Drots var ett medeltida och tidigmodernt nordiskt ämbete vars innehåll förändrades över tid. Förenklat kan man säga att den svenska drotsen hade uppgifter som motsvarade vad dagens justitieminister gör.

Ordet är belagt i fornsvenska som drotzet och forngutniska som drotseti, och betydde från början 'ekonomisk administratör, överhovmästare'. Etymologin är oklar, och ordet kan vara nordiskt eller inlånat från medellågtyska, och är i vilket fall som helst starkt påverkat av det senares druczate. Möjligen är ordet besläktat med drott.[1][2]

Medeltiden

redigera

Ämbetet är första gången känt i Norge under 1200-talet, då som benämning på kungens köksmästare.[3] I Sverige omtalas en drots första gången 1276, då ordet redan syftar på ett högre ämbete, inte en av kungens personliga tjänare. Under kung Magnus Ladulås tid belägger källorna tre drotsar. Ulf Karlsson var drots år 1276, Knut Matsson 1280 och Magnus Ragvaldsson 1288. Under Birger Magnusson utsåg såväl konungen som hertigarna varsin egen drots.[4]

Under 1300-talet blev drotsämbetet det högsta ämbetet näst efter kungen. När denne av något skäl inte kunde utföra sina uppgifter fungerade drotsen som ställföreträdare och utövade hans dömande och verkställande befogenheter. Ämbetet tillsattes nu endast temporärt när kungen var omyndig eller vistades utomlands. Många drotsar fick stor makt, särskilt Bo Jonsson (Grip). Efter att Bo avled 1386 tillsattes ingen ny drots i Sverige fram till Engelbrektsupproret 1435-1442 när Krister Nilsson (Vasa) var drots. Erik av Pommern tvingades i sin kungaförsäkran 1436 att fastslå att när han inte var i Sverige skulle en drots utöva högsta makten över rättsväsendet. Under resten av medeltiden omtalas Karl Knutsson (Bonde) som drots i ett arvsrättsdokument. Ämbetet nämns i år 1441[5] och 1476 års kungaförsäkringar.

I Danmark och Norge överlevde ämbetet inte medeltiden.[4] Danmarks siste titulerade drots Henning Podebusk avled 1387 eller 1388 och Norges siste drots Ogmund Finsson avled 1388. Ämbetet återuppstod där senare med titeln rikshovmästare.

Den tidigmoderna perioden

redigera

I Sverige återupplivades drotsämbetet av Johan III 1569 under benämningen Rikets drots, men då bara som en hederstitel utan formell makt. Då Svea hovrätt inrättades 1614 blev riksdrotsen hovrättspresident. 1660 ändrades detta och riksdrotsen erhöll i stället högsta inseendet över landets justitieväsende, och skulle därutöver i rådets sektion för justitieärenden företräda kungen.

Under Karl XI:s regering ändrades titeln till Kunglig majestäts drots. När Magnus Gabriel De la Gardie avsattes från posten 1684 avskaffades ämbetet i Sverige. Men det återuppstod från 1787 till 1809, då Carl Axel Wachtmeister utnämndes till posten. Då var riksdrotsen även överpresident över hovrätterna och alltså chef för hela det svenska rättsväsendet. Ämbetet avskaffades för gott genom antagandet av 1809 års regeringsform och ersattes till stor del av justitiestatsministern.[4]

Sveriges riksdrotsar

redigera
Namn och ätt Sköld Porträtt Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Ulf Karlsson (Ulv)
Ulvätten
  saknas Okänt 1276 1280 1281 SR
Knut Matsson (Lejonbjälke)
Lejonbjälke
  saknas Okänt 1280 1288 1289 SR
Magnus Ragvaldsson
Peter Ragnvaldssons ätt
  saknas Okänt 1288 SR
Tyrgils Knutsson
Tyrgils Knutssons ätt
  saknas Okänt Före 1290 1291 1306 (avrättad) [6]
Abjörn Sixtensson
Sparre av Tofta
  saknas Okänt 1302
drots åt hertig Erik
17 maj 1304
omnämns ej i källorna mellan detta datum och 1307
8 januari 1307
drots åt hertig Valdemar
återigen omnämnd i källorna från detta datum
1310
Leonard Ödesson
Örnfot
  saknas Okänt Okänt senast 1311 tidigast 1310 [7]
Knut Jonsson
Aspenäsätten
  saknas Okänt 1311 1314 1347
Johan von Brunkow
von Brunkow
  saknas Okänt Slutet av 1314 Sommaren 1318 Omkring 1 november 1318
(avrättad)
Mats Kettilmundsson
Mats Kettilmundssons ätt
  saknas Okänt 27 juni 1318 Före 25 november 1319 11 maj 1326
Knut Jonsson
Aspenäsätten
  saknas 1322 1333 1347
Gregers Magnusson
Bjälboättens oäkta gren
  saknas Okänt Två perioder på 1330-talet Okänt
Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta)
Sparre av Tofta
  saknas Okänt 1335 1337 1359
Nils Turesson
Bielke
  saknas Okänt 1344 1351 1364
Bo Jonsson
Äldre Gripätten
  saknas Senast i början av 1335 1371 20 augusti 1386
Krister Nilsson
Vasaätten
  saknas Omkring 1365 1435 29 april 1441
Karl Knutsson (Bonde)
Bonde
    1408 eller 1409 före 1441 efter 1441 1470
Per Brahe d.ä.
Braheätten
    Maj 1520 Januari 1569 1590 1 september 1590
Nils Göransson Gyllenstierna
Gyllenstierna
    1526 Juli 1590 1595 Oktober 1601
Mauritz Stensson Leijonhufvud
Leijonhufvud]
    10 september 1559 1602 23 november 1607
Magnus Brahe
Braheätten
    25 september 1564 1612 4 mars 1633
Gabriel Gustafsson Oxenstierna
Oxenstierna
    15 juni 1587 13 juni 1634 27 november 1640
Per Brahe d.y.
Braheätten
    18 februari 1602 14 april 1641 12 september 1680
Magnus Gabriel De la Gardie
De la Gardie
    15 oktober 1622 18 september 1680 1684 26 april 1686
Carl Axel Wachtmeister
Wachtmeister af Johannishus
 
(fullständigt vapen)
  9 maj 1754 12 december 1787 1809 5 april 1810
Namn Sköld Porträtt Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Danmarks riksdrotsar

redigera
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
David Thorstensen Hak
Hak
  1302 [8]
Claus van Lembek
von Lembeck
  1340-1366 [9]
Henning Podebusk
Podebusk (Putbus)
  ?-1388 avled 1388 [9]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ Svenska Akademiens ordbok: Drots
  2. ^ Drots i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Drots)
  4. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1931). Svensk uppslagsbok. Bd 7. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 778 
  5. ^ SDHK-nr: 23916
  6. ^ Om marsken Torgils Knutssons släktförhållanden. Ett meddelande av Sven Axelsson, Boliden, Personhistorisk Tidskrift 1950, nr 1-2
  7. ^ Seraphimer Ordens historia av Gustaf Wilhelm af Tibell
  8. ^ Niels Hak på finnholbek.dk
  9. ^ [a b] sdhk_8531