Albert Camus

fransk författare och filosof

Albert Camus (IPA/al'bɛʁ ka'my/), född 7 november 1913 i Mondovi (nuvarande Dréan) i Franska Algeriet, död 4 januari 1960 i Villeblevin i Frankrike, var en fransk författare, filosof och 1957 års nobelpristagare i litteratur. Hans författarskap har varit viktigt för framväxten av bland annat le nouveau roman ("den nya romanen"), även om företrädare för den tagit avstånd från honom.[1] Återspeglingar av Camus skildringar av ångest och vilsenhet kan märkas i litteraturen ända fram till det sena nittonhundratalets litteratur.

Albert Camus Nobelpristagare i litteratur 1957
Albert Camus 1957.
Albert Camus 1957.
FöddAlbert Camus
7 november 1913
Mondovi, Constantine, Franska Algeriet
Död4 januari 1960 (46 år)
Villeblevin, Yonne, Frankrike
YrkeFörfattare, journalist
NationalitetFransk
SpråkFranska
Verksam1935–1960
Litterära rörelserAbsurdism
Existentialism
Framstående verkFrämlingen (1942)
Pesten (1947)
Framstående priserNobelpriset i litteratur 1957

Innehåll

BiografiRedigera

 
Minnesmärke över Camus i Villeblevin, där han dog.
 
Bronsplattan på monumentet tillägnat Camus i staden Villeblevin, Frankrike. Texten på skylten lyder: "Från fullmäktige i Yonnes departementet i en hyllning till författaren Albert Camus, vars kvarlevor låg i vaka i Villeblevins rådhus under natten mellan 4 och 5 januari 1960."

Albert Camus föddes som pied-noir i Franska Algeriet och växte upp i arbetarklassmiljö. Hans far avled tidigt, och hans tidiga år bestod av en nära relation till modern. Trots fattig uppväxt fick Camus tillfälle att studera, vilket senare ledde till mer omfattande studier i filosofi. Åren 1937–1939 var Camus medlem i kommunistpartiet. År 1938 började han arbeta som tidningsman. Under andra världskriget var Camus verksam vid den franska motståndsrörelsens förbjudna tidning Combat i Paris, för vilken han sedermera blev redaktör 1945–1947.

Albert Camus första stora bidrag till världslitteraturen bestod av den koncentrerade berättelsen Främlingen, utgiven 1942, som kanske är hans mest lyckade existentiella verk. Jean-Paul Sartre bidrog starkt till Camus genombrott genom att utpeka romanen som en representant för existentialismen. [1] Camus visar på det absurda, slumpmässiga och till synes meningslösa i människans tillvaro; hans nihilism bär drag av Nietzsches filosofi.

Albert Camus tilldelades nobelpriset i litteratur 1957 med motiveringen ”För hans betydelsefulla författarskap, som med skarpsynt allvar belyser mänskliga samvetsproblem i vår tid”.[2] Han var nominerad till priset redan 1949.[3]

Albert Camus omkom i en bilolycka i Villeblevin i departementet Yonne i centrala Frankrike den 4 januari 1960, i en Facel Vega. Bilen kördes av hans förläggare Michel Gallimard, som också avled efter bilolyckan. Camus grav finns i kommunen Lourmarin i Vaucluse i södra Frankrike.

BibliografiRedigera

RomanerRedigera

NovellsamlingarRedigera

  • L'exil et le royaume (1957)
    • Landsflykten och riket (översättning Eva Alexanderson, Bonnier, 1957)
  • La femme adultère
  • Le renégat ou un esprit confuse
  • Les muets
  • L'hôte
  • Jonas ou l'artiste au travail
  • La pierre qui pousse

FacklitteraturRedigera

  • L'envers et l'endroit (1937)
    • Sommar (översättning C.G. Bjurström, Bonnier, 1963)
  • Noces (1938)
    • Sommar (översättning C.G. Bjurström, Bonnier, 1963)
  • Le Mythe de Sisyphe (1942)
  • L'Homme révolté (1951)
  • Réflexions sur la guillotine (1957)
    • Tankar om giljotinen (anonym översättning, Hjalmarson & Högberg, 2008)
  • Carnets, mai 1935—fevrier 1942 (1962)
    • Anteckningar. 1935-1942 (översättning av Anna Säflund, Interculture, 1990)
  • Carnets, 1943—1951 (1965)
  • Carnets, Mars 1951–December 1959 (1989)
  • Albert Camus, Maria Casarès. Correspondance inédite (1944-1959). Avant-propos de Catherine Camus. Gallimard, 2017.

PjäserRedigera

  • Caligula (författad 1938, urpremiär 1945)
  • Requiem pour une nonne (1956)
  • Le Malentendu (1944)
  • L'État de Siege (1948)
  • Les Justes (1949)
    • De rättfärdiga (översättning Elsa Thulin, Bonnier, 1957)
  • Les Possédés (1959)

Svensk samlingsvolymRedigera

  • Brev till en tysk vän ; Konstnären och hans tid: föreläsning den 14 december 1957 ("Lettre à un ami allemand" och "Conférence d'Uppsala du 14 décembre 1957" (översättning Karin Löfgren, Lind & Co, 2002)

ReferenserRedigera

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera