Öppna huvudmenyn

Knut Jonsson (Aspenäsätten)

svenskt riksråd, drots till de svenska kungarna Birger Magnusson och Magnus Eriksson

Knut Jonsson, död 1347, var ett svenskt riksråd, drots till de svenska kungarna Birger Magnusson och Magnus Eriksson, och lagman i Östergötland 1310–47.

Knut Jonsson
Titlar
Tidsperiod -1310
Företrädare Svantepolk Knutsson
Tidsperiod 1311-1315
Utnämnd av Birger Magnusson
Företrädare Förste kände ämbetsinnehavaren
Efterträdare Johan von Brunkow
Tidsperiod 1315-1318
Efterträdare Bo Nilsson (Natt och Dag)
Tidsperiod 1319-1332
Företrädare Mats Kettilmundsson
Efterträdare kung Magnus Eriksson
Tidsperiod 1322-1333
Utnämnd av Magnus Eriksson
Företrädare Mats Kettilmundsson
Efterträdare Gregers Magnusson
Tidsperiod 1330-1345
Efterträdare Magnus Knutsson (Aspenäsätten)
Personfakta
Personnamn Knut Jonsson
Död 1347
Begravd Alvastra kloster
Frälse/adelsätt Aspenäsätten
Sätesgård Aspenäs
Far Johan Filipsson (Blå)
Familj
Make/maka Katarina Bengtsdotter (Bjälboätten)
Barn Filip Knutsson (Aspenäsätten)

Birger Knutsson (Aspenäsätten) Magnus Knutsson (Aspenäsätten) Jon Knutsson (Aspenäsätten) Cecilia Knutsdotter (Aspenäsätten) Ingeborg Knutsdotter (Aspenäsätten)

Han var son till Johan Filipsson (Blå), bosatt på Aspenäs. Han omnämns första gången 1292. Han var ännu ej riddare 1298, men 1305 betecknas han som riddare och riksråd. 1310 betecknas han som lagman i Östergötland. År 1311 var han Birger Magnussons drots, en position han ännu hade 1314. Detta år, eller det påföljande, blev han dock tvungen att avträda drotsvärdigheten till Johan von Brunkow. Både 1315 och 1316 nämns han återigen som lagman i Östergötland, liksom 1330–1345. Undertecknade Frihetsbrevet år 1319 [1].

Efter Nyköpings gästabud deltog han i upproret 1318 mot kung Birger Magnusson. Han blir förmyndare och regent åt Magnus Eriksson fram till 1332, då han igen blir drots (åt Magnus Eriksson), en position han förlorar 1333 eller 1334.

Sista gången han uppträder i livet är den 25 september 1345, då han och hans hustru förnyar sitt testamente. 18 mars 1347 var han död. Han begravdes i Alvastra kloster.

Sigill: drotset Knut Jonsson, för sköldemärket lejonörn och samma vapenbild föres av alla hans söner och sonsöner led efter led [2]

Vapen: Knut Jonsson förde en gyllene lejonörn med en heraldisk lilja som stjärtprydnad på en blå sköld. Knut Jonsson skilde sig från samtidens stormän, i det att han behöll samma sigill till sin död 1346.[3]

Gift 5 juni 1319 med Katarina Bengtsdotter (Bjälboätten), dotter till Bengt Magnusson (Folkungaättens lagmansgren),lagman i Östergötland. Katarina var vid liv ännu 1350-03-12, då hon utfärdade brev med Aspenäs som dateringsort, och bortgav sin gård Rönnäs, troligen belägen i Småland.

Barn:

  1. Filip Knutsson (Aspenäsätten)
  2. Birger Knutsson (Aspenäsätten)
  3. Magnus Knutsson (Aspenäsätten), lagman i Östergötland.
  4. Jon Knutsson (Aspenäsätten)
  5. Cecilia Knutsdotter (Aspenäsätten)
  6. Ingeborg Knutsdotter (Aspenäsätten)

NoterRedigera

Vidare läsningRedigera

Företrädare:
Förste kände ämbetsinnehavaren
Sveriges drots
1311–1314
Efterträdare:
Johan von Brunkow
Företrädare:
Mats Kettilmundsson
Sveriges drots
1322–1333
Efterträdare:
Gregers Magnusson