Hedersmord

mord på en familjemedlem eller släkting för att återupprätta hedern hos en familj, klan eller grupp

Hedersmord, eller skammord, är ett ofta planerat mord på en familjemedlem eller släkting för att återupprätta familjens, klanens eller gruppens heder, som offret på något sätt anses ha vanärat. Hedersmord och annat hedersvåld är våld i nära relationer som motiveras av hederskultur och drabbar oftast kvinnor. FN:s befolkningsfond (UNFPA) bedömde 2010 att hedersmorden globalt har 5 000 årliga offer. Mörkertalet är stort och enligt Amnesty International dokumenteras årligen cirka 1000 fall enbart i Pakistan.

MotivRedigera

Den upplevda vanäran förorsakas vanligtvis av följande värderingar och åtföljande handlingar:

DefinitionerRedigera

Det finns ingen entydig och allmänt accepterad definition av hedersmord och i vetenskapliga sammanhang används ett antal mer eller mindre överlappande termer.[2]

Hedersvåld skiljer sig från partnervåld (engelska: domestic violence) genom att hedersvåld oftare sker i samförstånd mellan ett kollektiv av familjemedlemmar.[3][4]

Vanligast är uppfattningen att hedersmord består i att fäder eller andra manliga släktingar dödar kvinnliga släktingar för att dessa har haft ett förhållande med en man familjen inte godkänt, eller för att de inte velat följa familjens traditioner. Ibland dödas även den man hon har umgåtts med.[2] En vidare syn på hedersmord omfattar även att unga män mördas för att de kommer ut som homosexuella eller missbrukar droger, och termen kan också innefatta andra mord som syftar till att återställa familjens heder.

Att återupprätta hedernRedigera

Hedersmord är en del av begreppet ”hederskultur”. I en situation då kvinnor anses ha dragit skam över familjen åligger det de manliga familjemedlemmarna att återupprätta hedern. Mordet ses som en rättvis och berättigad handling. Mord på kvinnor i nära relationer avspeglar attityder som är gemensamma för alla samhällen och länder, och som handlar om kvinnans värde, hennes "riktiga" roll i samhället och mäns äganderätt över och kontroll av kvinnor. En man som begår ett hedersmord försvarar inte bara sin egen heder utan även moralen i samhället.

I starkt patriarkala samhällen betraktas kvinnors föräktenskapliga eller gifta kvinnors utomäktenskapliga sexuella förbindelser som det allvarligaste hotet mot männens och familjens heder. Begreppet hedersmord är kopplat till kvinnans (otillåtna) bruk av sin sexualitet och/eller ett omoraliskt, oacceptabelt uppförande. Kvinnan anses, genom sitt påstådda eller verkliga beteende, ha dragit skam över sin familj genom att bryta mot de accepterade samhällsnormerna för hur en kvinna förväntas uppföra sig. Men även andra opassande beteenden hos de kvinnliga familjemedlemmarna kan dra skam och vanära över familjen, och i förlängningen över hela samhället. Kvinnor mördas för att de gift sig med män de själva valt, för att de vägrat ingå tvångsgifte, för att de skilt sig från män som misshandlat dem, för att de flirtat, visat brist på lydnad eller för att de "tillåtit sig själva" att bli våldtagna.[1]

Gärningsmän och offerRedigera

Det vanligaste är att en kvinna mördas med motivet att släktens heder och rykte anses räddat, men i fall med sex utanför äktenskapet mördas ibland även den manliga deltagaren. Manliga offer för hedersmord är ovanliga och förekommer bara när både kvinnan och mannen dödas. Majoriteten av hedersbrott utförs av en person i släktens manliga släktled såsom fader, bror, farfar eller farbror. som utför gärningen. Andra gärningsmän är kan inkluderar systrar, ingifta, grannar och vänner. Det har förekommit att mödrar utfört hedersmord och främst när döttrar haft sex före äktenskapet och/eller resulterande graviditet. I vissa fall agerar kvinnliga släktmedlemmar indirekt genom att de av släktens överhuvud uppmuntrar dem till att övertyga dottern eller systern att det är riskfritt att komma hem under försäkran att de ej kommer att skadas.[2]

Även män blir offer för hedersmord. Det kan drabba den man som genom en icke accepterad förbindelse anses ha dragit vanära över kvinnans släkt, och om hon var gift även över hennes makes släkt. Män kan också mördas för att försvara familjens heder om de kommit ut som homosexuella eller som transpersoner.[5]

Hedersmord i världenRedigera

Hedersmord och hedersvåld ses ofta som en produkt av en patriarkalisk kultur där kvinnors heder och "renhet" är av vikt. Ofta förknippas det med islamsk kultur och med samhällen som är organiserade i klaner.[2] Det förekommer också i Indien, där giftermål eller andra förbindelser över kastgränser kan ses som oacceptabla.[6] Vid en intervjuundersökning i sju arabländer, utförd 2018-2019 av en enhet vid Princeton University, ställdes bland annat frågan om intervjupersonen såg hedersmord som acceptabelt. I Marocko och Algeriet svarade 25-27 procent ja på frågan, i Jordanien 21 procent och i Sudan 14%. I Tunisien, Libanon och den palestinska Västbanken svarade 8 procent att hedersmord är acceptabelt.[7]

Hedersmord förekommer också i länder där majoritetskulturen inte stödjer de normer som ligger bakom brottet, och då företrädesvis men inte bara bland människor med rötter i islamska länder.[8][9][10][11][12][13]

Antalet årliga hedersmord i välden är mycket svårt att uppskatta eftersom brotten sällan anmäls. De kan i stället rubriceras som självmord eller olyckshändelser[12][14], eller helt döljas för myndigheterna och lösas genom överenskommelser mellan de inblandade familjerna eller i lokala traditionella domstolar.[15][16][17] År 2010 uppskattade FN att 5000 kvinnor varje år dödas i hedersmord.[18] År 2011 uppskattade Pakistans ledande människorättsgrupp antalet till 1000 endast i Pakistan.[19]

Lagstiftningen kring hedersmord varierar mellan olika länder och innebär ibland att mord med hedersmotiv bestraffas lindrigare än andra mord. Jordaniens strafflag medgav 2017 strafflättnad för mord med hedersmotiv, men det pågick en diskussion om att ändra detta.[20] På den palestinska Västbanken pågick motsvarande diskussion om lagändring år 2014. En människorättsjurist har där påpekat att många mord som begåtts av andra orsaker kan ha rubricerats som hedersmord för att därmed få strafflindring.[21][22] Turkiet genomförde 2004 en lagändring så att hedersmord bestraffades lika hårt som andra mord. Det ledde till att förövare började tvinga offren till självmord istället för att till exempel låta en son mörda sin syster vilket skulle göra att familjen förlorade två barn istället för bara ett.[23] 2017 konstaterade United Nations Mission in Afghanistan att i det stora flertalet av anmälda hedersmord och mord på kvinnor blev förövaren aldrig bestraffad.[16]

Hedersmord i SverigeRedigera

Följande hedersmord begångna i eller med anknytning till Sverige har blivit uppmärksammade i media:

  • 1986 - Mordet på Ibrahim och Bafreen Fatah (kurdiska makar från Irak).[24]
  • 1994 - Mordet på Maryam i Hällefors (kristen palestinsk kvinna).[25]
  • 1996 - Mordet på Sara Abed Ali i Umeå (kurdisk kvinna från Irak)[26]
  • 1999 - Mordet på Pela Atroshi (kurdisk kvinna från Irak). Mordet begicks fysiskt sett i Irak, men inom en i Sverige bosatt familj.
  • 2002 - Mordet på Fadime Sahindal (kurdisk kvinna från Turkiet)
  • 2005 - Mordet på Abbas Rezai (afghansk man)
  • 2010 - Mordet på Jian Subhi Aref (kurdisk kvinna från Irak) [27][28][29]
  • 2012 - Mordet på Maria Barin Aydin (yazidisk kvinna från Irak)
  • 2016 - Mordet på Ramin Sherzaj (afghansk man)[30]
  • 2016 - Mordet på 16-åriga Marzieh Amiri från Iran som var andrahustru till en 41-årig man som kommit till Sverige år 2011 med sin första fru. Mannen dömdes i tingsrätt och hovrätt till 18 års fängelse och utvisning på livstid.[31]

Enligt Jan Hjärpe kom förövarna uteslutande från förmoderna samhällen, där staten och den offentliga sektorn är svag och där mäns makt och klanens rykte hänger samman med kontrollen av kvinnors sexualitet.[32] Utöver dessa domar antar man att det kan finnas ett stort mörkertal.[32][33] Hedersrelaterat våld och förtryck har den senaste tiden ökat i Sverige och enligt riksorganisationen GAPF - Glöm aldrig Pela och Fadime misstänks minst 10 unga kvinnor och män fallit offer för hedersmord i Sverige under 2016.[34]

Ett antal förundersökningar har inletts i Sverige med misstankar om hedersrelaterade mord med följande gemensamma scenario: En ung kvinna inom en kultur där hedersmord förekommer påstås ha begått självmord eller råkat ut för en olycka, till exempel genom fall från en balkong. Förundersökningarna har dock lagts ner då brott inte har kunnat styrkas. De fällande domarna i hedersmordmål har oftast byggt på ett vittnesmål. Om ingen velat vittna eller vittnesuppgifter ändras under utredningens förlopp[35] har det varit svårt att bevisa något. Balkongflickor förekommer som beteckning på dessa offer. Sveriges Radios Kaliber och Front har rapporterat att fenomenet blivit vanligare i Sverige de senaste åren och att tio av femton stödverksamheter berättade att de varit i kontakt med flickor som uppmanats av sina föräldrar att ta sina liv. Fem av verksamheterna hade ofta hört talas om förtäckta mord.[36] Sydsvenskan rapporterade år 2013 att tio flickor omkommit i balkongfall sedan 2006.[35]

År 2016 begicks tio hedersmord i Sverige, vilket utgjorde 10 procent av totalt 105 mordfall det året. De sex kvinnliga offren utgjorde en tredjedel av kvinnomorden.[37]

Från och med 1 juni 2022 är hedersförtryck ett brott enligt den svenska brottsbalken, och om motivet till ett mord eller annat brott är hedersrelaterat betraktas detta som en försvårande omständighet och kan leda till strängare straff.[38]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Amnesty Sverige
  2. ^ [a b c d] Devers, Lindsey; Bacon, Sarah (2010). ”Interpreting Honor Crimes: The Institutional Disregard Towards Female Victims of Family Violence in the Middle East” (på engelska). International Journal of Criminology and Sociological Theory 3 (1): sid. 360-361. https://ijcst.journals.yorku.ca/index.php/ijcst/article/view/25925. Läst 10 oktober 2020. 
  3. ^ Sverige. Nationella samordnaren mot våld i nära relationer. (2014). Våld i nära relationer - en folkhälsofråga : förslag för ett effektivare arbete : betänkande. Fritze. sid. 218, 219. ISBN 9789138241394. OCLC 941451364. https://www.worldcat.org/oclc/941451364. Läst 5 maj 2019 
  4. ^ Chesler, Phyllis (2010-03-01). ”Worldwide Trends in Honor Killings” (på engelska). Middle East Quarterly. https://www.meforum.org/2646/worldwide-trends-in-honor-killings. Läst 5 maj 2019. ”Worldwide, 42 percent of these murders were carried out by multiple perpetrators, a characteristic which distinguishes them considerably from Western domestic femicide.”. 
  5. ^ ”Även män offer för hedersmord”. SvD. 17 augusti 2013. https://www.svd.se/a/6e829ea2-92c0-3ade-b068-36c292738b87/aven-man-offer-for-hedersmord. Läst 31 juli 2022. 
  6. ^ ”AIDWA Statement on Acquittal of Accused in Honour Crime by Madras High Court”. Indian Cultural Forum. 25 juni 2020. https://indianculturalforum.in/2020/06/25/aidwa-statement-on-acquittal-of-accused-in-honour-crime-by-madras-high-court/. Läst 9 augusti 2022. 
  7. ^ ”Are Arabs turning their backs on religion?” (på brittisk engelska). 24 juni 2019. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-48703377. Läst 1 augusti 2022. 
  8. ^ ”Dom vil sende chokbølger i indvandrermiljøet” (på da-DK). DR. https://www.dr.dk/nyheder/indland/dom-vil-sende-chokboelger-i-indvandrermiljoeet. Läst 9 juli 2019. 
  9. ^ ”Overgreb i forbindelse med ære” (på da-DK). DR. https://www.dr.dk/ligetil/overgreb-i-forbindelse-med-aere. Läst 9 juli 2019. 
  10. ^ Bangstad, Mari. ”Anooshe-dommen til ny behandling” (på norska). Nettavisen. https://www.nettavisen.no/nyheter/innenriks/anooshe-dommen-til-ny-behandling/162866.html. Läst 9 juli 2019. 
  11. ^ NRK (24 september 2003). ”18 år for æresdrap” (på nb-NO). NRK. https://www.nrk.no/norge/18-ar-for-aeresdrap-1.510808. Läst 9 juli 2019. 
  12. ^ [a b] Tracy McVeigh (25 oktober 2009). ”Ending the silence on 'honour killing'”. The Guardian. http://www.guardian.co.uk/society/2009/oct/25/honour-killings-victims-domestic-violence. Läst 21 april 2012. 
  13. ^ Honour Killings in Germany, 1996-2005. A study based on prosecution files Arkiverad 22 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine., hämtad 2012-04-18
  14. ^ ”Country Policy and Information Note Iraq: Kurdish ‘honour’ crimes (pdf)”. Home Office. 1 augusti 2017. sid. 6, 19. Arkiverad från originalet den 11 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190711132549/https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/641609/Iraq_-_Kurdish__honour__crimes_-_CPIN_-_version_1_0.pdf. Läst 11 juli 2019. 
  15. ^ ”240 cases of honor killing recorded in Afghanistan, AIHRC” (på amerikansk engelska). The Khaama Press News Agency. 9 juni 2013. https://www.khaama.com/240-cases-of-honor-killing-recorded-in-afghanistan-aihrc-2177/. Läst 18 maj 2019. 
  16. ^ [a b] Injustice and Impunity Mediation of Criminal Offences of Violence against Women. United Nations Assistance Mission in Afghanistan. 2018. sid. 8. https://unama.unmissions.org/sites/default/files/unama_ohchr_evaw_report_2018_injustice_and_impunity_29_may_2018.pdf 
  17. ^ Rob Crilly (20 december 2011). ”Pakistan honour killings reach 675 this year”. The Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/asia/pakistan/8968120/Pakistan-honour-killings-reach-675-this-year.html. Läst 3 juni 2012. 
  18. ^ TT-AFP (4 mars 2010). ”FN: Hedersmord dödar tusentals”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-hedersmord-dodar-tusentals. Läst 3 juni 2012. 
  19. ^ Rob Crilly (22 mars 2012). ”1,000 Pakistani women and girls honour killing victims”. The Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/asia/pakistan/9160515/1000-Pakistani-women-and-girls-honour-killing-victims.html. Läst 3 juni 2012. 
  20. ^ ”How to end ’honour’ killings in Jordan” (på engelska). Jordan Times. 1 april 2017. http://www.jordantimes.com/opinion/rothna-begum/how-end-honour%E2%80%99-killings-jordan. Läst 1 augusti 2022. 
  21. ^ Odgaard, Lena. ”Upsurge in Palestinian 'honour killings'”. www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/indepth/features/2014/03/upsurge-palestinian-honour-killings-gaza-201432372831899701.html. Läst 1 augusti 2022. 
  22. ^ Murder of WoMen in Palestine under the Pretext of honour - Legislation and Jurisprudence analytical sudy. Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights. 2014. sid. 19 (Summary). https://www.ohchr.org/Documents/Issues/Women/WRGS/Executive_summary_study_called_honour_killings_Palestine.pdf. Läst 18 maj 2019 
  23. ^ Bilefsky, Dan. ”How to Avoid Honor Killing in Turkey? Honor Suicide”. New York Times. http://www.nytimes.com/2006/07/16/world/europe/16turkey.html. Läst 14 december 2014. 
  24. ^ ”Hedlandsmordet fortfarande olöst utgivare=Folket”. Arkiverad från originalet den 25 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120125095609/http://folket.se/nyheter/eskilstuna/1.1064206. Läst 5 juli 2011. 
  25. ^ ”Fembarnsmor sköts till döds av sin bror - Nyheter - Senaste nytt | Expressen - Nyheter Sport Ekonomi Nöje”. https://www.expressen.se/nyheter/fembarnsmor-skots-till-dods-av-sin-bror/. 
  26. ^ ”Dokument: Sara, 14 år, mördades av sin bror och sin kusin”. www.vk.se. 5 december 2016. https://www.vk.se/2016-12-05/dokument-sara-14-ar-mordades-av-sin-bror-och-sin-kusin. 
  27. ^ ”18 års fängelse för hedersmord”. http://www.dn.se/nyheter/sverige/18-ars-fangelse-for-hedersmord. 
  28. ^ ”Pappan var inte ensam”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8157471.ab. 
  29. ^ ”18 års fängelse för hedersmord”. Arkiverad från originalet den 25 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110325074851/http://ekuriren.se/nyheter/sormland/1.992385-18-ars-fangelse-for-hedersmord. 
  30. ^ Expert: Exponering kan ha ökat skammen, TT 2017-02-23
  31. ^ Söderlund, Andreas; Küttim, Jenny (22 februari 2019). ”Åklagaren yrkar på livstid för hedersmord: ”Hon vågade inte gå till polisen””. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/aklagaren-yrkar-pa-livstid-for-hedersmord-hon-vagade-inte-ga-till-polisen. Läst 10 juli 2019. 
  32. ^ [a b] Integreringsproblematiken mellan det förmoderna och det moderna : regeringsinsatser mot hedersmord ur ett sociologiskt perspektiv, Erica Marianne von Heideken 2003
  33. ^ ”Motion 2004/05:Ju488 Våld mot kvinnor”. http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&rm=2004/05&bet=Ju488&dok_id=GS02Ju488. 
  34. ^ ”Enligt GAPF över 10 hedersmord i Sverige 2016.”. Arkiverad från originalet den 3 december 2018. https://web.archive.org/web/20181203152105/http://gapf.se/2017/01/armband-mot-hedersmord/. Läst 1 februari 2017. 
  35. ^ [a b] Martin Runol (2 oktober 2013). ”Balkongfall läggs ner”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131005055110/http://www.sydsvenskan.se/malmo/balkongfall-laggs-ner/. Läst 2 oktober 2013. 
  36. ^ ”Kaliber 15 oktober 2006: Balkongflickorna - framtvingade självmord i hederns namn”. http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?ProgramID=1316&Artikel=965109. 
  37. ^ Var tionde mord förra året var hedersmord”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/sverige/var-tionde-mord-f%C3%B6rra-%C3%A5ret-var-hedersmord-1.4509333. Läst 8 augusti 2017. 
  38. ^ ”Hedersrelaterade brott – fakta om”. Polisen (Sverige). 7 juni 2022. https://polisen.se/lagar-och-regler/lagar-och-fakta-om-brott/hedersrelaterade-brott/. Läst 9 augusti 2022. 

Externa länkarRedigera