Öppna huvudmenyn

Carol Bennedich, född 5 november 1905 i Kungsholms församling i Stockholm, död 7 oktober 1994 i Österåker-Östra Ryds församling i Åkersberga i Stockholms län,[1] var en svensk militär.

Carol Bennedich
Född5 november 1905
Kungsholms församling, Stockholm
Död7 oktober 1994 (88 år)
Österåker-Östra Ryds församling, Åkersberga, Uppland (Stockholms län)
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragÖverste 1 graden
MakaMargareta Thunberg
(gift 1931–1948; skild)
Hervor Ödmann
(gift 1948–1962; skild)
Laila Månsson
(gift 1963–1994; hans död)
FöräldrarCarl Bennedich
Anna Löndahl

BiografiRedigera

Bennedich var son till överste Carl Bennedich och Anna Löndahl. Han tog studentexamen 1924, blev fänrik vid Dalregementet (I 13) 1926, gick på Krigshögskolan 1931–1933 och var kapten i generalstabskåren 1937. Bennedich tjänstgjorde vid I 13 1943, blev major i generalstabskåren 1944 och vid Norra skånska infanteriregementet (I 6) 1948. Han var överstelöjtnant vid I 6 1949, I 13 1950 och var överste och chef för Västerbottens regemente (I 20) 1952-1958. Han gick på Försvarshögskolan 1957 och 1960.[2] Bennedich var ställföreträdande militärbefälhavare vid III.militärområdet 1959-1966, chef för svenska övervakningskommissionen i Korea 1965-1966 och hade utredningsuppdrag för chefen för armén 1966-1967.[3]

Han var även biträdande sekreterare vid 1936 års riksdags särskilda utskott, adjutant hos försvarsministern 1936-1940, lärare vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1937-1941, Krigshögskolan 1941-1943, militärattaché i Moskva 1944-1948 och sekreterare vid 1940 års militära socialvårdskommittée. Bennedich blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1961 och skrev uppsatser i militära tidskrifter samt var medarbetare i Dagens Nyheter 1940-1943.[2] Han var också redaktör för tidningen Befäl tidskriften 1966-1975 och Tidningen Hemvärnet (ansvarig utgivare) 1967-1977.[3]

Under Bennedichs tid som militärattaché i Moskva 1943–47 försvann Raoul Wallenberg, och han anmodades ta upp fallet.[4] Han var också chef för den svenska övervakningskommissionen i Korea 1965-66. Han var inblandad i IB-affären då han var chef för IB:s avdelning R5, Sveriges spionage i Nordvietnam och Kina.[5]

FamiljRedigera

Första gången var han gift 1931–1948 med Margareta Thunberg[6] (1905–1993), senare Gatehouse,[1] andra gången 1948–1962 med Hervor Ödmann[7] (1918–2011),[1] och tredje gången 1963 med personalchefen Laila Månsson (1917–2013),[1] dotter till fastighetsägaren August Månsson och Selma Svensson. Han fick barnen Catarina (född 1935) och Claes (född 1937) i första äktenskapet samt tvillingarna Nils och Ulf (födda 1950) i andra äktenskapet.[2]

UtmärkelserRedigera

Bennedichs utmärkelser:[2]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris länk. ISBN 9789187676642 
  2. ^ [a b c d] Harnesk, Paul, red (1965). Vem är vem?. 3, Götaland, utom Skåne, Halland, Blekinge (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 97. Libris länk. http://runeberg.org/vemarvem/gota65/0121.html 
  3. ^ [a b] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 95. Libris länk. ISBN 91-1-914072-X. http://runeberg.org/vemardet/1993/0095.html 
  4. ^ Rydeberg, Göran. ”Raoul Wallenberg - Historik och nya forskningsfält”. sid. 89. Arkiverad från originalet den 12 november 2008. https://web.archive.org/web/20081112135709/http://www.raoul-wallenberg.asso.fr/wallenberg_res/rydeberg/RWhist.pdf. 
  5. ^ Sveriges spionage i Nordvietnam och Kina”. FIB/Kulturfront (17). 1973. http://fib.se/fib_1/IB/vietnam.html. Läst 27 oktober 2009.  Arkiverad 25 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Svenska Dagbladet 8 september 1931 sidan 7.
  7. ^ Svenska Dagbladet 4 december 1948 sidan 10.
Företrädare:
Magnus Wilhelm af Klinteberg
Chef för Västerbottens regemente
1952–1959
Efterträdare:
Åke H:son Söderbom
Företrädare:
Per Erlandsson
Kontingentschef vid NNSC
1965–1966
Efterträdare:
Nils Rosenblad