C.G. Bjurström

svensk översättare och förlagskorrespondent

Carl Gustaf Birger (C.G.) Bjurström, född 19 december 1919 i Rotterdam i Nederländerna, död 15 augusti 2001 i Paris i Frankrike, var en svensk översättare och förlagskorrespondent.[1]

C.G. Bjurström
FöddCarl Gustaf Birger Bjurström
19 december 1919
Rotterdam, Nederländerna
Död15 augusti 2001 (81 år)
Paris, Frankrike
NationalitetSverige Svensk
YrkeÖversättare, förlagskorrespondent
Verksam19482001
Språkpar
KällspråkFranska
Svenska
MålspråkSvenska
Franska
Övrigt
PriserLitteraturfrämjandets översättarstipendium (1965)
Elsa Thulins översättarpris (1968)
Svenska Akademiens översättarpris (1973)
Letterstedtska priset för översättningar (1975)
Alf Henrikson-priset (1982)
Illis Quorum (1986)
Svenska Akademiens tolkningspris (1991)
Riddare av Hederslegionen (1992)
SläktingarTor Bjurström (farbror)

Biografi redigera

C.G. Bjurström växte delvis upp i Paris, där hans far Birger Bjurström var kyrkoherde vid Svenska kyrkan i Paris från 1924. Han studerade först vid Uppsala universitet och blev fil. kand. där 1947, men återvände sedan till Paris och avlade fransk licentiatexamen (licence de lettres). Under studietiden i Uppsala började Bjurström översätta verk av dramatikern Jean Anouilh tillsammans med Tuve-Ambjörn Nyström, samt texter för tidskrifter som Bokvännen och Paletten. Han anställdes av Bonniers 1947, och var mellan 1951 och 1956 direktör för Svenska institutet i Paris.[2]

Bjurström introducerade och översatte många franska och franskspråkiga författare till svenska, bland annat nobelpristagarna Albert Camus, Claude Simon, Samuel Beckett och Jean-Marie Gustave Le Clézio. Till övriga författare han översatt räknas Michel Foucault, Louis-Ferdinand Céline, Henri Michaux och Julien Gracq, samt klassiker av Honoré de Balzac och Stendhal.[2]

Till franska översatte han svenska författare, ofta i samarbete med fransmän, bland annat samtliga August Strindbergs dramer (i samarbete med bland annat Arthur Adamov och Boris Vian), för vilket han 1986 belönades med förtjänstmedaljen Illis quorum, och Gunnar Ekelöfs Dīwāntrilogi (tillsammans med André Mathieu), samt verk av Birgitta Trotzig och Per-Olof Sundman.[2][3]

Han skrev många artiklar i Dagens Nyheter från 1951 och i Bonniers Litterära Magasin. Hans insats var betydande och belönades med många priser och andra utmärkelser.

Privatliv redigera

C.G. Bjurström var brorson till konstnären Tor Bjurström. Från 1948 var han gift med Inger Adner (1925–2017), och tillsammans fick de två söner, Henrik och Christopher.[2] Bjurström är begravd på Lidingö kyrkogård.[4]

Priser och utmärkelser redigera

Bibliografi (urval) redigera

  • Albert Camus: Från främlingskap till landsflykt (Stockholm: Bonnier, 1957)

Översättningar redigera

Till svenska redigera

  • Jean Anouilh, Eurydike [Eurydice], övers. tillsammans med Tuve-Ambjörn Nyström (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1948)
  • Henri Michaux, En barbar i Asien [Un Barbare en Asie], övers. tillsammans med Tuve-Ambjörn Nyström (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1948)
  • Honoré de Balzac, Det okända mästerverket [Le Chef-d’œuvre inconnu], illustrerad av Ragnar Lindén (Stockholm: Sällskapet Bokvännerna, 1949)
  • Raymond Queneau, Vad världen ändå är liten [Loin de Rueil], övers. tillsammans med Maj Ödman (Stockholm: Bonnier, 1949)
  • Honoré de Balzac, Röda värdshuset [L’Auberge rouge], illustrerad av Wiking Svensson (Stockholm: Sällskapet Bokvännerna, 1951)
  • Jean Anouilh, Leokadia [Léocadia], radiobearbetning av Carl-Axel Heiknert, övers. tillsammans med Tuve-Ambjörn Nyström (Stockholm: Radiotjänst, 1952)
  • Jean Anouilh, Tjuvarnas bal [Le Bal des voleurs], övers. tillsammans med G. Planthaber (Stockholm: Stockholms parkteater, 1952)
  • Julien Gracq, Vid Syrterns stränder [Le Rivage des Syrtes] (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1952)
  • Jean Anouilh, Medea [Médée], radiobearbetning av Ingmar Bergman, övers. tillsammans med Tuve-Ambjörn Nyström (Stockholm: Radiotjänst, 1953)
  • Marcel Jouhandeau, Porslinskrucifixet och andra berättelser, övers. tillsammans med Bengt Söderbergh (Stockholm: Bonnier, 1953)
  • Honoré de Balzac, Kusin Pons [Le Cousin Pons], illustrerad av Torsten Billman (Stockholm: Sällskapet Bokvännerna, 1961)
  • Claude Simon, Vägen till Flandern [La Route de Flandres] (Stockholm: Geber, 1962)
  • Samuel Beckett, Hur det är [Comment c’est] (Stockholm: Geber, 1963)
  • Albert Camus, Sommar [urval ur L’Envers et l’endroit, Noces och L’été] (Stockholm: Bonnier, 1963)
  • Michel Butor, Tidsschema [L’Emploi du temps] (Stockholm: Bonnier, 1965)
  • Robert Pinget, Sonen [Le Fiston] (Stockholm: Geber, 1965)
  • Michel Butor, Sex essäer om romankonsten [urval ur Répertoire och Répertoire II] (Stockholm: Bonnier, 1966)
  • J.M.G. Le Clézio, Febern [La Fièvre] (Stockholm: Geber, 1966)
  • Samuel Beckett, Kniv av nej: Prosastycken 1946–66 [urval ur Nouvelles et textes pour rien, Assez, Imagination morte imaginez och Bing] (Stockholm: Geber, 1967)
  • Claude Simon, Historia [Histoire] (Stockholm: Geber, 1967)
  • J.M.G. Le Clézio, Syndafloden [Le Déluge] (Stockholm: Geber, 1968)
  • André Malraux, Antimemoarer [Antimémoires], 2 vol. (Helsingfors: Söderström, 1968)
  • Louis-Ferdinand Céline, Resa till nattens ände [Voyage au bout de la nuit] (Stockholm: Geber, 1971)
  • Michel Foucault, Vetandets arkeologi [L’Archéologie du savoir] (Staffanstorp: Cavefors, 1972)
  • Honoré de Balzac, Antikkabinettet [Le Cabinet des antiques], efterord av Jan Myrdal (Stockholm: PAN/Norstedt, 1973)
  • Albert Camus, En lycklig död (Stockholm: Bonnier, 1973)
  • Michel Tournier, Fredag eller Den andra ön [Vendredi ou les Limbes du Pacifique] (Stockholm: Bonnier, 1973)
  • Honoré de Balzac, En skum historia; Deputeranden från Arcis [Une ténébreuse affaire och Le Député d’Arcis], efterord av Jan Myrdal (Stockholm: PAN/Norstedt, 1974)
  • Claude Simon, Triptyk [Triptyque] (Stockholm: AWE/Geber, 1974)
  • Louis-Ferdinand Céline, Död på krita [Mort à crédit] (Stockholm: AWE/Geber, 1977)
  • Honoré de Balzac, Det okända mästerverket och andra berättelser, övers. tillsammans med Gunnel Vallquist (Stockholm: Forum, 1978)
  • Nathalie Sarraute, Innan bilden bleknat [Enfance] (Stockholm: Bromberg, 1984)
  • Julien Gracq, Ofantlig frihet [Liberté grande], övers. tillsammans med Tuve-Ambjörn Nyström (Stockholm: Interculture, 1985)
  • Julien Gracq, En balkong i skogen [Un balcon en forêt] (Stockholm: Interculture, 1986)
  • Michel Foucault, Övervakning och straff [Surveiller et punir] (Lund: Arkiv, 1987)
  • Julien Gracq, En stads skepnad [La Forme d’une ville] (Stockholm: Interculture, 1989)
  • Maurice Blanchot, Essäer, red. Horace Engdahl (Lund: Propexus, 1990)
  • Maurice Blanchot, Dagens vanvett [La Folie du jour] (Lund: Umbra Solis, 1992)
  • Stendhal, Lucien Leuwen (Stockholm: Norstedt, 1993)
  • Samuel Beckett, Mercier och Camier [Mercier et Camier] (Stockholm: Norstedt, 1996)
  • Albert Camus, Den första människan [Le Premier homme] (Stockholm: Bonnier, 1997)
  • Georges Perec, Historier [Le Voyage d’hiver och Un Cabinet d’amateur], efterord Magnus Florin (Lund: Propexus, 1997)

Till franska redigera

  • August Strindberg, Erik XIV, övers. tillsammans med Boris Vian (Paris: L’Arche, 1958)
  • August Strindberg, Théâtre 2: L’Avent; Crime et crime; Pâques [Advent, Brott och brott och Påsk], övers. tillsammans med Tage Aurell (Paris: L’Arche, 1958)
  • Stig Dagerman, Dieu rend visite à Newton [Tusen år hos Gud], övers. tillsammans med Elisabeth Backlund (Paris: Les Lettres nouvelles, 1959)
  • August Strindberg, Théâtre 3: Charles XII; La Reine Christine; Gustave III [Karl XII, Kristina och Gustaf III], övers. tillsammans med Michel Arnaud (Paris: L’Arche, 1960)
  • August Strindberg, Théâtre 5: Le Songe; Le Hollandais; Les Babouches d’Abou Kassem; La Grand-route [Ett drömspel, Holländarn, Abu Casems tofflor och Stora landsvägen], övers. tillsammans med André Mathieu (Paris: L’Arche, 1960)
  • August Strindberg, Théâtre 6: Pièces de chambre: Orage; La Maison brûlée; La Sonate des spectres; Le Pélican; Le Gant noir; L’Île des morts [Oväder, Brända tomten, Spöksonaten, Svarta handsken och Toten-Insel], övers. tillsammans med Georges Perros (Paris: L’Arche, 1961)
  • August Strindberg, Théâtre 7: La Saga des Folkungar; Gustave Vasa [Folkungasagan och Gustav Vasa], övers. tillsammans med Michel Arnaud (Paris: L’Arche, 1961)
  • Erik Axel Karlfeldt, Poèmes, övers. tillsammans med André Mathieu (Paris: Rombaldi, 1962)
  • Jan Myrdal, Un village de la Chine populaire [Rapport från kinesisk by], fotografier av Gun Kessle, övers. tillsammans med André Mathieu (Paris: Gallimard, 1964)
  • August Strindberg, L’Abbaye [Klostret], övers. tillsammans med Georges Perros (Paris: Mercure de France, 1965)
  • August Strindberg, Lui et elle [Han och hon], övers. tillsammans med Georges Perros (Paris: Mercure de France, 1965)
  • Stig Dagerman, Le Serpent [Ormen], övers. tillsammans med Hervé Coville (Paris: Denoël, 1966)
  • Gunnar Ekelöf, Dīwān sur le prince d’Emgión [Dīwān över Fursten av Emgión], förord av Georges Perros, övers. tillsammans med André Mathieu (Paris: Gallimard, 1973)
  • August Strindberg, La Sonate des spectres [Spöksonaten], övers. tillsammans med Arthur Adamov (Paris: L’Arche, 1975)
  • Harry Martinson, Les Orties fleurissent [Nässlorna blomma], övers. tillsammans med Jean Queval (Paris: Stock, 1978)
  • Gunnar Ekelöf, Guide pour les enfers [Vägvisare till underjorden], övers. tillsammans med André Mathieu (Paris: Gallimard, 1979)
  • Gunnar Ekelöf, La Légende de Fatumeh [Sagan om Fatumeh], övers. tillsammans med André Mathieu (Paris: Gallimard, 1979)
  • Lars Gyllensten, Juvenilia, övers. tillsammans med Jean Queval (Paris: Gallimard, 1981)
  • La saga d’Eric le Rouge [Erik Rödes saga], illustrerad av Anne Bozellec, övers. tillsammans med Maurice Gravier och Lucie Albertini (Paris: Aubier-Montaigne/Gallimard 1981)
  • Stig Dagerman, Ennuis de noce [Bröllopsbesvär], övers. tillsammans med Lucie Albertini (Paris: Maurice Nadeau/Papyrus, 1982)
  • Lars Gustafsson, La Mort d’un apiculteur [En biodlares död], övers. tillsammans med Lucie Albertini (Paris: Le livre de poche, 1983)
  • Bo Carpelan, 73 poèmes [73 dikter], övers. tillsammans med Lucie Albertini (Paris: Obsidiane, 1984)

Medverkande redigera

  • Fransk berättarkonst, red. (Stockholm: Aldus/Bonnier, 1963)
  • Écrivains de Finlande et de Suède, red. tillsammans med Mirja Bolgar (Paris: Denoël, 1972)
  • Écrivains du Danemark, des Îles Féroé, d’Islande, de Norvège, red. (Paris: Denoël, 1974)
  • Svenska Sofiaförsamlingen i Paris: jubileumsskrift 1626–1976, red. (Paris: Sv. Sofiaförsamlingen, 1976)
  • August Strindberg, Œuvre autobiographique, 2 vol., red. (Paris: Mercure de France, 1990)
  • Albert Camus, Discours de Suède, efterord (Paris: Gallimard, 1997)

Källor redigera

Referenser redigera

  1. ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet 1 september 2001 sid.32
  2. ^ [a b c d e] Erland Törngren, ”C.G. Bjurström, 1919–2001”, Svenskt översättarlexikon. Läst 31 juli 2023.
  3. ^ [a b] ”Översättare fick fint stipendium”. Svenska Dagbladet. 15 juli 1982. https://www.svd.se/arkiv/1982-07-15/15. Läst 1 december 2018. 
  4. ^ FinnGraven
  5. ^ ”Alf Henrikson-stipendiater”. Alf Henriksonsällskapet. Arkiverad från originalet den 9 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070609143550/http://www.alfhenrikson.se/Design/Sidmaterial/Dokument/Stipendiater_FS.htm. Läst 25 februari 2008. 
  6. ^ Dagens Nyheter 19 juli 1992. Läst 2 augusti 2023.

Externa länkar redigera