1686 (MDCLXXXVI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

1686 – MDCLXXXVI
338 år sedan

År
1683 | 1684 | 1685
1686
1687 | 1688 | 1689
Årtionde
1660-talet  | 1670-talet
1680-talet
1690-talet | 1700-talet
Århundrade
1500-talet
1600-talet
1700-talet
Årtusende
1000-talet
Året
Födda | Avlidna
Bildanden | Upplösningar


Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern 1686
MDCLXXXVI
Ab urbe condita 2438
Armeniska kalendern 1135
ԹՎ ՌՃԼԵ
Assyriska kalendern 6436
Bahaikalendern -158–-157
Bengaliska kalendern 1093
Berberkalendern 2636
Brittiskt regeringsår Ja. 2 – 2 Ja. 2
Buddhistisk kalender 2230
Burmesiska kalendern 1048
Bysantinska kalendern 7194–7195
Koptiska kalendern 1402–1403
Erianska kalendern 2852
Etiopiska kalendern 1678–1679
Judiska kalendern 5446–5447
Vikram Samvat 1742–1743
Sakakalendern 1608–1609
Kaliyuga 4787–4788
Holocen kalender 11686
Nri-Igbo 686–687
Persiska kalendern 1064–1065
Muslimska kalendern 1097–1098
Nengō (Japan) Jōkyō 3
(貞享3年)
Nordkoreanska kalendern N/A (före 1912)
Julianska kalendern Gregorian minus 10 dagar
Koreanska kalendern 4019
Minguokalendern 226 före ROC
民前226年
Thailändsk kalender 2229
Unixtid

Händelser redigera

Juli redigera

September redigera

  • 3 septemberKyrkolagen, som fastställer den lutherska läran och statskyrkans rättsförhållanden, utfärdas och stadfästs i hela Stormaktssverige. Sverige befästs som en luthersk enhetsstat och det stadgas bland annat att "Judar, Turckar, Morianer och Hedningar" måste döpas för att få bosätta sig i landet. I den nya tattarparagrafen byter man syn på tattare och zigenare, vilka nu accepteras i de kristna församlingarna. Barn till dessa skall döpas. Man inför också en sorts folkskola, eftersom man ålägger församlingsprästerna att undervisa barn i läskunnighet och kristendom. Kyrkolagen reglerar dessutom fattigvården och bidrar därmed till utvecklingen av sockensjälvstyret. Merparten av 1686 års kyrkolag gällde fram till 1992.

Okänt datum redigera

  • En lagnämnd tillsätts för att utarbeta en ny svensk lagbok. Nämnden leds av Erik Lindschöld och kommer att resultera i 1734 års lag.
  • En ny svensk legostadga (tjänstefolkslag) utfärdas.
  • Den svenske riksdrotsen Magnus Gabriel De la Gardie dör och lämnar stora skulder efter sig. Hans maka, Maria Eufrosyne av Pfalz (syster till Karl X Gustav) går i konkurs och all egendom efter reduktionen går under klubban. Samtidigt avskaffas riksdrotsämbetet.
  • I kungens frånvaro ägnar sig drottning Ulrika Eleonora åt välgörenhet. Inte mindre än 1.700 fattiga (främst i Stockholm) åtnjuter hennes stöd.
  • Den adliga ätten nummer 78, Örnhjelm, introduceras på det svenska Riddarhuset under nummer 1064.
  • En ny förordning stadgar att svenska armén enbart bör klä sig i inhemska tyger: den följs av en förordning 1688 där staten har som mål att ta kontroll över organiseringen av svensk textilindustri.[2]

Födda redigera

Avlidna redigera

Referenser redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ Cf. A.E. Waite, Brotherhood of the Rosy Cross, London, 1924, pp. 639 ff.
  2. ^ Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013

Externa länkar redigera