Gonzopornografi
Gonzopornografi är en genre, alternativt ett berättargrepp, inom pornografisk film. Den används för att beskriva en scen där kameran visar scenen utifrån någon av skådespelarnas synvinkel,[1] enligt filmkonceptet subjektiv kamera. Tekniken benämns på engelska även som POV (point-of-view) efter den engelskspråkiga termen för just subjektiv kamera. Stilen utvecklades under 1970- och 1980-talet.
| Gonzopornografi |
|---|
 De båda skådespelarna Mike Angelo och Jessie Volt under inspelning av Gonzo, mode d'emploi (regi av John B. Root, 2013). Angelo bär på huvudet en lätt kamera som kan spela in film enligt principen subjektiv kamera.
|
Teknik och genre redigera
Tekniken syftar till att konsumenten lättare ska kunna identifiera sig med rollfiguren som kameran agerar ögon för.[2] Inom kommersiell hårdpornografi ges identifikation oftast åt en man i samspel med en kvinna (som exempel på den manliga blicken). Detta minskar den mentala distansen mellan konsumenten och den för konsumenten åtrådda personen i scenen, och kameran kan koncentrera sig på dennas handlingar, kroppsspråk och blick in i kameran.
Genren eller tekniken förkortas på engelska även som POV,[3] efter point-of-view – den engelskspråkiga termen för filmtekniken subjektiv kamera. Inom icke-pornografisk film är tekniken bland annat flitigt använd i samband med inspelning av skräckfilm, där kameran kan följa med en rollfigur in i en nedsläckt lägenhet eller närmare ett tilltänkt brottsoffer.[4]
Gonzo inom pornografin har även beskrivits på flera andra sätt. Definitionerna innefattar begrepp som form, format, kategori och typ av pornografi. Antipornografirörelsen ser i gonzo en uttrycksform som nästan per definition är obscen och kvinnoförnedrande.[5]
Bakgrund och historia redigera
Gonzopornografin som cinematografisk stil etablerades av pornografen Jamie Gillis,[1] och den myntades efter den hypersubjektiva berättartekniken gonzojournalistik.[6] Denna typ av journalistik, där journalisten genom sitt berättande blir en del av sin egen berättelse, lanserades 1971 av Hunter S. Thompson.[7]
Den gonzopornografiska tekniken populariserades i slutet av 1980-talet av John Stagliano och med hjälp av hans bolag Evil Angel. Detta var en tid då videokameran börjat ersätta den tyngre filmkameran vid porrfilmsinspelningar.
Tidigare under 1980-talet hade tekniken även börjat användas inom japansk filmpornografi, där en av porrskådespelarna även agerade kameraman.[8] Att en person samtidigt kan fungera som kameraman och skådespelare gör tekniken praktisk vid inspelning av amatörpornografi, och detta har underlättats av senare års utveckling mot allt mindre videokameror.[2]
Gonzopornografin kopplas ofta även samman med filmpornografins utveckling, från långfilmshistorier med insprängda sexscener till en presentation av kortare och subjektiv framställda samlagsscener med en minimal mängd kringhandling.[6] Detta är en utveckling som gynnas av mäns (de flesta konsumenter av pornografisk film är män) ofta mer direkta och relationslösa koppling till sin sexualitet. Inom heterosexuell pornografi med män som målgrupp (mainstreampornografi) stärker den gonzopornografiska subjektiva kameran den sexuella objektifieringen av kvinnan i sexakten.[9]
Genom att målet med pornografi ofta är att göra den presenterade sexuella fantasin så verklig som möjligt, bidrar gonzotekniken även till att minska fiktionens roll i filmscenen. Därmed blir scenhandlingen mer tydligt "dokumentär". Tekniken och Internetpornografins ekonomiska verklighet[a] har utöver det gynnat utvecklingen mot fler olika "bisarra", obscena eller extrema inslag i sexakten.[6]
Kommentarer redigera
- ^ Gratis och reklamfinansierade videoplattformar som XVideos och Pornhub har ersatt en stor del av marknaden för betalporr. Kvarvarande bolag anses därför få kämpa hårdare för att locka betalningsvilliga konsumenter.[10]
Referenser redigera
- ^ [a b] Sloan, Will (21 november 2013). ”The Godfather of Gonzo Porn” (på engelska). Hazlitt. https://hazlitt.net/longreads/godfather-gonzo-porn. Läst 22 februari 2022.
- ^ [a b] Maz Do (6 december 2020). ”The Men Behind the Disembodied Dongs of POV Porn” (på amerikansk engelska). MEL Magazine. https://melmagazine.com/en-us/story/male-stars-pov-porn. Läst 22 februari 2022.
- ^ DeLamater, John (2015-06-19) (på engelska). Handbook of the Sociology of Sexualities. Springer. sid. 422. ISBN 978-3-319-17341-2. https://books.google.se/books?id=0d3yCQAAQBAJ&pg=PA422. Läst 22 februari 2022
- ^ Sallitt, Daniel (1980). ”Point of View and "Intrarealism" in Hitchcock”. www.panix.com. Wide Angle, vol. 4, no. 1, 1980. http://www.panix.com/~sallitt/intrarealism.html. Läst 22 februari 2022.
- ^ Maina, Giovanna; Zecca, Federico (2016). ”Harder than fiction: the stylistic model of gonzo pornography” (på engelska). Porn Studies 3 (4): sid. 337–350. https://www.researchgate.net/publication/311730954_Harder_than_fiction_the_stylistic_model_of_gonzo_pornography. Läst 24 november 2022.
- ^ [a b c] Purcell, Natalie J. (2012) (på engelska). Violence and the Pornographic Imaginary: The Politics of Sex, Gender, and Aggression in Hardcore Pornography. Routledge. sid. 87. ISBN 978-0-415-52312-7. https://books.google.se/books?id=8AwNNMealbwC&pg=PA87. Läst 24 februari 2022
- ^ ”Understanding Gonzo Journalism: From Thompson to Wolfe” (på engelska). masterclass.com. 8 november 2020. https://www.masterclass.com/articles/understanding-gonzo-journalism. Läst 22 februari 2022.
- ^ ”Midnight Eye feature: Company Matsuo and the World of Japanese Adult Video”. www.midnighteye.com. http://www.midnighteye.com/features/company-matsuo-and-the-world-of-japanese-adult-video/. Läst 22 februari 2022.
- ^ Seltzer, Leon F. (11 maj 2012). ”The Triggers of Sexual Desire: Men vs. Women | Psychology Today” (på engelska). www.psychologytoday.com. https://www.psychologytoday.com/us/blog/evolution-the-self/201205/the-triggers-sexual-desire-men-vs-women. Läst 24 februari 2022.
- ^ Forrester, Katrina (2016-09-19): "Making Sense of Modern Pornography". newyorker.com. Läst 24 februari 2022. (engelska)