Hunter S. Thompson
Hunter Stockton Thompson, född 18 juli 1937 i Louisville i Kentucky, död 20 februari 2005 i Woody Creek (nordväst om Aspen) i Colorado, var en amerikansk journalist och författare, samt portalfigur för och upphovsman till den så kallade gonzojournalistiken.[1]
| Hunter S. Thompson | |
.jpg) Hunter S. Thompson intervjuad 2005 i filmen Fuck. Hans sista intervju innan han begick självmord. | |
| Född | Hunter Stockton Thompson 18 juli 1937 Louisville, Kentucky, USA |
|---|---|
| Död | 20 februari 2005 (67 år) Woody Creek, Colorado, USA |
| Yrke | Journalist och författare |
| Genrer | Gonzojournalistik |
| Litterära rörelser | New journalism |
| Framstående verk | Hell's Angels Romträsket Las Vegas: en grym resa till hjärtat av den amerikanska drömmen Fear and Loathing on the Campaign Trail '72 The Curse of Lono |
| Maka | Sandra Conklin (1962–1980) Anita Bejmuk (2003–2005) |
| Barn | 1 |
BiografiRedigera
Thompson föddes i en medelklassfamilj i Louisville, Kentucky, och hade en turbulent ungdom efter att faderns död försatt familjen i fattigdom. Han kunde inte rent formellt sett gå färdigt high school, då han fängslades i 60 dagar för medhjälp till rån. Efter att ha avtjänat fängelsestraffet anslöt han sig till USA:s flygvapen på Eglin Air Force Base, Florida där han blev sportredaktör för den lokala armétidningen.[1] Efter han lämnat flygvapnet 1958 jobbade han en tid som utrikeskorrespondent i Puerto Rico. Inspirerad av vistelsen i Puerto Rico skrev Thompson, endast 22 år gammal, den skönlitterära boken The Rum Diary som dock inte publicerades förrän han nått ordentlig kändisstatus 1998.
Thompson blev internationellt känd i samband med publiceringen av Hell’s Angels (1967). Den informationen han fick som lade till grunden för boken fick han genom att under ett år leva och åka runt med motorcykelklubben Hell's Angels. Från att tidigare ha varit en relativt konventionell journalist blev han i samband med att år 1970 ha publicerat The Kentucky Derby Is Decadent and Depraved en motkulturell figur, med sin egen version av new journalism, där han myntade termen "gonzo", en experimentell version av journalistik där reportrar lade sig i händelseförloppet till en sådan grad att de själva blev protagonister i sina egna berättelser. Det verk som han är mest känd för, Las Vegas: en grym resa till hjärtat av den amerikanska drömmen (1971), utgör en idissling på det misslyckande som 1960-talets motkultur stod för. Det började först som en följetong i Rolling Stone, ett magasin som Thompson länge kom att förknippas med, och det släpptes även en film med Johnny Depp och Benicio del Toro, som regisserades av Terry Gilliam år 1998.
På politiskt plan försökte Thompson bli sheriff för Pitkin County, Colorado, år 1970, men misslyckades, på biljetten till Freak Power. Han blev känd för sitt ingrodda hat mot Richard Nixon, som han påstod representera "den mörka, korrumperade och den obotligt våldsamma sidan av den amerikanska drömmen"[2] och som han beskrev i Fear and Loathing on the Campaign Trail '72. Thompsons värdighet minskade betydelsevis från mitten av 1970-talet, då han kämpade med kändisskapets konsekvenser, och klagade över att han nu inte längre kunde rapportera om händelser då han var för välkänd. Han var även känd för sitt livslånga användande av alkohol och illegala droger, sin dragning till handeldvapen, samt sitt ikonoklastiska förakt för auktoritarianism. Han påpekade att han "hatar att tvingas försvara droger, alkohol, våld, eller galenheter som drabbar andra, men de har alltid funkat för mig".
Efter en våg av hälsoproblem begick Thompson självmord vid 67 års ålder. I enlighet med hans önskan avfyrades hans aska i en kanon under en ceremoni som betalades av hans vän Johnny Depp och som många av hans vänner bevistade, inklusive den dåvarande senatorn John Kerry och Jack Nicholson. Hari Kunzru har skrivit att "Thompsons sanna röst är den som kommer att vara den amerikanska moralistens ... en som ofta förfular sig själv i syfte att exponera omvärldens fulhet".[3][4]
BibliografiRedigera
- 1959 – The Rum Diary: The Long Lost Novel (Romträsket, översättning Einar Heckscher, Reverb, 2010)
- 1966 – Hell's Angels: A Strange and Terrible Saga (Hell's Angels: en sällsam och skrämmande legend, översättning Einar Heckscher, Reverb, 2008)
- 1971 – Fear and Loathing in Las Vegas and Other American Stories (Las Vegas: en grym resa till hjärtat av den amerikanska drömmen, översättning och efterord av Lasse Mårtensgård, Tiden, 1980; Skräck och avsky i Las Vegas: en vild tripp till hjärtat av The American dream, översättning Einar Heckscher, Reverb, 2009)
- 1973 – Fear and Loathing: On the Campaign Trail '72
- 1979 – Gonzo Papers, Vol. 1: The Great Shark Hunt
- 1983 – The Curse of Lono
- 1988 – Gonzo Papers, Vol. 2: Generation of Swine
- 1990 – Gonzo Papers, Vol. 3: Songs of the Doomed
- 1991 – Screwjack and Other Stories
- 1994 – Gonzo Papers, Vol. 4: Better Than Sex
- 2003 – Kingdom of Fear
- 2004 – Hey Rube: Blood Sport, the Bush Doctrine and the Downward Spiral of Dumbness Modern History from the Sports Desk
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ [a b] ”Hunter S. Thompson Biography” (på engelska). biography.com. http://www.biography.com/people/hunter-s-thompson-9506260#awesm=~oHVwsdMdDGJsRL. Läst 22 juni 2014.
- ^ ”Obituary: Hunter S Thompson”. 21 februari 2005. http://news.bbc.co.uk/1/hi/entertainment/4283349.stm. Läst 3 augusti 2012.
- ^ ”Hari Kunzru reviews 'The Rum Diary' by Hunter S. Thompson and 'The Proud Highway' by Hunter S. Thompson, edited by Douglas Brinkley · LRB 15 October 1998”. Lrb.co.uk. http://www.lrb.co.uk/v20/n20/hari-kunzru/the-first-person-steroid-enhanced. Läst 11 oktober 2012.
- ^ Martin Weil & Allan Lenge (21 februari 2005). ”Hunter S. Thompson Dies at 67”. washingtonpost.com. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/articles/A40737-2005Feb20.html. Läst 22 juni 2014.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Hunter S. Thompson.
