Carl Otto Silfverschiöld

svensk politiker

Carl Otto Silfverschiöld, född 3 november 1827 i Alingsås, död 21 maj 1879 i Göteborg, var en svensk friherre, kabinettskammarherre och riksdagsman.

Carl Otto Silfverschiöld
FöddCarl Otto Silfverschiöld[1]
3 november 1827[2]
Alingsås stadsförsamling[2], Sverige
Död21 maj 1879[2] (51 år)
Göteborg[2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[2], fideikommissarie[2]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1853–1866)[2]
Förstakammarledamot, Hallands läns valkrets (1869–1872)[3][2]
Politiskt parti
Inget[2]
MakaUlrika Vilhelmina Teresia Lovisa Charlotta von Platen
(g. 1855–1860)[1]
Christina Gustava Fredrika von Meijerhelm
(g. 1862–1875)[1]
BarnOtto Silfverschiöld (f. 1871)[2]
FöräldrarNils August Silfverschiöld[2][1]
Sofia Charlotta Ramel[4][1]
SläktingarNils August Silfverschiöld (syskon)
Redigera Wikidata
Teckning med Carl Otto Silfverschiöld på Kobergs slott, ritad av Fritz von Dardel.

Biografi

redigera

Silfverschiöld var son till friherre Nils August Silfverschiöld och friherrinnan Sofia Charlotta Ramel, och yngre halvbror till Nils August Silfverschiöld från vilken han ärvde Kobergs slott.

Silfverschiöld var underlöjtnant vid Skånska dragonregementet 1845 varifrån han tog avsked 1855. Han var ledamot av riksdagens första kammare 1868–1872, invald i Hallands läns valkrets.

Carl Otto Silfverschiöld var gift två gånger, första gången med Ulrika von Platen och andra med Christina von Meijerhelm. Han var i sitt andra äktenskap far till Otto Silfverschiöld, som är stamfar för den nu levande friherrliga ätten.

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d e] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 7, Norstedts förlag, 1932, s. 192.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 400, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfnpQ, läst: 25 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 2, Personregister, 1899, s. 422, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]