Öppna huvudmenyn

Ulf Palme

svensk skådespelare, författare och regissör

Ulf Henrik Palme, född 18 oktober 1920 i Oscars församling i Stockholm, död 12 maj 1993Ingarö, var en svensk skådespelare, författare och regissör.[1]

Ulf Palme
Ulf Palme. Fotograf: Louis Huch
Ulf Palme. Fotograf: Louis Huch
FöddUlf Henrik Palme
18 oktober 1920
Oscars församling, Stockholm, Sverige
Död12 maj 1993 (72 år)
Ingarö, Sverige
Aktiva år1942–1980
MakaAnna Maria Larussa
(1953–1963)
Laila Andersson-Palme
(1984–1993)
SläktingarHenrik Palme (farfar)
Carl Palme (farbror)
Lennart Palme (farbror)
René Palme (kusin)
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Palme studerade vid Dramatens elevskola 1942–1945 och scendebuterade på Dramatens stora scen 1942 i Svanevit av August Strindberg. Han blev kvar vid Dramaten till 1970 med undantag av perioden 19491954.

Bland Palmes största roller på Dramaten märks rollen som betjänten Jean mot Inga Tidblad i Strindbergs Fröken Julie och som en av sönerna till Lars Hanson och Inga Tidblad i Eugene O'Neills drama Lång dags färd mot natt.

På film samarbetade han ofta med Alf Sjöberg och han medverkade i ett 40-tal filmer. 1970 drog han sig tillbaka från scenen, men fortsatte inom radioteatern och som uppläsare under många år. Han är berättarrösten i tv-serierna Hemsöborna och Röda rummet. Palme har också givit ut diktsamlingar och reseskildringar.

Ulf Palme tilldelades 1956 Svenska Dagbladets Thaliapris och 1960 O'Neill-stipendiet.

PrivatlivRedigera

Mellan 1953 och 1963 var Ulf Palme gift med grevinnan Anna Maria Larussa från Italien.[2] Deras dotter Beatrice Palme (född 1960) är en känd skådespelare på film och TV i Italien som bland annat har arbetat med Federico Fellini (La città delle donne, 1979) och Giuseppe Tornatore (Cinema Paradiso, 1988).[3][4] Han gifte sig andra gången 1984 med hovsångerskan Laila Andersson-Palme.[5]

Ulf Palme var brorson till konstnären Carl Palme och företagsledaren Lennart Palme samt syssling till statsminister Olof Palme.[6]

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

BibliografiRedigera

  • Palme, Ulf (1951). Pappersdrake. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  • Palme, Ulf (1960). Fara för fara. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  • Palme, Ulf (1993). ”Varför skriver ni inte?”. Svensk bokhandel (Stockholm : Svensk bokhandel, 1952-) 1993 (42:11): sid. 58. ISSN 0039-6451.  Libris 2379172
  • Palme, Ulf (1993). Minnen: att vara eller synas vara. Stockholm: Carlsson. Libris länk. ISBN 91-7798-721-7 

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Ulf Palme”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62036&iv=OVERVIEW&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dulf+palme%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 3 juli 2012. 
  2. ^ Birgitta Curman, Johan Palmes släkt (1975)
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131007014917/http://www.pgscarl.it/beatrice-palme-televisione.html. Läst 12 februari 2012. 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120224205200/http://www.linkartsrl.com/site/details?uid=150. Läst 21 april 2012. 
  5. ^ Ulf Palme i Vem är det, sid 869, 1993
  6. ^ Curman, Birgitta (1975). Johan Palmes släkt. Upplands Väsby: förf. Libris länk 
  7. ^ ”Måsen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/måsen. Läst 19 oktober 2015. 
  8. ^ S B-l (6 januari 1963). ”Avpoetiserad Shakespeare”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-01-06/5/16. Läst 28 maj 2018. 

Tryckta källorRedigera

WebbkällorRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera