HändelserRedigera

JuliRedigera

SeptemberRedigera

  • 3 september – Kyrkolagen, som fastställer den lutherska läran och statskyrkans rättsförhållanden, utfärdas och stadfästs i hela Stormaktssverige. Sverige befästs som en luthersk enhetsstat och det stadgas bland annat att "Judar, Turckar, Morianer och Hedningar" måste döpas för att få bosätta sig i landet. I den nya tattarparagrafen byter man syn på tattare och zigenare, vilka nu accepteras i de kristna församlingarna. Barn till dessa skall döpas. Man inför också en sorts folkskola, eftersom man ålägger församlingsprästerna att undervisa barn i läskunnighet och kristendom. Kyrkolagen reglerar dessutom fattigvården och bidrar därmed till utvecklingen av sockensjälvstyret.

Okänt datumRedigera

  • En lagnämnd tillsätts för att utarbeta en ny svensk lagbok. Nämnden leds av Erik Lindschöld och kommer att resultera i 1734 års lag.
  • En ny svensk legostadga (tjänstefolkslag) utfärdas.
  • Den svenske riksdrotsen Magnus Gabriel De la Gardie dör och lämnar stora skulder efter sig. Hans maka, Maria Eufrosyne av Pfalz (syster till Karl X Gustav) går i konkurs och all egendom efter reduktionen går under klubban. Samtidigt avskaffas riksdrotsämbetet.
  • I kungens frånvaro ägnar sig drottning Ulrika Eleonora åt välgörenhet. Inte mindre än 1.700 fattiga (främst i Stockholm) åtnjuter hennes stöd.
  • Den adliga ätten nummer 78, Örnhjelm, introduceras på det svenska Riddarhuset under nummer 1064.
  • En ny förordning stadgar att svenska armén enbart bör klä sig i inhemska tyger: den följs av en förordning 1688 där staten har som mål att ta kontroll över organiseringen av svensk textilindustri.[2]

FöddaRedigera

AvlidnaRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Cf. A.E. Waite, Brotherhood of the Rosy Cross, London, 1924, pp. 639 ff.
  2. ^ Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013

Externa länkarRedigera