5 augusti 2019). ”Experten: ”Ett angiverisystem som drabbar främst unga tjejer””. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/ranstorp-ett-angiverisystem-som-drabbar-framst-unga-tjejer. Läst 11 augusti 2019. 
  21. ^ ”En hedersstudie som suddar ut konturerna av våldet”. www.dagenssamhalle.se. https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/en-hedersstudie-som-suddar-ut-konturerna-av-valdet-26772. Läst 11 augusti 2019. 
  22. ^ Pliscovaz, Julia. ”Hon utvisas trots dödshot: Jag kommer att bli mördad”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=7302797. Läst 25 september 2019. 
  23. ^ [a b c] Sverige. Nationella samordnaren mot våld i nära relationer. (2014). Våld i nära relationer - en folkhälsofråga : förslag för ett effektivare arbete : betänkande. Fritze. sid. 218, 219. ISBN 9789138241394. OCLC 941451364. https://www.worldcat.org/oclc/941451364. Läst 5 maj 2019 
  24. ^ Chesler, Phyllis (2010-03-01). ”Worldwide Trends in Honor Killings” (på en). Middle East Quarterly. https://www.meforum.org/2646/worldwide-trends-in-honor-killings. Läst 5 maj 2019. ”Worldwide, 42 percent of these murders were carried out by multiple perpetrators, a characteristic which distinguishes them considerably from Western domestic femicide.”. 
  25. ^ hedersvåld, Nationalencyklopedin
  26. ^ Radio, Sveriges. ”Kvinnor förtrycker i hederns namn - P4 Stockholm”. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20170420193406/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6677048. Läst 20 april 2017. 
  27. ^ Ett liv utan våld och förtryck - Slutredovisning av uppdraget att genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck (pdf nedladdning). Socialstyrelsen. 2019. sid. 30, 69. https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2019/2019-3-17. Läst 16 maj 2019  Arkiverad 16 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  28. ^ Marit Sundberg (24 juni 2014). ””En av tre familjer vill fortsätta omskära””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/en-av-tre-familjer-vill-fortsatta-omskara/. Läst 25 juni 2014. 

Externa länkarRedigera