Riksarkivet (Finland)

Riksarkivet (finska: Kansallisarkisto) är en finländsk statlig myndighet under undervisningsministeriet med säte i Helsingfors. Riksarkivet är centralmyndighet för Arkivverket, som förutom Riksarkivet omfattar sju landsarkiv.

Funktioner redigera

Riksarkivets syfte är att bevarar Finlands nationella kulturarv och se till att kulturarvet står till forskares förfogande. En central del av det material som förvaras utgörs av myndigheters, organisationers och ett flertal privatpersoners handlingar.

Organisation redigera

Riksarkivet leds av en generaldirektör, som är den statliga arkivarietiteln. Den verkställande direktören är biträdd av Arkivrådet och förvaltningsledare. Riksarkivet är indelat i datahantering, informationstjänster, forskning och utveckling. Riksarkivet har cirka 120 anställda.

Kontor redigera

Riksarkivets material förvaras i fyra byggnader. Det material som förvaras i huvudbyggnaden samt i filialerna i Sörnäs och i Broberget kan användas i forskarsalarna i huvudbyggnaden. Ministeriernas nyaste material kan beställas fram i forskarsalen i filialen vid Regeringsgatan.

Kundservicen på Fredsgatan är öppen för alla besökare.

Historia redigera

Historisk översikt redigera

Riksarkivet har sina rötter i freden i Fredrikshamn år 1809, då Finland införlivades i Ryssland. Enligt fredsfördraget överlät Sverige handlingar rörande Finland till det nybildade storfurstendömet Finland. Dessförinnan hade det inte funnits något eget centralarkiv i Finland, eftersom rikets regering och centrala ämbetsverk var belägna i Stockholm. I och med den egna centralförvaltningen bildades Senatens arkiv som år 1869 fick namnet Statsarkivet.

Riksarkivarier redigera

Riksarkivets huvudbyggnad år 1896. Takets master är synliga åskledare.

K.A. Bomansson (1880–1883)
Reinhold Hausen (1883–1916)
Leo Harmaja (1917)
Wilhelm Ruuth (1917–1926)
Kaarlo Blomstedt (1926–1949)
Yrjö Nurmio (1949–1967)
Martti Kerkkonen (1967–1970)
Tuomo Polvinen (1970–1974)
Toivo J. Paloposki (1974–1987)
Veikko Litzen (1987–1996)
Kari Tarkiainen (1996–2003)
Jussi Nuorteva (2003–2022)
Päivi Happonen (2022–)

Riksarkivets lokaler redigera

Riksarkivets huvudbyggnad vid Fredsgatan i Helsingfors är byggd i nyrenässansstil, ritad av Gustaf Nyström, och färdigställd år 1890. Under Riksarkivet ligger bland annat Samearkivet i Enare

Riksarkivets huvudbyggnad är byggd i nyrenässansstil. Bild: Riksarkivet digitalarkiv.

Uppgifter redigera

Riksarkivet bevarar Finlands nationella kulturarv och ser till att det står till forskarnas förfogande. En central del av det material som förvaras utgörs av myndigheters, organisationers och ett flertal privatpersoners handlingar. Riksarkivet fungerar även som sakkunnig inom arkivfunktionen, utvecklare av den elektroniska informationshanteringen och som sakkunnig heraldisk myndighet.

Dokumentation redigera

Riksarkivet arkivbestånd omfattar material från medeltid till nutid. Kung Birgers skyddsbrev till Karelens kvinnor från år 1316 är den äldsta handlingen.

Kartdata redigera

En karta över södra Finland från 1900-talet ur Senatens arkiv. Bild: Riksarkivet digitalarkiv.

I Riksarkivet finns tusentals äldre kartor över Finland bevarade, från 1600-talet och framåt, däribland många äldre skattläggningskartor, kartor ur Senatens arkiv och över jordreformer som genomförts i Finland.

Bibliotek redigera

Riksarkivets bibliotek är ett nationellt vetenskapligt specialbibliotek inom arkivvetenskap, diplomatik, heraldik och sigillografi.

Publikationer redigera

Ett dokument ur Riksarkivets samlingar från början av 1800-talet.

Riksarkivet har tre huvudsakliga publikationsserier: seriepublikationer, monografier och övriga publikationer.

Se även redigera

Wikisource har originalverk relaterade till Riksarkivet (Finland).
Riksarkivet (Finland)
Riksarkivets digitalarkiv

Litteratur redigera

Forssell Christina ja Nuorteva Jussi: Kansallisarkisto. Teoksessa Itkonen Satu ja Kaitavuori Kaija (toim.): Kansalliset kulttuurilaitokset. SKS, Helsinki 2007, s. 27-37.
Hausen Reinhold: Öfversigt af Finlands statsarkivs uppkomst, tillvext och närvarande organisation. Helsingfors 1883.
Kerkkonen Martti: Finlands Riksarkiv 1809–1917. Det finska arkivväsendets historia från Fredrikshamnsfreden till självständigheten. Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet, 12, Stockholm 1995.
Lukkarinen Ville: Riksarkivets hundraåriga byggnad. Riksarkivet, Helsingfors 1990.
Narva Aila: Tiedon jyväsiä. Asiakirja-aineistojen käyttäjän opas. Kansallisarkisto, Helsinki 2002.
Nuorteva Jussi & Happonen Päivi: Arkivverket i Finland 200 år. Riksarkivet, Helsingfors 2016.