Knut Jonsson (Aspenäsätten)

svenskt riksråd, drots till de svenska kungarna Birger Magnusson och Magnus Eriksson

Knut Jonsson, död 1347, var riddare, ett svenskt riksråd och drots till de svenska kungarna Birger Magnusson och Magnus Eriksson, samt lagman i Östergötland 1310–47. Han var son till Johan Filipsson (Blå), bosatt på Aspenäs.

Knut Jonsson
Titlar
Tidsperiod -1310
Företrädare Svantepolk Knutsson
Tidsperiod 1311-1315
Utnämnd av Birger Magnusson
Företrädare Förste kände ämbetsinnehavaren
Efterträdare Johan von Brunkow
Tidsperiod 1315-1318
Efterträdare Bo Nilsson (Natt och Dag)
Tidsperiod 1319-1332
Företrädare Mats Kettilmundsson
Efterträdare kung Magnus Eriksson
Tidsperiod 1322-1333
Utnämnd av Magnus Eriksson
Företrädare Mats Kettilmundsson
Efterträdare Gregers Magnusson
Tidsperiod 1330-1345
Efterträdare Magnus Knutsson (Aspenäsätten)
Personfakta
Personnamn Knut Jonsson
Död 1347
Begravd Alvastra kloster
Frälse/adelsätt Aspenäsätten
Sätesgård Aspenäs
Far Johan Filipsson (Blå)
Familj
Make/maka Katarina Bengtsdotter (Bjälboätten)
Barn Filip Knutsson (Aspenäsätten)

Birger Knutsson (Aspenäsätten) Magnus Knutsson (Aspenäsätten) Jon Knutsson (Aspenäsätten) Cecilia Knutsdotter (Aspenäsätten) Ingeborg Knutsdotter (Aspenäsätten)


Vapen: Knut Jonsson förde en gyllene lejonörn med en heraldisk lilja som stjärtprydnad på en blå sköld.

Knut Jonsson skilde sig från samtidens stormän, i det att han behöll samma sigill till sin död 1346. [1] [2][3]

Knut Jonsson omnämns första gången 1292. Han var ännu ej riddare 1298, men 1305 betecknas han som riddare och riksråd.

Nämnd 1308 när han är sigillant åt hertig Erik, som stod i skuld till riddaren Lyder van Kyren.[4]

Sveriges hertig Erik erkänner sig vara skyldig riddaren Lyder ”de kyrn” (van Kyren) 800 mark lödigt silver, för vilka han med samtycke av sina bröder kung Birger av Sverige och hertig Valdemar av Finland samt av sin mor drottning Helvig till densamme pantförskrivit sin lösa och fasta egendom i ”symonsöö” (Simonsö, Mörkö socken, Hölebo härad) och ”abylungh” (möjl. Åbylund, Romfartuna socken, Norrbo härad?) med alla tillägor, men förbehållit sig och sina arvingar rätten att återköpa detta gods inom två år, varom inte det skulle tillfalla nämnde Lyder och dennes arvingar. Sigillanter är utfärdaren, hans bröder kung Birger av Sverige och (hertig) Valdemar, hans mor Helvig, biskoparna Brynolf (Algotsson) i Skara, Karl i Linköping och Magnus i Växjö, rådsherrarna Ture Kettilsson, Filip Ingevaldsson, Filip Ulfsson, Birger Persson, Knut Jonsson, Mats Kettilmundsson, Karl Tydiske, Folke Jonsson, Nils Björnsson, Bengt Algotsson, Knut Magnusson, Ragnvald Puke, Ragnvald Mule, Abjörn Sixtensson, Arvid Gustavsson, Johan Huvud, Peter Ragnvaldsson, Tuke Jonsson, Gunne Gris och Rörik Birgersson.
– SDHK-nr: 2237

År 1310 betecknas han som lagman i Östergötland. År 1311 var han Birger Magnussons drots, en position han ännu hade 1314. Detta år, eller det påföljande, blev han dock tvungen att avträda drotsvärdigheten till Johan von Brunkow. Både 1315 och 1316 nämns han återigen som lagman i Östergötland, liksom 1330–1345. Undertecknade Frihetsbrevet år 1319 [5].

Efter Nyköpings gästabud deltog han i upproret 1318 mot kung Birger Magnusson. Han blir förmyndare och regent åt Magnus Eriksson fram till 1332, då han igen blir drots (åt Magnus Eriksson), en position han förlorar 1333 eller 1334.

Sista gången han uppträder i livet är den 25 september 1345, då han och hans hustru förnyar sitt testamente. 18 mars 1347 var han död. Han begravdes i Alvastra kloster.

Gift 5 juni 1319 med Katarina Bengtsdotter (Bjälboätten), dotter till Bengt Magnusson (Folkungaättens lagmansgren),lagman i Östergötland. Katarina var vid liv ännu 1350-03-12, då hon utfärdade brev med Aspenäs som dateringsort, och bortgav sin gård Rönnäs, troligen belägen i Småland.

Barn:

  1. Filip Knutsson (Aspenäsätten)
  2. Birger Knutsson (Aspenäsätten)
  3. Magnus Knutsson (Aspenäsätten), lagman i Östergötland.
  4. Jon Knutsson (Aspenäsätten)
  5. Cecilia Knutsdotter (Aspenäsätten)
  6. Ingeborg Knutsdotter (Aspenäsätten)

NoterRedigera

  1. ^ SDHK-nr: 2659, vilken visar en utmärkt bild av sigillet med lejonörnen
  2. ^ Svenska sigiller från medeltiden av Bror Emil Hildebrand
  3. ^ Ätter från Sveriges medeltid i Projekt Runeberg
  4. ^ SDHK-nr: 2237
  5. ^ Sd 2199.

Vidare läsningRedigera

Företrädare:
Förste kände ämbetsinnehavaren
Sveriges drots
1311–1314
Efterträdare:
Johan von Brunkow
Företrädare:
Mats Kettilmundsson
Sveriges drots
1322–1333
Efterträdare:
Gregers Magnusson