Gregers Birgersson, herr Gregers, riddare, första gången omnämnd 1272, död 15 januari 1276 var en svensk godsägare i Ängsö, i Västmanland och Arnö, nuvarande Biskops-Arnö i Uppland. Han var son till Birger jarl och född utanför äktenskapet av en okänd kvinna. Han räknas som stamfar till den släkt som i historievetenskaplig litteratur kallas Bjälboättens oäkta gren (ibland Bjälboättens oäkta gren), som tidigare antogs vara identisk med ätten Läma.

Herr Gregers
Titlar
Herre till Ängsö och Arnö
Tidsperiod 1272-1276
Efterträdare Magnus
Personfakta
Personnamn Gregers Birgersson
Död 15 januari 1276
Begravd Uppsala franciskankonvent i Uppsala, Uppland
Frälse/adelsätt Bjälboättens oäkta gren
Far Birger jarl
Mor okänd kvinna
Barn Knut, Magnus och Karl, samt två till namnet okända döttrar

Son till Birger jarlRedigera

Uppgiften, att Birger jarl hade en illegitim son »Gregorius» (dvs Gregers) finns i en notis om dennes död 1276 bland den danske 1600-talshistorikern Otto Sperlings excerpter ur en nu förlorad isländsk annalavskrift och bekräftas av en urkund 27 mars 1272, utfärdad av »G quondam ducis filius».
– av Bengt Hildebrand, Hans Gillingstam, datum, Folkungaätten (oäkta), Svenskt biografiskt lexikon, Band 16 (1964-1966), sida 265.[1]

Herre till ArnöRedigera

Herr Gregers omnämns 1272 när han bytte gods i Baldastad i Närke, mot Ängsö i Västmanland.

Giftermål och barnRedigera

Gregers Birgersson var gift med en till namnet okänd kvinna som ägde gods i Södermanland.

Barn:

  1. Knut Gregersson
  2. Magnus Gregersson
  3. Karl Gregersson (Bjälboättens oäkta gren) till Salsta, ägde Salsta i Tensta socken i Norunda härad, barnlös, begravd i Uppsala domkyrka
  4. Dotter, gift med Filip Ingevaldsson (Örnsparre)
  5. Dotter med okänt namn, möjligen var hon mor till drotsen Mats Kettilmundsson.

Gregers begravdes hos franciskanerna i Uppsala. I dagens Uppsala ligger resterna av klostret i kvarteret Torget vid Klostergatan/Östra Ågatan. Man har grävt ut klostret och funnit flera gravar.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Svenskt biografiskt lexikon, Band 16 (1964-1966), sida 265

KällorRedigera

Se ävenRedigera