Gunnar Fischer
Erling Gunnar Emil Fischer, född 18 november 1910 i Ljungby, död 11 juni 2011 i Bromma,[1] var en svensk filmfotograf, regissör och författare.
| Gunnar Fischer | |
 Gunnar Fischer, 1985. | |
| Född | Erling Gunnar Emil Fischer 18 november 1910 Ljungby |
|---|---|
| Död | 11 juni 2011 (100 år) Bromma |
| Begravningsplats | Bromma kyrkogård |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Filmfotograf, författare, regissör |
| År som aktiv | 1938–1979 |
| Arbetsgivare | SF Sveriges Television |
| Känd för | Sommarnattens leende Smultronstället Det sjunde inseglet |
| Maka | Gull Söderblom (1938–2005; hennes död) |
| Barn | Peter Fischer Jens Fischer |
| Föräldrar | Gunnar Fischer Greta Lokrantz |
| Släktingar | Elis Fischer (farfar) Tomas Fischer (brorson) Mats Bergström (systerson) Gösta Lokrantz (morbror) Estrid Fischer (faster) |
| Utmärkelser | Hedersguldbagge Ingmar Bergman-priset |
| Namnteckning |  |
Fischer är i dag mest känd för sitt filmiska iscensättande. Han beskrivs också som en betydande medarbetare i Ingmar Bergmans filmskapande, exempelvis i Det sjunde inseglet och Sommaren med Monika.[2][3][4]
Biografi redigera
Tidiga år redigera
Gunnar Fischer som son till länsjägmästaren Gunnar Fischer och hans hustru Greta Lokrantz, samt sonson till riksdagsmannen och bankdirektören Elis Fischer. Under Fischers barn- och ungdomsår bodde familjen i Ljungby, Ronneby och Stockholm. Han föddes i Ljungby, men till följd av att fadern blev länsjägmästare i Ronneby förflyttade sig familjen dit. Han hade fem syskon varav ett dog som barn. Han bodde i Prinshuset vid Esplanaden i Ronneby tillsammans med sin familj. Innan han sökte sig till filmen studerade Fischer konst för Otto Sköld i Köpenhamn. Han hann även tillbringa tre år verksam som flottist.[2]
Arbete och medarbetare redigera
Inledning och lärande redigera
Han gick i sin ungdom på målarskola, men sökte sig till filmen. Under åren 1935–1970 var Gunnar Fischer anställd vid Svensk Filmindustri som fotograf. Han började som B-fotograf till filmfotografen Julius Jaenzon. Det var med filmen Smålänningar (1935) som Fischers karriär tog vid.
Anställning redigera
Fischer anställdes av SF:s ingenjör Jacobsson trots avsaknad av tidigare erfarenhet. Under sin tid på SF gjorde han inslag åt SF-journalen och reklamfilmer åt flottan.[6]
| ” | ”Ni tycks inte ha mycket hum om filmjobbet precis, men å andra sidan verkar ni vara jämförelsevis hederlig, och det kan ju vara roligt att få in en sådan i branschen också”. | „ |
Vidare arbeten redigera
Under sin tid vid SF arbetade han med många av Nordens främsta filmpersoner, såsom Carl Theodor Dreyer, Nils Poppe, Vilgot Sjöman, Lars-Magnus Lindgren, Arne Sucksdorff, Göran Gentele och Johan Bergenstråhle, men det var genom samarbetet med Ingmar Bergman i ett antal filmer från Hamnstad (1948) till Lustgården (1961) som han befäste sin storhet[7] (bredvid efterträdaren Sven Nykvist) som en av sin tids främsta filmkonstnärer med klassiker som Sommaren med Monika, Sommarlek, Det sjunde inseglet, Sommarnattens leende, Smultronstället och Ansiktet. Mellan 1970 och 1975 var Fischer verksam vid Sveriges Television och filmade bland annat välkända TV-serier som Din stund på jorden och Raskens samt Jacques Tatis sista film Parade (1974). 1993 tilldelades han Ingmar Bergmanpriset och 2003 en Hedersguldbagge för sitt livsarbete. Han skrev ett par filmmanus och regisserade själv några kortare filmer. Han har också som författare skrivit och illustrerat tre barnböcker med sina egna barn, sönerna Peter och Jens, som inspirationskälla: Peter och Kajan på långresa (1946), Peter är barnvakt (1949) och Peter, Jens och Rosenblom (1960). Peter och Jens Fischer är även huvudpersoner i de tre barnböckerna, som Gunnar Fischer skrev och illustrerade, varav en översattes och gavs ut även i USA (Hide-and-Seek Voyage (1953)).
Hans foto uppmärksammades även utomlands och på 1950-talet erbjöds Fischer arbete i Hollywood. Han tackade nej för att fortsätta sitt samarbete med Bergman.
Författarskap redigera
Fischer bedrev även ett barnboksförfattarskap. Han kom att utge tre barnböcker vari hans söner Jens och Peter var huvudpersonerna. En av barnböckerna gavs ut i USA.
Relationen till Ingmar Bergman redigera
Fischer, som var filmfotograf i några av Bergmans viktigaste filmer, hade en problematisk relation till honom. Fischer uppgav bland annat att Bergman tyckte om att förödmjuka honom, vilket därigenom gjorde Fischer osäker.[8]
Familj redigera
Fischer var gift med Gull Söderblom (1912–2005),[9] dotter till köpmannen Gunnar Söderblom och Stina Lyberg,[10] liksom syster till skådespelaren Åke Söderblom. I äktenskapet föddes sönerna Peter och Jens Fischer.[11] Han var brorson till textilkonstnären Estrid Fischer. Han var vidare farbror till finansmannen och förläggaren Tomas Fischer, morbror till konstnären Mats Bergström samt svåger till målaren och militären Bogga Bergström.
Fischer var 100 år när han avled 2011.[12] Han är gravsatt i minneslunden på Bromma kyrkogård.[13]
Priser och utmärkelser redigera
- 1959 – Mar del Plata Filmfestival
- 1993 – Ingemar Bergmanpriset
- 2002 – Hedersguldbagge[14]
Bibliografi redigera
Barn- och ungdomslitteratur redigera
- 1946 – Peter och Kajan på långresa
- 1949 – Peter är barnvakt
- 1960 – Peter, Jens och Rosenblom
Övrigt redigera
- 1953 – Hide-and-seek voyage
Filmografi redigera
Biografi redigera
- 2021 – Gunnar Fischer: Metamorphosis of Light
Regi, i urval redigera
Filmmanus redigera
- 1953 – Natt i hamn
- 1965 – Djävulens instrument
Filmfoto, i urval redigera
- 1938 – Bara en trumpetare
- 1939 – Valfångare
- 1942 – Det är min musik
- 1943 – Natt i hamn
- 1945 – Blåjackor
- 1945 – Två människor
- 1947 – Krigsmans erinran
- 1947 – Tappa inte sugen
- 1947 – Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin
- 1948 – Soldat Bom
- 1948 – Hamnstad
- 1949 – Törst
- 1950 – Till glädje
- 1950 – Sånt händer inte här
- 1951 – Biffen och Bananen
- 1951 – Skeppare i blåsväder
- 1951 – Sommarlek
- 1952 – Kvinnors väntan
- 1953 – Vi tre debutera
- 1953 – I dimma dold
- 1953 – Sommaren med Monika
- 1954 – Gabrielle
- 1954 – Seger i mörker
- 1955 – Sommarnattens leende
- 1955 – Stampen
- 1956 – Egen ingång
- 1956 – Den hårda leken
- 1957 – Smultronstället
- 1957 – Det sjunde inseglet
- 1957 – Möten i skymningen
- 1958 – Du är mitt äventyr
- 1958 – Lek på regnbågen
- 1958 – Ansiktet
- 1959 – Det svänger på slottet
- 1960 – Djävulens öga
- 1961 – Två levande och en död
- 1961 – Een blandt mange
- 1961 – Pojken i trädet
- 1961 – Lustgården
- 1962 – Kort är sommaren
- 1962 – Siska
- 1963 – Min kära är en ros
- 1964 – 491
- 1965 – För vänskaps skull
- 1965 – Juninatt
- 1966 – Oj oj oj eller Sången om den eldröda hummern
- 1966 – Adamsson i Sverige
- 1967 – Ola och Julia
- 1968 – Svarta palmkronor
- 1969 – Made in Sweden
- 1969 – Miss and Mrs Sweden
- 1969 – Kråkguldet
- 1971 – Is
- 1973 – Raskens (TV-serie)
- 1973 – Din stund på jorden (TV-serie)
- 1974 – Parade
- 1979 – Don Juan
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ ”SvD.se 11 juni 2011: Gunnar Fischer ur tiden”. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/gunnar-fischer-ur-tiden_6236776.svd. Läst 11 juni 2011.
- ^ [a b] ”Gunnar Fischer”. www.ingmarbergman.se. https://www.ingmarbergman.se/person/gunnar-fischer. Läst 7 juni 2020.
- ^ ”“Un verano con Mónica”, de Ingmar Bergman” (på spanska). Señal Colombia. https://www.senalcolombia.tv/cine/pelicula-verano-monica-bergman. Läst 22 april 2021.
- ^ Nochimson, Martha P. (2010-02-22) (på engelska). World on Film: An Introduction. John Wiley & Sons. ISBN 978-1-4051-3978-6. https://books.google.se/books?id=DXK5gkQwAs8C&pg=PA318&dq=gunnar+fischer&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwihmsSR3JLwAhUBt4sKHaKLAEYQ6AEwBnoECAEQAg#v=onepage&q=gunnar%20fischer&f=false. Läst 22 april 2021
- ^ Louis Huch, artikel av Mikaela Kindblom (2015), Svensk filmdatabas.
- ^ Magnergård, Omar (1985). I andra världskrigets skugga. Svenska dagbladet. ISBN 978-91-7738-084-9. https://books.google.se/books?id=jQCfAAAAMAAJ&q=gunnar+fischer&dq=gunnar+fischer&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwihmsSR3JLwAhUBt4sKHaKLAEYQ6AEwAnoECAIQAg. Läst 22 april 2021
- ^ ”Dagens Nyheter 13 juni 2011, minnessammanfattning om Gunnar Fischer”. http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/hundraarig-fotolegend-har-gatt-bort.
- ^ Sjöberg, Thomas (2018-03-14). Den stora motviljan - Ett grävande reportage om svensk films obestridde patriark, Ingmar Bergman. Telegram Förlag. ISBN 978-91-7423-774-0. https://books.google.se/books?id=ENspEAAAQBAJ&pg=PT17&dq=gunnar+fischer&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwihmsSR3JLwAhUBt4sKHaKLAEYQ6AEwB3oECAkQAg#v=onepage&q=gunnar%20fischer&f=false. Läst 22 april 2021
- ^ Gurli Kristina (Gull) Söderblom, född 17 oktober 1912 i Fritsla, Västergötland, död 16 maj 2005 i Bromma. Hon var dotter till köpman Gunnar Söderblom och hans hustru Stina Lyberg.
- ^ ”629 (Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemarvem/norr68/0653.html. Läst 22 april 2021.
- ^ Grimes, William (14 juni 2011). ”Gunnar Fischer, Cinematographer for Bergman, Dies at 100” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2011/06/14/arts/gunnar-fischer-a-cinematographer-for-bergman-dies-at-100.html. Läst 22 april 2021.
- ^ ”Gunnar Fischer dies at 100; cinematographer known for work with Ingmar Bergman” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. 13 juni 2011. https://www.latimes.com/local/obituaries/la-xpm-2011-jun-13-la-me-gunnar-fischer-20110613-story.html. Läst 22 april 2021.
- ^ SvenskaGravar
- ^ ”Hedersguldbagge 2002 VINNARE” (på amerikansk engelska). Guldbaggen 2020. https://guldbaggen.se/nominering/gunnar-fischer/. Läst 22 april 2021.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Gunnar Fischer.- Gunnar Fischer på Internet Movie Database (engelska)
- Ingmar Bergman Stiftelsen, om Gunnar Fischer
- Gunnar Fischer på Svensk Filmdatabas
