Gunilla Palmstierna-Weiss
Vera Gunilla Palmstierna-Weiss, född 28 mars 1928 i Lausanne, Schweiz, död 20 november 2022 i Maria Magdalena distrikt[2] i Stockholm,[3] var en svensk scenograf, kostymtecknare, skulptör och keramiker.
| Gunilla Palmstierna-Weiss | |
 Gunilla Palmstierna-Weiss 2010. | |
| Född | 28 mars 1928 Lausanne, Schweiz |
|---|---|
| Död | 20 november 2022 (94 år) Stockholm, Sverige |
| Nationalitet | Svensk |
| Föräldrar | Kule Palmstierna Vera Herzog[1] |
| Make/maka | Mark Sylwan (g. 1948–1952) Peter Weiss (g. 1964–1982) |
| Konstnärskap | |
| Fält | Scenografi, kostymteckning, keramik, skulptur, teckning |
| Utbildning | Konstfack |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Biografi
redigeraGunilla Palmstierna-Weiss var dotter till läkaren friherre Kule Palmstierna och läkaren och psykoanalytikern Vera Herzog (1904–1947[4]), vilka skilde sig efter ett kortvarigt äktenskap i hennes tidiga barndom. Tillsammans med sin bror Hans Palmstierna växte hon upp under röriga förhållanden, först i fosterhem och från sex års ålder med sin mor först i Österrike och senare Nederländerna. Större delen av andra världskriget bodde hon i Rotterdam, där hennes mor gift sig med en nederländsk läkare. Gunilla Palmstierna bevittnade matbrist, ockupation och ohyggligheter. I krigets slutskede kom hon i säkerhet i Sverige, där hon sedan blev kvar.
Hon var gift första gången 1948–1952 med konstnären Mark Sylwan och andra gången från 1964 och fram till hans död 1982 med författaren och filmaren Peter Weiss. Hon är mor till grafiske formgivaren Mikael Sylwan (född 1949) och regissören Nadja Weiss (född 1972). [5]
Konstnär och keramiker
redigeraGunilla Palmstierna-Weiss studerade bland annat keramik och dekormålning på Konstfackskolan i Stockholm och därefter vid Amsterdamse Hogeschool voor de Kunsten och i Paris.
Vid mitten av 1950-talet drev hon tillsammans med Greta Berge och Eva Lindbeck under fyra år keramikverkstaden Tre krukor på Skansen.[källa behövs]
Gunilla Palmstierna-Weiss finns representerad med flera offentliga verk i form av reliefer i keramik, bland andra Ljus och skugga i Radiohuset i Stockholm från 1961 och ett ej längre bevarat konstverk i entrén till Universitetssjukhuset i Örebro.
Teater
redigeraPalmstierna-Weiss arbete med scenografi och kostym inleddes under 1950-talet vid bland annat Stockholms studentteater och Skolbarnsteatern[förklaring behövs]. Under 1950-talet träffade hon Peter Weiss, som hon gifte sig med 1964 och började då på allvar arbeta med teater. Hon gjorde scenografin till flera uppsättningar av hans pjäser och de blev tillsammans centralfigurer i de nya internationella vänsterradikala strömningarna och i den moderna teaterns utveckling i flera länder.
Mordet på Marat
redigeraTill de mest kända produktionerna hör Peter Weiss pjäs Mordet på Marat, där Gunilla Palmstierna-Weiss stod för scenografi och kostym. Uruppsättningen ägde rum i Berlin på Schillertheater i regi av Konrad Swinarski 1964 och den sattes också upp i regi av Peter Brook på The Aldwych Theatre i London samma år. Hon gjorde även scenografi och kostym till Peter Brooks New York-uppsättning av Marat/Sade på Broadway 1965 och dess filmatiserade version 1967. För uppsättningen på Broadway mottog hon 1968 en Tony Award för bästa kostymdesign.[6]
Samarbete med Ingmar Bergman
redigeraGunilla Palmstierna-Weiss samarbetade med Ingmar Bergman från 1960-talet i totalt 19 uppsättningar fram till 1991, varav en, Dödsdansen, påbörjades både 1976 och 1978, men aldrig genomfördes. Det första samarbetet var uppsättningen av Peter Weiss pjäs Rannsakningen på Dramaten 1966. De uppsättningar som de gjorde tillsammans i Sverige, sattes alla upp på Dramaten och framförallt blev deras versioner av Trettondagsafton, Kung Lear, Fröken Julie och Ett dockhem framgångsrika med återuppsättningar och gästspel runt om i världen. Bergman och Palmstierna-Weiss samarbetade även under Bergmans tid i Tyskland med uppsättningar av John Gabriel Borkman, Fadren och Yvonne, prinsessa av Burgund.
Övrigt
redigeraVid sidan av sitt konstnärskap var Gunilla Palmstierna-Weiss även lärare i måleri samt föreläste om teaterscenografi och konsthantverk. Under 1950-talet undervisade hon intagna på Långholmens fängelse i teater och konsthantverk.
Palmstierna-Weiss var sommarvärd i Sommar i P1 2014.
Hon är representerad på Moderna museet i Stockholm[7], Nationalmuseum[8], Scenkonstmuseet[9] och Örebro läns landsting[10].
Teater
redigeraRegi (komplett)
redigera| År | Produktion | Upphovsmän | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1967 | Macbeth | William Shakespeare | Gunilla Palmstierna-Weiss och ensemble | Teaterhögskolan i Havanna, Kuba |
| 1970 | Blodsbröllop |
Federico Garcia Lorca | Donya Feuer, Gunilla Palmstierna-Weiss | Dramaten |
| 1982 | Nya processen | Peter Weiss | Gunilla Palmstierna-Weiss, Peter Weiss | Dramaten |
Scenografi och kostym (komplett)
redigeraUtställningar
redigeraSeparat- och samlingsutställningar
redigera| År | Utställningstitel | Plats | Ort | Föremål |
|---|---|---|---|---|
| 1953 | Svenska tecknare | Nationalmuseum | Stockholm | Teckningar |
| 1953 | Picasso et les poitiers | Musée national Picasso "La guerre et la paix" | Vallauris | Keramik |
| 1954 | - | Kungsträdgården | Stockholm | Egen monter med keramik |
| 1954 | Utställning tillsammans med Torun Bülow-Hübe | Galerie du Siècle | Paris | Stengods och design |
| 1955 | De unga, separatutställning | Ej känt | Stockholm | Teckningar och keramik |
| 1958 | Svenska Slöjdföreningen | Liljevalchs konsthall | Stockholm | |
| 1959 | Svenska Slöjdföreningen | Hötorgshallen | Stockholm | |
| 1961 | Separatutställning | Hantverket, Brunkebergstorg | Stockholm | Stengods och design |
| 1965 | Berlinerpaviljongen, separatutställning | Tiergarten | Västberlin | Stengods, scenografi- och kostymskisser |
| 1966 | Separatutställning | Grassi Museum | Leipzig | Stengods, scenografi- och kostymskisser |
| 1967 | Separatutställning | Gävle museum | Gävle | Teater och stengods |
| 1968 | - | Galleri Dr. Glas | Stockholm | Stengods, scenografi- och kostymskisser samt affisch |
| 1969 | Vandringsutställning | - | Mariefred/Stockholm | Scenografi- och kostymskisser |
| 1969 | - | Nationalmuseum | Stockholm | Kostymskisser, konsthantverk |
| 1970 | Separatutställning | Bildmuseet | Umeå | Scenografimodeller, kostymskisser och stengods |
| 1971 | - | Pragquadrinalen | Prag | Scenografimodeller och kostymskisser |
| 1971 | - | Henie-Onstad Kunstsenter | Norge | Scenografimodeller och kostymskisser |
| 1972 | - | Akademie der Künste | Västberlin | Teaterkostymer och kostymskisser |
| 1973 | Vandringsutställning | Riksutställningar | Stockholm | Scenografimodeller och kostymskisser |
| 1975 | - | Pragquadrinalen | Prag | Scenografimodeller och kostymskisser |
| 1977 | - | Södertälje konsthall | Södertälje | Kostymskisser |
| 1978 | - | Postmuseum | Stockholm | Teaterskisser? |
| 1979 | - | Pragquadrinalen | Prag | Scenografimodeller och kostymskisser |
| 1980 | - | Gerleborgsskolan, Riksutställningar | Göteborg | Teaterskisser? |
| 1981 | Vandringsutställning | Riksutställningar | Stockholm | Stengods och reliefer |
| 1988 | - | Svenska Institutet | Paris | Kostymskisser |
| 1989 | Separatutställning | Bildmuseet | Umeå | Scenografimodeller, kostymskisser och reliefer |
| 1990 | Peter Weiss-utställning | Akademie der Künste | Berlin | Scenografimodeller och kostymskisser |
| 1991 | Peter Weiss-utställning | Moderna museet | Stockholm | Scenografimodeller och kostymskisser |
| 1995 | Scenographi, separatutställning | Prins Eugens Waldemarsudde | Stockholm | Scenografimodeller, kostymskisser och konsthantverk |
| 1997 | Szenographie, separatutställning | Bochum Museum | Bochum | Scenografimodeller, kostymskisser och konsthantverk |
Formgivning utställningar
redigera| År | Utställningstitel | Plats | Ort | Noter |
|---|---|---|---|---|
| 1973 | - | Riksutställningar | Stockholm | |
| 1981 | Vandringsutställning | Riksutställningar | Stockholm | |
| 1987 | Dramaten 200 år | Vandringsutställning/Riksutställningar | Stockholm | Tillsammans med Katja Waldén |
| 1990 | Peter Weiss-utställning | Akademie der Künste | Berlin | |
| 1991 | Peter Weiss-utställning | Moderna museet | Stockholm | |
| 1995 | Scenografi | Prins Eugens Waldemarsudde | Stockholm | Egen utställning |
| 1997 | Szenographie | Bochum Museum | Bochum | Egen utställning |
Priser och utmärkelser
redigera- 1966 – Tony Award, Best Costume Design Marat/Sade[6]
- 1969 – Guldmedalj i Novi Sad för Marat/Sade och Vietnamdiskurs
- 1971 – Guldmedalj för kostymdesign, Pragkvadrinalen
- 1990 – Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning"
- 1994 – Professors namn
- 2014 – Kungliga priset
Källor
redigera- Gunilla Palmstierna-Weiss: Minnets spelplats, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 2013 (memoarer), ISBN 9789100125981
- Scenografi: Gunilla Palmstierna-Weiss, utställningskatalog, Waldemarsudde 1995. ISBN 91-88040-34-8
- Scenografi och kostym: Gunilla Palmstierna-Weiss: en verkorienterad monografi, av Gunnar Olofgörs, Stockholm : Carlsson, 1995. ISBN 91-7798-908-2
- Kvinnor som du gör en man impotent, dokumentärfilm av Staffan Julén 2014.
- Intervju med Gunilla Palmstierna-Weiss – ”Det här språket ska jag aldrig mer tala" på www.goethe.de
- Palmstierna-Weiss, V Gunilla i Vem är det 1997
Noter
redigera- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]
- ^ https://www.ratsit.se/19280328-Vera_Gunilla_Palmstierna_Weiss_Stockholm/i_uEwCFoXhfPriSA_0U9TgBLqdomt4WNq8n5GNDaSmc
- ^ ”Scenografen Gunilla Palmstierna-Weiss är död”. Dagens Nyheter. 21 november 2022. https://www.dn.se/kultur/gunilla-palmstierna-weiss-ar-dod/. Läst 21 november 2022.
- ^ Wikidata
- ^ Jag blev kallad ”jäkla vänsterpajsare” i Svenska Dagbladet den 27 oktober 2013
- ^ [a b] ”Winner 1966” (på engelska). tonyawards.com. Arkiverad från originalet den 9 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180509075513/https://www.tonyawards.com/en_US/history/pastwinners/tonys_results.html?fname=&lname=&show=&award=All&year=1966. Läst 8 maj 2018.
- ^ ”Moderna Museet - Collection”. sis.modernamuseet.se. http://sis.modernamuseet.se/sv/view/objects/asimages/artist$00406504?t:state:flow=8197a940-69d9-4dc7-b532-120fb2ed6285. Läst 14 november 2017.
- ^ ”Nationalmuseum - Artist | Result”. collection.nationalmuseum.se. http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=direct/1/ResultListView/result.t2.artist_list.$TspTitleLink$0.link&sp=10&sp=Sartist&sp=SfieldValue&sp=0&sp=0&sp=3&sp=SsimpleList&sp=0&sp=Sdetail&sp=0&sp=F&sp=T&sp=0. Läst 14 november 2017.
- ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 14 november 2017.
- ^ Konstsegment : en del av Örebro läns landstings konstinnehav, 1991, LIBRIS-ID:1282740, sidan 174
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Gunilla Palmstierna-Weiss.- Gunilla Palmstierna-Weiss på Svensk Filmdatabas
- Gunilla Palmstierna-Weiss på Internet Movie Database (engelska)
- Gunilla Palmstierna i Dramatens rollbok
- Gunilla Palmstierna-Weiss i Dramatens rollbok
- Gunilla Palmstierna i Vem är hon 1988
- Gunilla Palmstierna på Bergman.se
